BIM 29/9 med Rosenrot
Jagerika skrev 2018-10-24 12:17:19 följande:
Jag trixade med kontrasten och det är ju nått där i allafall!
Förstår ni vad jag menar nu? Gäller att det ska vara äkta också haha hatar spökstreck alltså
Inlägg från: WanderChild
|
-
Ja! Nu syns det att där är något!! Håller tummar och tår för ett fett GRAVID på lördag!!!
-
Men åh ;( Hoppas de hittar något som är snabbt att lösa! <3Jagerika skrev 2018-10-26 05:29:55 följande:
Jag testade precis och är inte gravid :( så nu blir det utredning istället!
-
Men bu :(. Hoppas ni får igång utredning snabbt o de hittar något som kan åtgärdas!Jagerika skrev 2018-10-28 10:59:12 följande:
Och där kom mensen, exakt på dagen :/
-
Hade jag varit du så hade jag dragit till med att ni blev tillsammans *runt jul/nyår för 2 år sedan* (eller ännu tidigare). Så jäkla stor roll kan den detaljen inte spela i långa loppet. Det är ju hur ni känner som spelar roll, vissa gifter sig efter bara några månader o lever hela livet tillsammans. Sen är det ju många som är särbos under lång tid så det borde inte påverka att ni *bara* bott ihop ett år. Själva förhållandets längd o hur seriösa ni är är ju det som är relevant, tänk om ni pluggat på olika håll eller haft distansförhållande under många år, då ska ni ju inte straffas för det. Vet inget om utredningar men känns inte som ngt ni direkt kommer bli korsförhörda för. Utredningar brukar ju även dra ut en del på tiden (tyvärr) så ganska snart är ni vid er faktiska tvåårsdag...Jagerika skrev 2018-10-29 23:20:07 följande:
Jag vet inte hur jag ska göra! Ringt runt som en galning och kom tillslut rätt!. Ska skicka in ett papper för att dom har vissa regler. Ena kriteriet är att man ska haft ett stadigt förhållande i 2 år. Men vi firar 2 år i April! Ska jag ljuga? Vi började försöka direkt efter jag flyttade in och det är ju 1 år sen nu om några veckor. Så vi har bott ihop i snart 1 år ( om man bara räknar folkbokföringen) . Räknar dom att man ska vara sambos i 2 år eller bara varit tillsammans? Åh jag vill inte vänta ett helt jävla år för vi inte har bort ihop tillräckligt länge! Nån som vet hur det är med utredningar?
-
Hur man är skriven har inget att göra med hur man har förhållanden. Finns många som har eller är inneboende o det säger inte att man har ett förhållande för det. Sen tror jag aldrig de skulle göra kontroll på den nivån för en medicinsk utredning. Men gör det som känns bra för er båda. Förstår dock att du är sjukt frustrerad! <3Jagerika skrev 2018-10-31 08:41:27 följande:
Men om dom kollar upp folkbokföringen så blir det kanske knasigt. Jag hade nämligen ett förhållande med en man i nästan 2 års tid och bodde tillsammans. Julen 2016 och början på 2017 bodde vi ihop, men fick sedan början på 2017 reda på att han hade varit med en annan tjej plus dejtade en annan tjej i flera månaders tid. Han hade alltså mig och två andra tjejer samtidigt. Jag stack såklart och bodde hos min bror och var skriven där när jag träffade min nuvarande sambo. Vi träffades april 2017 och flyttade ihop december 2017. Så då tror jag tiden är för kort så att säga.
Har även pratat med min sambo om tycker vi ska vänta med utredning, * det kommer när det kommer* säger han jämt och försöker trösta mig. * tänk inte på det gumman* får jag nog höra minst en gång i veckan, vilket ör SKITSVÅRT! Så vi avvaktar lite, båda ska ju vara på samma nivå och han ville fortsätta försöka själva ett tag till
-
Jag tycker jag ser nånting!!!! Åååååh håller tummarna för dig!!!!!!!!!!!!!Jagerika skrev 2018-12-01 11:13:16 följande:
Ingen mens fortfarande, tog detta nu på morgonen och jag tror att det strecket jag såg igår är starkare? Är jag helt koko i huvudet och inbillar mig saker eller ser ni där också? Är väldigt glad jag inte fått mens för ska på hotel med mannen idag, bara mysa! :D
-
Gör det! Är det något så MÅSTE det ju utan tvekan synas på måndag!! Håller tummar o tår allt vad jag kan!!!!Jagerika skrev 2018-12-01 19:27:08 följande:
Gör du?? Ja jösses tänk om det är nått på G? :D fortfarande ingen mens och inga kramper eller symtom!! Ska ta igen på måndag eftersom vi ligger över på hotel inatt <3
-
Men. Nääääää :( Fan alltså!Jagerika skrev 2018-12-02 15:18:58 följande:
Nu kom mensen, fy fan vad jag blev besviken :( :(
-
Åh är så ledsen för din skull :( Hoppas smärtan går över snart och att du sen kan få ett fint pluss i början av nästa år! <3Jagerika skrev 2018-12-02 21:39:51 följande:
Ja det var jävla skit :( hoppades ju så! Gör hur ont som helst också, är rädd för att det är tidigt missfall, så tidigt att det inte ens räknas som missfall för såhär ont ska man inte ha vid mens :( nya ÄL borde bli runt 18:de!
-
Vad skönt att höra! Tog ni reda på kön i samband med det? Vi har KUB i morgon bitti och ska sen ta blodprov för NIPT direkt efter oavsett vad kuben visar.NiMi12 skrev 2018-12-17 10:01:56 följande:
Uppdatering från mig :)
Fick svaret på NIPT testet i förra veckan. Det var normalt på alla tristomier :)
Så nu rullar vi vidare med en lugnare känsla i magen. Är nu i vecka 17 :)
-
Men ingår inte könsbestämning i NIPT? Det gör det för oss, om man väljer att ta redan på det. Va precis på kub o fick 1:3039 så det var bra. Är påväg för NIPT nu, får det inte gratis eftersom kub var bra.NiMi12 skrev 2018-12-18 07:49:00 följande:
Nej de kunde inte se det utan det är först på RUL som vi ska på den 7 januari som vi kan se det.
Jag var i vecka 13+4 på KUB testet och de sa då att det var för tidigt att se.
Mitt största (ilandsproblem) är att jag inte kan bestämma mig för om vi ska ta reda på kön eller inte. Jag både vill och inte vill.
I hela mitt liv har jag sagt att jag vill att det ska vara en överraskning, men visst är man nyfiken och vill veta vad det är. Jag vill ju kunna planera efter vad det kommer bli. Jag är sååå velig. Har ni några bra argument för eller emot? :)
Får ni NIPT testet gratis oavsett provsvaret på KUB:en?
Den absolut längsta tiden var från det att jag tog NIPT till att jag fick svaret. Milde va två veckor kan snigla sig fram :D
-
1:2000 är det höjt till här sen i år. NIPT klart också nu, hoppas få resultatet innan nyår :). Är inte så orolig med tanke på kuben men förstår att ni var det!NiMi12 skrev 2018-12-18 09:01:04 följande:
Det var ett bra resultat på KUB! Jag fick 1:390.
Har ni 1:1000 för att få NIPT?
-
Grattis! Blir pojke här med! Vi har gjort NIPT så vet med säkerhet att det blir det, samt att jag såg det på rul. Verkar vara många pojkar på gång för tillfället!NiMi12 skrev 2019-02-18 12:51:02 följande:
Åh va härligt! Nu är bollen i rullning och jag hoppas ni kan få svar och ev. hjälp inom en snar framtid :)
Det blir en pojke, om barnmorskan har sett rätt :)
Håller tummarna för att EPA tillskottet hjälpte till :)
-
Känner precis samma där, hjärnan kan liksom inte processa det eftersom man inte vet vad det innebär o jag iaf har väldigt svårt att föreställa mig hur det blir o att det faktiskt handlar om oss! Det var enklare att köpa/förstå när min syster väntade barn konstigt nog?! Även om vi köpt vagn o lite kläder o jag släpat hem alla gratis babyboxar jag kunde hitta så fattar man ändå inte. Har också pratat om namn o NOG landat i ett. Vill dock inte dela med oss till någon då folk kan vara så tanklösa o säga korkade saker. Är rädd att någon ska säga ngt dumt o liksom förstöra namnet för oss. Har redan fått höra både den ena o den andra negativa saken om pojkar så ångrar att vi berättat bara så mkt för folk :(. Vet inte vad folk förväntar sig att man ska svara...?!NiMi12 skrev 2019-02-19 08:49:27 följande:
Vi har bara pratat lite om namn, men jag tycker fortfarande det är så långt kvar så jag vågar inte riktigt planera på riktigt. Jag tror faktiskt inte min hjärna riktigt är med på det här att vi ska ha barn. Svårt att förklara....eller så är jag bara rädd för att något ska hända och inte vågar känna någon himlastormande lycka. Jag vill bara att han ska komma ut och vara hel och frisk. Sen känns det som att jag kan slappna av. Fast så kommer det ju inte vara, då kommer man ju noja över en massa annat :D
Men det blir nog mer verkligt när vi börjar göra ordning hans rum och tar hem bebissaker :)
-
Gud vad likt det låter min situation! Precis samma med känslorna från början till slut! Stort fokus på att det ska ta sig så fort som möjligt, chock när det gör det, man tror att det kommer aldrig gå vägen, o sen tvivel på om man ska genomföra o vad man gett sig in på...! Är vanligtvis väldigt stabil i humöret o känslorna men kan inte alls kännt igen mig själv sen efter kub ungefär.NiMi12 skrev 2019-02-20 16:13:45 följande:
Googlade faktiskt på det igår och det verkar ganska vanligt att blivande mammor har svårt att ta in att det faktiskt kommer hända och vad det egentligen innebär.
Jag känner att vi var så fokuserade på "tänk om jag inte kan bli gravid", så när jag plussade blev det en chock. Sen så tänkte man "det kommer aldrig gå vägen", men så kom vecka 12 och man skulle börja slappna av trodde man. Men nä, då mår man apa och fattar inte vad man har gett sig in på. Jag har tvivlat både på att behålla barnet och tvivlat på att det faktiskt är meningen att jag ska bli mamma så många gånger.
Vilket inte är så konstigt, det händer ju så sjukt mycket i kroppen. Helt plötsligt är "min" kropp borta och jag är någon typ av hotell. Dessutom gör det ont. Det spänner i magen, det drar, brösten tror man ska sprängas, man mår illa...alltså det är inte så himla gulligt.
Tredje steget är nu när jag behöver inse att det här faktiskt händer. Att jag kanske borde läsa på lite, att jag inte har en aning om vad jag ska göra när värkarna börjar komma. Tänk om något drar igång för tidigt osv osv. Dessutom är det ju trevligt om man handlar hem något till bebisen. Typ kläder, vagn osv. Inte ens det har jag gjort och nu har jag foglossningar från helvetet så jag vill inte ens åka hemifrån för det gör ont.
Jag förstår precis hur du tänker kring namn. Min chef förstörde mitt första hands val. Men jag ska inte säga vilket om det är så att du har valt just det namnet.
Däremot har jag bara fått glada tillrop kring att det är en pojke. De är sååå mycket lättare, de är såååå mycket bättre osv osv. Så du får lyssna på det jag har fått höra istället ;)
Jag blev ledsen över att jag aldrig kommer få en flicka när jag fick veta könet (jag ska inte ha fler barn än detta). Men jag har aldrig blivit ledsen över att det är en pojke. Tror det passar både mig och min sambo jättebra att få en pojke :)
Blev också väldigt ledsen över att inte få en flicka o har läst mycket kring det, gender disapointment, ett vanligt förekommande fenomen som verkar tabu att prata om. Men eg handlar det som du säger om sorg över att inte få en flicka och inte om att man inte vill ha en pojke. Har haft svårt att se mig med barn alls innan o sen har jag tänkt att okej en kan vi väl se om vi kan få så fler än denna har jag också svårt att i nuläget se mig med o det tillför lite mer till sorgen också... Har pratat med några få om det men det är svårt att veta vilka man kan ta upp det med, är rädd att folk ska döma en o tycka att man är en dålig person. Samtidigt som man redan går runt o mår dåligt över sina känslor o känner sig typ otacksam... Men, det handlar som sagt inte om det...
De jag pratat med har dock varit stöttande o ungefär hälften har faktiskt känt likadant! Dock säger alla att ?det förändras när barnet väl är ute, då känns det bara rätt?. Dock kommer nästa oro där, har ju hört om flera fall där mamman haft anknytningsproblem o det är jag livrädd för! Vill SÅ gärna att det ska kännas rätt från början så att allt man utsatt sig själv mental o fysiskt för ska kännas värt det o att valet ska kännas rätt.