Känner mig ständigt utesluten

Ess

Äldre 24 Jun 09:11
45 svar

Återställ Anmäl

Känner mig ständigt utesluten

Anonym (Trött och tom) skrev 2018-06-23 22:52:34 följande:
Jag resonerar ungefär så, att inte lägga fokus på barnet i det här fallet. Från hennes sida handlar det väldigt mkt om bekräftelse av sin pappa och inte alls om att medvetet utesluta någon annan. Däremot bör och ska (enligt mig då) min sambo aktivt jobba för att få med mig i samtal, visa henne hur det går till att göra alla delaktiga - vara en positiv förebild.

Hans dotter bor hos oss på heltid. Hade varit mer förståeligt och lättare att acceptera för mig att hon enbart väljer honom om hon var här kortare tid. Nu utsätts jag dagligen för detta.

Tar jag upp med sambon att det inte känns bra för mig går han i försvarsställning direkt och jag blir den elaka styvmodern. När jag väljer att gå ifrån och göra ngt på egen hand får jag till mig att jag har svårt för hans dotter och är alldeles för känslostyrd.

Skit i att han skuldbelägger dig och börja framför allt inte att försvara dig, bara ryck på axlarna. Prata med honom om vad du tycker när han utesluter dig ur samtalet, för det är ju faktiskt han som är den sk spindeln i nätet som ska få saker och ting att fungera mellan dig och hans dotter.
Det är inte för mycket begärt att han bollar över frågan direkt till dig när dottern frågar något som du egentligen ska svara på.
Ess

Äldre 25 Jun 09:52
#15

Återställ Anmäl

Anonym (Trött och tom) skrev 2018-06-23 22:52:34 följande:
Tar jag upp med sambon att det inte känns bra för mig går han i försvarsställning direkt och jag blir den elaka styvmodern. När jag väljer att gå ifrån och göra ngt på egen hand får jag till mig att jag har svårt för hans dotter och är alldeles för känslostyrd.

Det är bara att svara att ja, jag har fått svårt för din dotter och det är uteslutande ditt fel. Därför att...??...
Ess

Äldre 26 Jun 22:50
#38

Återställ Anmäl

Anonym (kärnfamilj) skrev 2018-06-26 15:33:15 följande:
Ni är ingen familj. Hon kommer troligen aldrig att acceptera dig och varför skulle hon?

Nej det är många som aldrig blir en sk familj. Själv anser jag det självklart att barnet går till sin förälder i första hand. Men jag hade däremot blivit förbannad och huggt till sambon direkt han svarat i mitt ställe och pratat över huvudet på mig.
Ess

Äldre 27 Jun 10:11
#40

Återställ Anmäl

Anonym (bonusmamma) skrev 2018-06-27 08:48:34 följande:
Ja, jag tycker att barnen ska läggas utan skuld. Alla barn har olika faser i livet, beter sig på olika sätt, testar sig fram mot föräldrar och anhöriga. Det är en del av deras uppväxt. Huvudsaken är hur vi vuxna hanterar det och hjälper dem vidare i livet.
Jag tycker inte heller att detta är barnets "fel" alls.
Ts och pappan får diskutera vilken roll ts ska ha gentemot hans dotter. Ska hon va delaktig så får han bolla över frågor till henne, annars får han acceptera att hon är hans partner och inte en del av hans och dotterns gemenskap med allt som det drar med sig. Tex så kan han inte då tro att hon ska hjälpa till eller ta något ansvar, eller sitta barnvakt åt hans barn.

Vi levde inte som en familj, men maken frågade ändå mig när det gällde något som rörde oss allihop, eller om det var ok att xx tog hem en kompis osv.
När vi varit ihop några år så började den ena fråga mig när det gällde saker, misstänker att det kan bero på att jag är mer släpphänt än maken och har mer åsikten att ja ja det ordnar sig. Det var den mest självständiga av tonåringarna och tyckte nog det var skönt att slippa redogöra för exakt vad hen skulle göra. Min enda fråga var om mobilen var med och att hen kunde ringa om hen missade bussen eller något annat hände.
Ess

Äldre 27 Jun 13:14
#43

Återställ Anmäl

Anonym (kärnfamilj) skrev 2018-06-26 15:33:15 följande:
Ni är ingen familj. Hon kommer troligen aldrig att acceptera dig och varför skulle hon?

Acceptera tror jag säkert att hon gör, bara inte som en föräldrafigur.
Det kan ta jättelång tid innan det växer fram en familjesammanhållning, vi pratar flera år.
Även om det inte gör det så får man acceptera att man faktiskt inte är en familj och utgå från det och göra det bästa möjliga av det utgångsläge man har. Man kan leva uppdelat inom vissa områden även om det finns gemensamma barn.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Känner mig ständigt utesluten

Känner mig ständigt utesluten

INNEHÅLL