IVF hösten 2019

Ja, började tro att det aldrig skulle hända :) Kände det absolut inte på mig, jag hade inte så mycket symptom och har inte haft så mycket efter det heller, är i vecka 14 nu och det enda jag känner av är att jag är hungrigare :)

Hoppas det går bättre att testa med digitala, jag tycker att dom ger utslag fastän teststrecket inte är exakt lika som kontrollstrecket ibland :)

Tyvärr tog det sig inte. Kom blod i morse och testade såklart därför 3 dagar innan testdag (15 dgr e befruktning) och minus. Bara att ta nya tag!

Rd 8 med 5-dagars. Inte testat än, tror det är längsta gången jag gått utan att testa. Tänkte vänta på mensen som jag tror kommer istället, men svårt att tänka på annat... Tror jag brukar få lite spottings på dag 9 eller 10 när jag tar lutinus så inte långt kvar iaf.

Ruvardag 9 med 5-dagars nu och jag har inte testat än för första gången nånsin typ haha. Ibland får jag mens denna dag, ibland inte pga lutinus. Vet att jag kan få ett säkert resultat på gravtest nu men har inte velat eller vågat riktigt. Men definitivt i helgen om inte mensen kommer först. Inga symtom.

Imorgon ska vi till kvinnokliniken och göra vul. Är då i 7+1. När vi var där i 6+1 såg dom ev ett foster, men inget hjärtslag. Är så jävla rädd för vad vi får se imorgon. Fy fan vad dåligt jag mår. Ångesten är total. Imorgon kan allt ta slut, igen.

För en timme sen var den lutinus som kom ut vit, nu är den rosa... Right on time då.

Okej hörrni.... Jag har testat nu, och det var positivt, men svagt. Har haft en kemisk förut och då fick jag plus på ruvardag 6 och nu är det ruvardag 10 och jag tycker det ser likadant ut och det borde vara starkare nu. Dumt nog testade jag utan sambon för jag trodde det var kört och han blir ledsen när jag testar ensam för han vill ju vara med. Så nu måste jag typ föreslå ett test efter jobbet eller nåt lol, så att han får veta, även om det kanske inte blir något i slutändan.... Suck, om det ändå bara varit starkare.

Vul idag. Vi fick se en hinnsäck och ett foster i storlek som matchar vecka 6+2. Men jag vet ju att jag är i 7+1.

Förra veckan fanns något som kanske, möjligtvis, eventuellt var ett foster, så det har ju växt sedan dess. Men fortfarande inga hjärtslag.

Vi fick rådet att avvakta en vecka till. Så nu ska jag gå runt i 7 dagar till utan att veta. Om något kan få en människa att tappa fattningen totalt så är det denna väntan.

Jag vet inte om jag ska våga hoppas. Det känns ju kört.

Är ni andra nöjda med era kliniker?

Vi gör landstingsfinansierat nu på Reproduktionscentrum på Akademiska och har då gjort två återföringar där. Varje gång jag ringer har de inte tid att prata eller svara på frågor utan jag blir alltid avbruten och känner mig dum. Har träffat tre läkare på fem tillfällen så ingen har koll på mig eller min journal.

Och min hemortsläkare orkade inte scanna in journalkopiorna från min privata IVF så jag får hela tiden påpeka att de inte är min första gång... För de säger hela tiden "jaja det kan ta ett tag, det var ju bara första gången" osv. NEJ, det är inte första gången det är SJÄTTE återföringen. 

Ringde nu och frågade om jag kan få boka in en läkartid eller en telefontid helst men det får jag inte förrän efter vår officiella testdag? Hann inte ens prata klart innan jag blev avbruten. 

Så nej, själv är jag inte så nöjd... Vi har tre kvar i frysen men efter det (om vi inte lyckats) funderar jag på om man kan styra om remissen till en annan klinik? Örebro ligger närmast, eller om man ska gå tillbaka till Falun kanske... 

En privat gynekolog jag gillar har iaf skrivit ut trombyl åt mig nu, om jag inte redan sagt det. Har ju tagit det förut, när jag gick i Falun, så ska testa igen.