Inlägg från: Anonym (@@+) |Visa alla inlägg
  • Anonym (@@+)

    Är så sugen på en annan man men är gift

    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-04 15:57:19 följande:
    Fast det är inte som jag leker med elden, jag har känt den här människan i nästan hela mitt liv. Jag ska bara berätta läget och sen får det vara bra.
    Ja som sagt...det är bara du som kan bestämma hur du skall göra.
    Vi andra kan bara råda, och försöka få dig på andra tankar.

    Hoppas du ger en uppdatering hur det gått när du pratat med dina men..
    Hatar trådar som bara dör
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-04 19:04:11 följande:

    Det här ger mig sån ångest. Jag har dumpat den gifta vännen för alltid usch hur tänkte jag.

    men samtidigt har jag en sån klump i magen att det är kanske dags att lämna maken men är rädd att lämna för jag har varit med honom i så många år. Jag känner att jag har utvecklats och drömmer om ett annat liv men är för feg. Hur blir det med barnen, mår illa av tanken att vara utan dem.

    Jag är rädd att detta är en fas eller 30 års kris och vill inte göra något förhastat. Kanske försvinner de här känslorna, känner mig väldigt nere och ledsen och förstår helt att den andra mannen hade baktankar hela tiden. Känner mig sviken samtidigt som jag vet att det är lika mycket mitt fel.


    Ok, vad har hänt? Har du talat med din "vän".
    Jag trodde du älskade din familj och barn. Gör du inte det? 
    Blev det klart för dig att vännen bara ville utnyttja dig? Förstår att han inte gillade att du ville satsa på din familj istället för att agera hink åt honom. Det har han ju jobbat för i många år förmodligen, och falla på målsnöret är aldrig kul.

    Men 30 årskris? trodde du var äldre, för du har väl inte varit gift i 30 år??

    Ja men då är det väl lika bra att ta tag i saken. Snacka med mannen och se till att han kommer med på tåget. Du har ju kommit halvvägs nu till ett ärligare liv.
    Grattis !!!
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-04 22:43:19 följande:
    Jag träffade mannen när jag var väldigt ung, vi gifte oss i 20 års åldern. Lite äldre än 30 är jag men runt där.

    Ja jag vet inte vad jag sysslade med, idiotisk sak att ryckas med för att jag är förvirrad med vad jag vill. Äckligt, äckligt av mig, glad att jag vaknade upp. Tur inget hände, hade inte kunnat levs med mig själv,

    Det var bra att jag skrev ett inlägg här, började tänka i andra banor.

    Jag och makens kärlek är stark men det är en del runt om oss som är slitsamt och tär på oss som fan. Vill inte gå in på detaljer. Vi har även växt ifrån varandra och jag vet inte om det är tryggheten jag håller fast vid.

    Pratade med honom om hur jag känner och han blev såklart ledsen. Men att det är jag som måste bestämma hur jag ska göra.
    Ja det är klart att han blev ledsen, men du skall veta att du har gjort helt rätt, i.a.f tycker jag det..Förutsatt att inget fysiskt har hänt.
    Nu återstår jobbet att länka ihop er som ett par igen. Tycker inte det skall vara omöjligt eftersom du sagt tidigare att ni älskar varandra. Nyckelordet är kommunikation, ni måste tala med varandra..vara ärliga..ställa upp för varandra.

    Jag förmodar att du inte talade om hur nära du var att vara otrogen, utan bara pratade om att känslor som började svikta. Det kanske räcker med det eftersom bollen ligger helt och hållet på dig hur du vill ha det, och fysisk otrohet inte har förekommit. (enligt dig)
    Annars håller jag med (man). Allt måste fram...alla snaskiga saker. Din man måste ju också få ta ett beslut om hur han vill ha det. Om inte annat kan det hjälpa honom att gå vidare.

    Men lite nyfiken är jag...Vad sa skitstöveln när du ville bryta??
  • Anonym (@@+)
    Anonym (L) skrev 2018-04-04 17:43:28 följande:
    Ja, eller hur....nej, jag får nog bestrida det påståendet, bitter är det sista jag känner mig :)

    Var skrev jag det? Att alla förhållandet är som mitt var? Och öppna förhållanden, va!? :D

    Du vet, det där med gråskalor, har du funderat på det någon gång i ditt liv? Nyanser är också ett rätt vettigt koncept. Vårt förhållande blev slitigt när livet blev tufft, jag tänkte att vad som än händer så har vi varandra. I det läget så borde jag ha övervägt vad som var värt vad faktiskt. Allt är inte värt att rädda, man har bara ett liv. Och att tänka på barnen innebär inte alltid att stanna. Har du upplevt en sådan situation? Om du inte har det så kanske du skall tänka till lite.

    Haha, hur jag mår? Tack bra :)
    Skrev ett långt svar som försvann, men för försöka få till ett igen, även om det inte känns lika aktuellt efter TS senaste inlägg.

    Tja, jag uppfattade det som bittert, jag kanske hade fel..Men läs här vad du skrev..

    "jag gjorde ?allt rätt?, var 100% lojal mot mannen jag levde i många år med och skaffade barn, hus och företag ihop med. Men han struntade ju fullkomligt i det och bedrog och ljög under ett år eller mer...tänk om jag istället för att uppskatta och hålla fast vid honom hade gett efter för de frestelser som fanns, det hade förmodligen varit bättre för mig och barnen i längden. Jag hade ju kunnat hitta ngn som uppskattade mig istället."

    Och tipset du gav till en kvinna som är på väg att göra precis det din man gjorde mot dig, känns ju inte helt lysande..

    " Så jag av alla människor tycker nog att du skall utforska varför du känner som du gör faktiskt. Alla här som tycker att man skall uppskatta sin nuvarande relation, ni vet ju inte ett skit om den är värd att ha kvar?! Varför vara med en person man inte längre är kär i när det finns andra?"

    För vad?? Nyfikenhet, och löfte om en grov kuk
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-04 23:47:51 följande:
    Nej jag har inte varit fysisk otrogen. Han ville men jag sa nej, hände en gång.

    Han var väldigt kort och sa att han förstod, han avslutade med att säga ?vi hörs när vi är singlar i framtiden? ,Jag la på.

    Nej jag berättade inget om den andra mannen för inget hände mer än att det var en fantasi och tankar som jag matade. Jag har lärt mig en ordentlig läxa, försökte prata med min man igen men han ville inte prata. Det känns jobbigt och jag vet inte om det var rätt att jag sa något.

    Jag ska ge honom lite tid och försöka fundera på hur jag vill ha det och kanske hitta tillbaka till varandra igen.
    Ja, det kom ju säkert som en chock för honom om han inte hade en aning om att dina känslor har förändrats. Han är nog tvungen att smälta vad du sa.

    Tyvärr är det så att vi män inte är några tankeläsare, så oftast har vi ingen aning om vad som rör sig i våra kvinnors huvuden.

    Samtidigt tror jag kvinnor inte har förmågan att tala om problem som hon ser som viktiga på ett sätt så att män fattar..vi bara tjingelingar i soffan och sätter på ett nytt TV-spel, eller kollar på sportnytt...Har inte fattat allvaret. "Man måste lära sig att tala med barn på barns sätt"Flört

    Därför är det oftast så, att när en kvinna vill skiljas har hon funderat på det i kanske åratal, medans för mannen kommer det som en överraskning.
    Därför är det så viktigt i ett förhållande att PRATA/LYSSNA med varandra.

    Men vad sa du till honom egentligen?
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-05 01:33:28 följande:
    Att det vi höll på med inte var okej och att vi måste koncentrera oss på våra familjer och släppa varandra.

    Jag kan inte gå runt och tänka på honom när jag har en man. Det är delvis mitt fel att jag hållit dörren på glänt och inte avvisat direkt. Att jag ville avsluta kontakten för hsn gjorde mig förvirrad och att det aldrig kommer att hända sålänge vi är gifta.

    Jag ifrågasatte också hans agerande men han menade mest att han är inte mer än en man och det är inte hela världen. Jag sa att jag tyckte att han utnyttjade min sårbarhet till hans fördel men han bara blånekade.

    Jag skrev att jag hade en klump i magen tidigare och jag berättade för maken hur jag kände. Hans reaktion och ledsamhet var/är en riktig tankeställare och ruskade om mig ordentligt. Vad fan höll jag på med? det känns som att jag gick in i en konstig trans och har precis vaknat.

    Det viktigaste just nu är att läka och hitta tillbaka till varandra, jag har sårat honom men det kunde ändå ha slutat mycket värre.

    Jag kommer aldrig någonsin låta detta hända igen...
    Får ansluta mig till hyllningskören. Bra gjort !!
    Hoppas allt löser sig för er nu..

    En stilla undran bara.. Varför la du tråden under "Otrohet"
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-05 12:38:03 följande:
    Tyckte det passade där
    Nja, om det inte hänt något, varken kyssar, smek eller fysiskt, utan bara tankar och attraktion, hade kanske jag lagt det under "Känsliga rummet" istället.
    Men men, du känner väl bäst var det ska ligga.
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Innan det är för sent) skrev 2018-04-05 16:54:56 följande:

    Ursäkta har jag förstått det hela rätt. Har du berättat för din man och grova snubben? I så fall. Det var ett misstag att berätta för din man. Man ska inte så frön av tveksamhet i ett förhållande. Det har av detta blivit ett sår och tvivel som aldrig går bort hos honom. Han är bitter och svartsjuk nu och undrar vad i helvete som pågår förbereder hon någon skilsmässa har hon varit otrogen osv. Bara det faktum att du pratat med din man så kommer ni gå skilda vägar så småningom. Tyvärr. Men hoppas inte. Förhållandet kommer inte att bli bra i fortsättningen. Jag tror att din man säkert har någon kvinna som han fantiserar om men säger så klart inget till dig. De flesta människor har olika de fantiserar om. Men det håller man för sig själv för att inte förstöra det förhållandet man är i. Det är naivt att tro något annat. De konstiga och dåliga råd att du ska öppna dig för alla din make och grova snubben är fel. Grova snubben kommer att sprida detta för eller senare. Din man kommer att undra om inget har hänt och om någon annan där du bor vet eller dina tjejkompisar.

    Många hög tex anonym(konstiga runda tecken och plusstecken) verkar hittat på själv efter sin logik och moral eller så har han kanske gått i familjeterapi och lärt sig där eller läst någon familjeterapibok hur man ska göra. Av de som går i familjeterapi så skiljer sig 92% inom ett till fem år. Hans råd var dåliga rakt av. Sorry. Varför vet jag jo jag varit med om detta scenario själv för ca 12 år sedan. Har en ny kvinna nu. Först när du har varit fysiskt otrogen och vill skilja dig ska du säga något, Inte innan. Fattar du vad jag säger? Tänk lite själv rita på ett papper vad händer om jag gör si eller så. Konsekvenstänk. Men jag önskar dig lycka till. Hoppas det går bra vad som än händer.


    Du måste ju vara helt dum i huvudet, eller också ha svårt för läsförståelse !
    Läs om, läs rätt.
    TS har INTE berättat för sin man om "Grova gubben" och i detta läget tycker jag inte hon skall göra det heller.
  • Anonym (@@+)
    Anonym (Innan det är för sent) skrev 2018-04-05 18:07:51 följande:
    Men att berätta överhuvudtaget tyckte jag var helt fel. Det sår bara frön av undran och tveksamhet om kärlek från sin partner. Det är min erfarenhet i alla fall. Men du kanske har en annan erfarenhet än min.
    Men herregud, har ni fått dyslexi hela bunten som kommer med en massa efterkonstruktioner. Har ni inte läst tråden eller!!

    TS har INTE berättat något om sin "vän", eller något annat som rör någon attraktion för någon annan heller för den delen !! Hon har från första början sagt att "det kommer inte att hända" att hon skulle berätta om sin attraktion.

    TS har talat om för sin man att dom har PROBLEM i sitt förhållande som dom måste komma tillrätta med om dom skall kunna fortsätta som par.

    Jag har aldrig haft några problem med det.
    Det jag har försökt argumentera för är att hon inte skall äventyra sitt äktenskap för ett ons, av nyfikenhet på en man som hon fått höra av en väninna, har en grov....Hon själv vet att det inte kommer att bli något mer med denna man för han är också gift. Hon älskar dessutom sin man och familj, detta rör sig bara om lust.
    Jösses...är det fel att reagera på det?? 
  • Anonym (@@+)
    Anonym (L) skrev 2018-04-05 21:27:12 följande:
    ?Länka ihop er som par?. Alltså vad är det med en del egentligen? Varför är det så oerhört viktigt att hålla ihop, nästan till varje pris efter vad det verkar. Attraktion, att ha roligt/tråkigt ihop och att verkligen gilla varandra som personer, är det inte viktigt ens? Att tycka att ens partner är det hetaste, häftigaste och mest imponerande som finns, är det inga kriterier så som det är för mig? Jag skulle aldrig nöja mig numera som jag gjorde förut, inte en chans. Då är jag mycket hellre utan och har en grym kk under tiden, som nu.
    Allvarligt.... ditt äktenskap måste ha gjort dig störd på allvar.
  • Anonym (@@+)

    Allvarligt....(L) och (Innan det är för sent)..Vad är det som fått er att vakna nu?
    TS har ju bestämt sig för vad hon skall göra så tråden borde kanske avslutas här.

    Om ni fortfarande vill propagera för att man skall svika och bedra sin partner kanske ni skulle tänka på att antingen skriva mer i denna tråden, eller starta en egen tråd.

    Jag personligen tycker inte om att bli lurad och bedragen, därför reagerar jag, när jag läser att något sådant håller på att ske.
    Hade TS bara sagt att hon bara ville ta ut skilsmässa, hade jag inte brytt mig, men så var fallet inte här.

    (L) Jag ber om ursäkt om jag sårat dina känslor, och tycker vi avslutar vårt käbbel. Jag tycker inte det hör hemma i (Wtf):s tråd

  • Anonym (@@+)
    Anonym (Wtf) skrev 2018-04-06 12:22:40 följande:
    Fast är det så jävla lätt? Man har levt med samma man i många år, gift sig och lovat varandra i med och motgångar, skaffar barn. Livet för tillfället är väldigt tufft.

    Vår relation är egentligen bra men det finns omständigheter som gör att vår relation inte är den bästa. Visst den här vännen har funnits i tankarna i olika perioder nen inte mer än så.

    Plötsligt träffar jag på den här vännen och får upp kontakten. Börjar prata om allmänna vänskapliga saker och han är där som stöd för mig när jag behöver stöd och råd.

    Efterhand börjar han säga smickrande saker, att han tänkt länge på mig och vad han vill göra med mig.

    Jag är inte mer än en människa och han börjar krypa in i mina tankar och tillslut är jag så tänd på honom att jag inte kan tänka på något annat och funderade på att vara med denna vän en natt som jag har länge varit tänd på.

    Jag matar mina tankar och fantasier med honom.

    Men sen stannar jag upp och tänker, va fan gör jag. Jag vill inte förlora min familj och allt vi byggt upp för att ha sex en gång med någon annan.

    Jsg älskar min man och vi måste ha någon typ av hjälp utifrån, vi får se hur det går men vi ska kämpa för vår kärlek.

    Efter att jag berättade för maken att jag ville ha en förändring i vår relation och att något måste höras så har tankarna och känslorna försvunnit ifrån den andra mannen. Jag känner mig mer äcklad av honom och mig att jag tillät det och njöt av spänningen.

    Jag tycker ändå att jag fått många bra råd här som fått mig till att tänka till på vad jag håller på med och hur den här vännen utnyttjade min sårbarhet för egen vinning i en period då jag inte känner mig stark.

    Nej jag och den här ?grova snubben? som ni kallar honom kommer aldrig att bli tillsammans, aldrig.
    TS, Hoppas jag har bidragit till de besluten du tagit.
    Ingen vet hur framtiden ser ut, man kan bara göra sitt bästa av situationer man ställs inför.

    Jag ber också om ursäkt om jag varit hård mot dig, men ibland kan det behövas för att man skall vakna till, och inse att man är på väg mot något man egentligen inte vill. Det behöver inte röra sig om otrohet, det kan vara vad som helst

    Jag hoppas ni reder ut de problem ni har, sen får tiden utvisa hur det blir.
  • Anonym (@@+)
    Anonym (L) skrev 2018-04-11 21:33:53 följande:
    Vilka ?VV-morsor?? Vi som valde familjen men där vår partner valde åt oss iomed sin otrohet? Är rätt sunt enligt mig att lämna dom åt sitt öde och istället leva ut sina lustar med bättre och snyggare människor. Eller?

    Vaddå skämmas om 10 år, du har inte en susning, ingen har det. Förutom att de flesta som väl skiljer sig säger att de borde ha gjort det långt tidigare. Det kan gå åt båda hållen, man har bara ett liv och det gäller att förvalta det väl. Inte att krampaktigt hålla fast i det välbekanta bara därför att man har en föreställning om att det är ?rätt?.
    Men jag förstår inte din argumentation..
    Uppmanar du ts att ge efter för sina lustar när hon själv säger att hon älskar sin man och han älskar henne 100%, kan inte tänka sig att byta ut mannen, och att detta bara skulle vara ett engångsskjut??
    Ingen kärlek, ingen dröm om en framtid med skjutet, utan bara en gång. Sen tillbaka till mannen och fortsätta leva familjelivet som vanligt
    Tycker du hon skall vara otrogen för att hennes man möjligtvis kan vara otrogen i framtiden. Så cyniskt !!
Svar på tråden Är så sugen på en annan man men är gift