Anonym (man) skrev 2018-04-12 10:27:27 följande:
Givetvis behöver man tänka efter, men det betyder inte att man alltid måste komma fram till slutsatsen att det är något fel på förhållande. Känslor för någon annan oavsett om det bara handlar om kåthet eller en förälskelse kan uppstå av ren slump, det behöver inte bero på förhållandet, eller det kan bero på förhållandet men det behöver inte bero på ett problem. Alla förhållanden går upp och ner av olika anledningar. Under småbarnstiden till exempel är sexlivet sällan bra för de flesta, all fokus ligger på barnen. Blir man då kåt på någon annan så kan man kanske dra slutsatsen till att det beror på att man inte har tillräckligt med sex hemma, men betyder det per automatik att det är fel på förhållandet, "problemet" kan ju vara en naturlig fas i förhållandet.
Så "Om allt var tip top hade man aldrig kärat ner sig i andra" stämmer inte alls, man kan kära ner sig i någon annan helt utan anledning och även om det finns en anledning behöver det inte betyda att det är något fel på förhållande. Inget förhållande är tip top 24/7 år efter år.
Sen håller jag med dig om att man inte ska göda dem och det är det jag menar med "vad man GÖR av sina känslor". Om man känner sig kåt eller kär i någon annan så är det viktigt att man drar i handbromsen tidigt, innan de hinner växa sig stora, och där tror jag väldigt många gör misstaget att haka på karusellen istället för att hoppa av den på en gång. Men det behöver inte betyda att förhållandet är trasigt.
Jag tror många skäms när de får känslor för någon annan och då sätter man igång och ska försöka rättfärdiga dem för sig själv, man vill inte gärna tro att det är en själv problemet ligger hos utan ska försöka hitta yttre "anledningar" att lägga skulden på. Resultatet blir att man sätter igång och letar fel på förhållandet med lupp och granskar minsta lilla skavank och förstorar upp den ggr 100, och är det fel på förhållande lär det ju vara fel på ens partner också och så letar man fel där med och eftersom ingen människa eller förhållande är felfri så hittar man alltid massor med fel och så har man fått det bekräftat att det är inte mig som problemet beror på utan förhållandet / min partner och så känns det lite bättre för att man fått bekräftat att man har en anledning till det man känner.
Varför skulle utgången på reflektionen över förhållandet vara given, att det per automatik skulle vara dåligt? Det blir ju en jättedålig problemlösning liksom :)
Mmm...jag har inte blivit kär utanför mina förhållanden när det har varit bra, så funkar jag. Jag menar inte att man skall låta bli att göda känslor, man får ju ha bilden klar för sig först över hur man vill handla och sen utföra. T ex så kämpade jag med ett otroget svin till man för andra människors skull, då dök det upp en underbar man och då höll jag inte igen på känslorna jag fick. Jag kände inom mig att jag inte ville försöka mer och avslutade gamla förhållandet.
Jag tycker väl inte att man skall leta fel på andra, man är ju en enhet ihop. Det jag har svårt för är oärlighet och svek, men även strutsbeteende. Bättre då att folk har kontakt med sitt känsloliv och kan reflektera.
I ts fall så blir jag provocerad av skuldbeläggandet och hejaropen när ts blir vid sin läst. Kom igen, vi är biologiska varelser som har förmåga till starka känslor! Har man inte upplevt hur det är att ha haft högoktaniga flings(nu snackar jag utan otrohet) så förstår man eventuellt inte kraften i det. Det är inte farligt att tvivla och tänka, om man kommer fram till att man är på precis rätt plats så fine. Om man kommer fram till att så inte är fallet så är man i sin fulla rätt att forma sitt liv så länge man är ärlig och ser till att vara så schysst det går. Det finns ingen skam i mina ögon att bli jäkligt sugen på någon, det som behövs är att styra rätt.