Kan framgångsrika/rika umgås med fattiga?

Jag är sådan som person att jag oftast fungerar i olika sällskap, men särskilt bra med övre medelklass.

Prat, intressen, diskussioner och inte minst smak på lite högre intellektuell nivå.
Jag gillar exempelvis bra mat och god mat, gärna med bra öl eller vin till.

Jag själv har dock ingen högre utbildningsnivå, av olika skäl, fast jag har de intellektuella förutsättningarna.

Mitt stora problem med umgänge är ekonomin.
Jag har ofta haft det för snålt ställt för att kunna umgås, göra saker ihop och kunna bjuda hem folk på en bättre middag.

Förvisso sant, men är så trist att bjuda på. an vill ju liksom anstränga sig och bjuda på något riktigt gott, för att man upplever att andra gör så när man själv är bortbjuden.

Sedan är det ju så att folk med sällskap, kanske hela familjer, är svårare att locka till en bjudning hemma.

Jag minns särskilt ett tillfälle, en kvinna här ifrån FL som jag haft kontakt med till och från under flera år och nu äntligen skulle ses.
Vi bestämde oss för att ses på ett fik på söder...
Jag hade det så inihelvete kärvt då, att jag inte kunde bjuda henne ens på en fika och själv beställde jag bara en slät kopp kaffe...
Sådant känns förjävligt och är gränsfall till att ställa in.
Men just denna kvinna är så jäkla trevlig och jag var lite tänd på henne också.