Vattnet har gått. Är i vecka 18

Vi är inlagda nu och dom startar förlossningen.. jag har en infektion och har börjat öppna mig.. vi kommer förlora vårt barn..

Vi har verkligen gjort allt vi kan men det gick inte..

Igår började jag få riktigt ont i magen... jag kräktes och hade sammandragningar hela dagen..

Imorse gick det inte längre, vi fick åka in till sjukhuset.. här konstatera dom att jag börjat öppna mig och att jag hade en infektion i livmodern. Saga ville ut..

Först satte dom antibiotika-dropp

Sen fick vi hjälp att få igång värkarna ordentligt och efter några timmar, mycket smärtstillande, lustgas och mycket sorg så föddes Saga.

Saga levde när hon föddes.. men dog när dom klippte navelsträngen. hon led inte och höll hårt om både mitt och Emils finger innan hon somnade in..

Jag fick skrapas för att moderkakan inre kom ut och förlorade jättemycket blod.. blev kvar mycket längre på operationsbordet än som var tänkt eftersom det bokstavligt talat spruta blod.. vaknade upp med fläskläpp och öm hals efter intubering, två olika dropp, slangar, kablar, syrgas och allt du kan tänka dig.. väldigt förvirrad och hade otroligt ont.

Vi mår trots detta under omständigheterna bra men det är oklart hur länge vi måste vara kvar eftersom jag är väldigt dålig.

Vi har tagit massa bilder och en präst har varit här och hållt andakt..

Inatt får vi ha Saga hos oss. Vi ska även få göra hand &fotavtryck och gipsavgjutning att ta med hem

Jag kunde aldrig föreställa mig att vi skulle bli föräldrar till en ängel eller att det skulle göra så ofattbart ont.

Jag vill tacka alla för ert otroliga stöd och all uppmuntran och nu kan jag vila med vetskapen att jag gjort ALLT jag kan och Emil har varit fantastisk.