IVF sommar/höst 2018
Journumret jag ringde ledde till en annan avdelning där de pratade ihop sig om att jag borde ta den en timma senare. Hon lät dock så osäker så jag hoppas det blir rätt nu.
Journumret jag ringde ledde till en annan avdelning där de pratade ihop sig om att jag borde ta den en timma senare. Hon lät dock så osäker så jag hoppas det blir rätt nu.
Vi gjorde återföringen den 22 oktober med en 5dagars blastocyst. Jag har mer eller mindre inte haft några symtom dom här 5 dagarna. Liiite liite molvärk då och då men ytterst lite. Idag nu på dag 5 (räknar inte insättningsdag som dag 1) så kom det ljusrosa blod på lutinuspinnen. I mellanåt känns det precis som mensvärk innan mensen kickar igång.
Är det någon av er som haft samma erfarenheter att ni fått en blödning så tidigt in på era ruvardagar? :(
Hej alla kämpar!
Jag vill gärna hänga med här
Jag och min man ska påbörja vår första IVF i början av november. Äter Provera nu för att framkalla mens och sedan ska jag börja. Vi ska göra korta protokollet. Jag är väldigt spänd och nervös och hoppas, hoppas, hoppas att det ska funka för oss. Doktorn säger att jag har bra förutsättningar enligt undersökning. Jag har PCOS, så jag har gott om ägg, men ägglossningen funkar inte.
Jag har gjort ägglossningsstimuleringar i tre år nu med Letrozol. Har lyckats bli gravid två gånger, men fått missfall tidigt. En gång av sig själv och en gång MA som jag behövde skrapa. Innan dess försökte vi på egen hand i två år. Vi har en dotter på sex år sedan innan och då var det inga problem att bli gravid. Men nu vill det sig inte. Både vi och vår dotter längtar så efter att syskon.
Detta blev inte bara en nidblödning :(
Började blöda mer igårkväll och inatt har det börjat blöda ordentligt. Rött. Tjockt blod.
Så det blev ingenting denna gången.. fick inte ens hoppas i en vecka. Mensen kom alltså på ruvardag 5. Känner mig så tom nu.
Nu har jag hålla på med synarela sprayet i en och en halv vecka. Usch alldeles sårig i näsan redan och lite halvt snorig. Samma visa varje gång.
Blir så himla nojig då jag nyser i princip efter varannan gång jag sprayar, försöker nysa genom munnen istället och ibland tar jag spray en extra gång, just in case.
Känner på min korta stubin att jag iaf är påverkad i humöret av sprayen men inte någon huvudvärk direkt som jag alltid fått tidigare. Vill ha fler symptom så man verkligen vet att man är ordentligt nedreglerad.
Börjar frysförsök nästa mens. Så kommer ha en ägglossning på hemmaplan. Känns så absurt att återigen försöka på egen hand en cykel. Men man vill ändå inte missa chansen.... hur gör ni mellan försöken? :/
Ja man vill ju inte missa trots allt! Ja vi vet ju inte ens vad som kan vara fel så man vet ju faktiskt aldrig. Även fast man inte är så jätte pepp på måste sexet igen..
Försvann härifrån ett tag efter mitt senaste missfall. Blev så less och började fundera över om det ens är någon idé att fortsätta försöka när det ändå bara blir misslyckanden och besvikelser hela tiden. Men nu kör jag på igen. Har tre embryon i frysen och återföring av ett är planerat till nu på onsdag. Var och kollade hinnan förra veckan och då var den 10mm med tre skikt så allt såg bra ut. Hon kollade länge med ultraljud om hon kunde se något konstigt med livmodern som hon missat innan och som möjligtvis skulle kunna förklara missfallen och fertilitetsproblemen, men det kunde hon inte. Vi pratade även om hysteroskopi. Kommer nog göra det om det inte funkar denna gången.
En grej som är annorlunda inför denna gången är att jag gått på en lång antibiotikakur mot två infektioner som båda tydligen kan orsaka missfall och svårigheter att bli gravid. Gjorde "mensblodstestet" och då hittades dessa infektioner. Går på ännu högre dos progesteron denna gången också, 4x400mg cyclogest dagligen, och har tagit prednisolon sen början av cykeln. Min läkare verkade nära på lika frustrerad som jag över missfallen och menade bestämt att "denna gången måste vara gången!". Och ja, det hoppas jag givetvis på men känner mig tyvärr ändå rätt negativt inställd. Känns inte som det är möjligt att det kan bli en fjärde graviditet på raken liksom. Men det är ändå skönt att ha en läkare som faktiskt verkar bry sig och engagera sig.
Igår fick jag veta att en till kusin ska ha barn... Tycker det känns så jobbigt med sådana besked.
Tack! Jo men jag mår bra. Är nervös men ser fram emot onsdag. Hur går det för er? Såg att ni inte försökt denna månaden i alla fall?
Man skickar ett prov av sitt mensblod på analys till Grekland. De kollar efter ett dussin olika infektioner som tydligen kan göra det svårt att bli gravid, orsaka missfall eller för tidig födsel. För min del hittades det alltså ett par olika som nu förhoppningsvis ska vara borta efter 25 dagar på olika antibiotika. Vet inte om det kommer bli någon skillnad nu men skadar inte att att bli av med det i alla fall.
Ja det är spännande! Känns som länge sen sist trots att det bara är ett par månader sen haha.
Sen igår är jag ruvare. Fick tillbaka vår lilla blasto från frysen, den hade klarat upptiningen fint och allt såg bra ut. Nu denna jobbiga väntan...