DeathByPickles skrev 2018-07-11 00:25:31 följande:
Vi vet ju inte om hunden har för vana att sno från bordet eller inte, så där vet vi inte om ägaren brustit eller inte. Det kanske såg sitt tillfälle helt enkelt - särskilt en av mina hundar älskar barn delvis just för att de vet att det ALLTID tappar mat, så om det är barn vid bordet är det gärna där hon dröjer och dammsuger. Till exempel.
Nu tar hon inte mat från bordet, men jag kan absolut se hur det kunde hända om hon hade tillräckligt långa ben och tillfälle gavs med en ostsmörgås som hängde på halvkant liksom. Om barnet i fråga sedan toksnabbt böjde sig ned och försöke snappa sagda smörgås ur munnen på hunden så... visst. Jag har nästan gett någon en smocka när jag blivit skrämd, också.
Det är ett hem, det är ett djur, det är ett barn. Saker händer. Nu gick det tack och lov bra och så får man kanske se över rutinerna i hemmet därefter, tänker jag.
Det handlar inte om att "låta" hunden bete sig på något vis. Det handlar om någonting som hände helt enkelt, som jag ser det. Det är lätt att sitta och säga att "min hund skulle aldrig" precis som folk säger "mitt barn skulle aldrig". .
Det ts bekymrar sig för är ju att pappan ska få veta hur nära det var att barnet blev skadat, ts verkar obrydd över att hunden beter beter sig så ouppfostrat så att farliga situationer uppstår.
Att hunden tar en ostmacka från bordet och sedan försvarar den agressivt är inte något som bara "händer", det blir så eftersom ts struntat i att uppfostra hunden, och fokus borde ligga på att förhindra att liknande saker händer igen, inte hur pappans ilska ska hanteras eller hur man på bästa sätt skyller hela incidenten på barnet.