Till er styvföräldrar som är missnöjda!

Måste vara skönt för dem att få berätta och höra den andra sidan, jag tror barn blir förvirrade av sånt här och i värsta fall målar de världen svart och vit för att överhuvudtaget kunna få sitt huvud runt vad som har hänt, de ger styvhäxan skulden för den gamla sagan har man ju hört förut. I själva verket är verkligheten mer komplicerad. Jag tror inte det är bra att som vuxen fortsätta att tro att den där styvhäxan inte tyckte om dig, att hon bara var svartsjuk, då fortsätter man att må dåligt. Man mår bättre av att försöka se hela bilden, vad mamma och pappa gjorde. Din mans barn hatar väl inte sin mamma trots att hon gjorde som hon gjorde, de klarar väl av att se hela hennes spektrum? 

Riktigt så illa är det inte med min sambos barn men det finns onekligen problem i området vad man lär sitt barn, eller vad man inte lär sitt barn. 
Hur reagerade de på att du höll dig undan? 

Ja verkligen, det är tufft och rejält energikrävande. Ingen tror mig, förutom de som vet på min sida, medan mina "bonusbarn" och deras mamma samt alla med dom bara säger styvhäxa som du säger.

Igår kom min sk styvdotter gåendes på stan, tog näsan i vädret och gick omväg. Jag höll hennes lillebror, LILLEBROR(!!), i handen. Men så är JAG styvhäxa? Idag träffade vi henne på affären, mina barn ropar "där är *******", jag sätter dövörat till och bara går. Vänder mig inte ens om när de ropar. Så har det blivit. Så många gånger jag hälsar på denna lilla oskyldiga ragata utan en hälsning tillbaka. Så min man sa att jag måste göra likadant tillbaka. Nu gjorde jag det. Kunde inte bry mig mindre. Hon har skapat detta helt och hållet själv. Men de som tagit ställning ser inte det.. Bakom kulisserna. Styvhäxa oavsett orsak och omständigheter.

Hennes mamma sätter på ett flin på tryne och hälsar, aldrig knappt gjort förut så nu efter hon fick veta att vi vet om hennes jävla skitsnack om mig till mina barn. Spyfärdig! Sådan mor..

Men om man aldrig får ett hej tillbaka finns ingen anledning..

Nej, det gör förmodligen ingen skillnad för dig eftersom situationen förefaller ha blivit väldigt kantrad och infekterad, men för barnet gör det förstås i förlängningen stor skillnad. Ju fler vuxna ett barn har omkring sig som kan bete sig som bra vuxna och föregå med gott exempel, desto bättre. Så är det naturligtvis. 

Nu verkar du vara så arg och upprörd på både barnet och barnets mamma att du väljer att uppföra dig lika illa som de gör och det är - för barnet - givetvis betydligt sämre än om du gjort ett annat val. Men så är det nu för barn, har de en eller ett par usla föräldrar så brukar ju inte föräldrarnas nästa val av partners vara av bättre kvalitet heller. 

Knappast! Man frågar inte sitt ex om ett lån så är det bara!

Ditt problem är så mycket större än vad familjeliv har utrymme för.

Antagligen för att han ger henne mixade signaler. När Bonusmamma inte är där kanske han är vänskapligare i samtalen. Jag menar, om han alltid var starkt avvisande mot henne skulle hon väl knappast ringa för att be om att låna saker eller berätta skvaller.
 

Ja men det finns ju en anledning att han kände sig tvungen att göra så. Han lever ju med "bonusmamman" och känner väl till hennes svartsjuka.
Men du läste tydligen inte vad jag skrev? Jag skrev inte att han ska gå iväg när hon ringer utan att han inte ska besvara samtalet alls.
Sedan kan han ringa upp exet när han är ensam och kan prata normalt.

Är också helt övertygad om att så är fallet men detta är såklart något "bonusmamman" vägrar inse och mannen aldrig kommer erkänna pga husfriden.