Inlägg från: Anonym (A) |Visa alla inlägg
  • Anonym (A)

    Pappa med dålig attityd

    Leila4 skrev 2019-03-23 16:13:35 följande:
    Mm jag vet.. vem kommer ens vilja ha mig och mina två barn? Vi lever på mig. Min inkomst, mina konton, mitt jobb.

    Säg inte så, 
    Någon ville ha mig när jag var frånskild 2-barnsmorsa med sjukpension,
    Någon var en mogen man som såg bortom allt det ytliga och som såg mig och ville ha mig och var beredd att ta precis lika mycket ansvar som jag gjorde.
    Nu är våra barn vuxna och jag skriver våra barn för i praktiken är det det dom har varit.
    Han har varit så mycket mer pappa för barnen än vad deras biopappa någonsin hade kunnat vara, 

    Och han är mitt livs kärlek och det bästa som hänt mig.
    Med honom har jag lärt mig vad kärlek verkligen är 

    Du lever inte i en kärleksrelation, ts, du lever med ett bortskämt barn i en vuxen mans kropp, en man som gör dig illa och suger din energi, som dränerar och parasiterar på dig.
    Antingen stannar du och låter honom få förstöra dig och då har era barn ingen frisk förälder. 
    Eller så gör du dig av med barlasten som förstör för er alla, och gör du det, har du tagit första steget mot lycka och i förlängningen ett första steg mot en sund kärleksrelation där alla får må bra.

    Det är du värd och den första som ska se hur värdefull du är, är du själv. 

  • Anonym (A)
    Leila4 skrev 2019-03-23 20:53:55 följande:
    Det jag menar att jag skulle känna mig misslyckad om man inte höll ihop som en familj ( föräldrarna ) är att jag har en bild att familjen ska va ihop. Mamma,pappa barn. Alla i min närhet har de så. Jag vill ha de så. Sitter man här nu i skiten rent ut sagt och känner sig misslyckad. Hur klarar man sig att ha sina barn varannan vecka osv osv? Kanske har alldeles för höga krav på mig och hur en familj ska se ut....
    Tror du verkligen att han skulle palla att ha varannan vecka, med det bristande engagemang han hittills har visat, så är jag mycket skeptisk. 
  • Anonym (A)
    EmberEyes skrev 2019-03-23 21:13:26 följande:
    Jag tycker att det är ett betydligt större misslyckande att lära sin son att en man ska behandla en kvinna som skit, och att en kvinna ska acceptera att bli behandlad som skit. Detsamma gäller såklart för kommande barn.
    Om vi nu ska jämföra "misslyckanden".
    Amen. Jag kunde inte sagt det bättre själv.
    Men jag vet att det är svårt att lämna, det är en process och jag tror att ts också kommer att lämna så småningom, för man orkar inte hur länge som helst.
    Jag stannade alltför länge och idag kan mina barn inte förstå varför jag inte gick långt tidigare. 
  • Anonym (A)
    Leila4 skrev 2019-03-24 08:42:17 följande:
    Okej :) sånt. Nej föräldrar är inte misslyckade som har separerat. Men varför ska jag känna så då? Kanske ska ta o arbeta på det. Eller ska. Tack :)
    Bra, för där ligger nog en nyckel för dig.
    Du måste komma fram till den insikten att en separation inte är ett misslyckande.
    Funkar inte relation och till och med är destruktiv som din är, då är det bättre för alla att avsluta.
    Ni vuxna får en chans att bli lyckliga och barnen slipper växa upp i det elände som det innebär att leva med olyckliga föräldrar som ständigt är arga eller ledsna. 
  • Anonym (A)
    Leila4 skrev 2019-03-24 08:43:30 följande:
    Ja det är de. Men som jag skrev innan. Ingen förälder är misslyckad pga separation men varför ska just jag känna så? Tack snälla för svar
    För att någon eller samhället har tutat i dig det.
    Nu får du lov att tuta ur dig det, du avgör vad du känner och du vet ju egentligen att den föreställningen inte är sann, eller hur? 
    Så släpp den. 
Svar på tråden Pappa med dålig attityd