Ja ibland kan jag önska att jag vore förälder till min mans 2 barn. Men det är enbart för att den biologiske mamman förstör barnen genom att prata illa om min man och sprida rykten om honom inför och med barnen:(
Låt bli. Jag lever i en kärnfamilj med min underbara make. Det är fantastiskt. Vi är en stark och trygg enhet. I vår familj så älskar alla varandra mest i världen. Vi vill varandras bästa varje dag. Innanför våra väggar är vi trygga, lugna och kan vara oss själva. Oavsett vad som händer så är vi ett team. Det är underbart.
Särkullsfamiljer har inte denna känsla. Det finns alltid andra att anpassa sig till och olika lojaliteter i familjen.
Inte enligt dina trådar.
Ni har ett galet ex ni måste ta hänsyn till.
Ni har äktenskapsförord.
Om du åker på kalas hos dina barns pappa så skriver din man på skilsmässopapperna innan du hinner hem igen.
Ni delar inte säng.
Du får sova på soffan trots din onda rygg.
Din make kräver att du ska flytta på dig när hans barn kommer men han skulle aldrig flytta sig för dina barns skull.
Du måste suga av honom varje morgon och titta på när han har sex med andra tjejer.
Allt enligt dina trådar.
Så nej. Ni fungerar inte som en lycklig familj och enhet
Du har själv skrivit att skilsmässopapprena skulle bli påskrivna fort om du åkte hem till ditt ex. Varför skrev du så då? Du har också skrivit ett väldig bittert inlägg om att du alltid får flytta dig för hans ungar men han aldrig skulle kunna tänka dig att flytta sig för dina barn. Då gör man skillnad på dina och mina barn..
Det är ofta så men särkullsfamiljer. Det är såååå bra så fort någon från en kärnfamilj frågar. Sedan kommer inlägg och gnäll om hur jobbigt det är att få ihop familjen.
Det är fullt förståeligt att hans ex är orolig över sina barns välbefinnande och omsorg hos sin pappa. En pappa som släpar hem en okänd kvinna med en bebis och en unge till och låter dem flytta in efter typ en kvart har inte alla hästar hemma. Han ÄR inte en förståndig och bra far och detsamma gäller såklart dig. Barnen får dessvärre växa upp i en dysfunktionell familj om inte era ex tar över dem på heltid så kan ni träffa era ungar dagtid varannan helg eller nåt. Så se till barnens bästa för en gångs skull och lämna barnen till de föräldrar som KAN ta hand om dem på ett bra sätt och ge dem den kärlek och trygghet de behöver och förtjänar!
Du skrev ju i tråden att du förklarat men att han vägrade kompromissa. Hans barn kom före dina barn och alla i huset kom före dig i hans prioriteringar.
Angående det du inte minns så citerar jag :??hade jag åkt på släktkalas själv till mitt ex hade skillsmässopapprerna varit påskrivna innan jag ens kommit hem. Tur att han och jag tycker samma sak gällande ex, även om det är den andre föräldern. Man kan ha en bra relation ändå??
Nej. Det är motsatsen till bra förhållande.
Din sambo borde inte skaffat fler barn med dig. Inte innan han klarade av att vara förälder till de barn han redan hade. Befintliga barn bör alltid gå först
Det var direkt oansvarigt att skapa fler liv än ni orkade med.
Det är nog inget ovanligt misstag att skaffa fler barn än man klarar av. Men man kan inte välja bort äldre syskon för att man själv gjort fel.
Tråkig situation men till största del självförvållad. Var arg på din sambo som inte sa stopp istället för på hans ex.
Han borde alltid vara redo att vara 100% förälder, vad som helst kan hända. Det finns inget som kallas deltidsföräldraskap.
Jag trodde att ni lät bli att skaffa gemensamma pga er platsbrist, ert korta förhållande och de antal barn ni har tillsammans. Klokt att inte skapa fler barn än ni klarar av.