Inlägg från: Snarttrettiochtrevar89 |Visa alla inlägg
  • Snarttrettiochtrevar89

    BIM Februari 2020

    Leah56 skrev 2020-02-02 18:56:44 följande:

    Känner igen mig i de där! Inbillat mig saker varje månad men försöker släppa på det och inte tänka på symtom, fast de är svårt. Har alltid tagit tidiga tester men första månaden nu jag inte ska göra de, blir bara trött på negativa sen så känner jag inga symtom heller. Har varit stressad kring detta o vill bara bli gravid men tror min kropp är för stressad och det blir ngn spärr. Börjat meditera och hjälper en del. Fy för de här man vill ju bara bli gravid! Hur längr har ni försökt?


    Yoga och meditation hjälper för det mesta oblitt liv så jag håller med dig där. Stress är så förrädiskt och lurigt. Jag ställer alltid in mig rent tankemässigt att nej jag är inte gravid. Men så ÄNDÅ framkallar jag massa symptom och övertygar mig själv. Sen tar jag test alldeles för tidigt och såklart är de negativa. Månad efter månad. Skulle väl säga att vi är på femte försöket, vilket inte är mycket i sammanhanget men jag har tidigare blivit gravid på första eller andra och då blir inställningen lite skev. Hur länge har ni försökt?
  • Snarttrettiochtrevar89
    Sofieelises skrev 2020-02-02 19:46:26 följande:

    Joråsåatt.... Vaaaarje månad har jag varit övertygad om att jag varit gravid där mellan äl+1 till äl+10 ish. Men nej. Som sagt försök 6 eller 7 nu (tappat räkningen) och har typ tappat hoppet. Vet redan att jag inte är gravid denna månad. Vet inte varför jag blivit så neggo helt plötsligt.


    Undrar vad det är med hormonerna just de dagarna! Är det att jag har fått till det under äl och kroppen liksom verkligen tror att jag är gravid, eller vad?

    Åh sofieelise jag önskar att jag kunde säga nåt som tröstar på riktigt.. Jag hoppas du får sitta där med ett solklart plus snart! Själv tröstar jag mig med när det känns som att tiden springer iväg att flest kvinnor föder tvillingar vid 31.
  • Snarttrettiochtrevar89

    Stort varmt grattis till er som plussat!

    Jag är på BIM -8 idag och nu på förmiddagen så var det som om någon hällt en matsked vatten i mina trosor. Det är inte kiss utan en hejdlös mängd jättevattniga flytningar. Så märkligt, brukar aldrig vara så.. Nu är jag väldigt nyfiken men BIM känns lååångt bort.

  • Snarttrettiochtrevar89
    Sofieelises skrev 2020-02-05 10:52:02 följande:

    Men alltså exakt samma sak hände mig igår?! Tänkte först att jag kissat på mig typ, haha. Äl+6 här, tiden har aldrig gått så långsamt.


    Shit va konstigt! Ja, det trodde jag med.. Tänk om det är ett tecken..! Jag är trött och frusen och hungrig hela tiden annars. Men vem är inte det i februari? Jag ska verkligen låta bli att testa innan bim. Hur tänker du? Såg att du beställt tester.
  • Snarttrettiochtrevar89
    Sofieelises skrev 2020-02-05 13:17:08 följande:

    Japp, har också planerat att hålla mig till bim, men lycka till med det känner jag nu xD Vet inte vad som är bäst, att testa innan och långsamt vaggas in i besvikelsen över att det inte blev något eller att få det som en "chock" när mensen kommer. Hur ser dina chanser ut denna månad? :)


    Mm förstår resonemanget..

    jag tror tyvärr att mina chanser är små denna månad. Jag tar ju varken äl-tester eller tempar. Förför mannen och hoppas på det bästa. Men en del gånger har mer varit finska rycket den här gången så jag skulle bli mycket förvånad om jag är gravid. Han längtar inte lika mycket som jag och vill inte att vårt sexliv ska bli för tekniskt. Men inte alla gånger och vi har trots allt fått till tre ungar på samma vis tidigare.
  • Snarttrettiochtrevar89
    Undrandee skrev 2020-02-06 00:14:54 följande:

    Vi sitter i samma sits här läser jag! 3 barn sen tidigare och en sambo som vill ha det lugnare utan press Sjukt jobbigt när man själv längtar så!


    Välkommen hit! Ja, se där.. Frustrerande var ordet. Hur går era diskussioner? Pratar ni om det?
  • Snarttrettiochtrevar89
    Undrandee skrev 2020-02-06 12:32:40 följande:

    Ja alltså vi pratar inte mycket om det. Han har sagt han är nöjd med dom 3 vi har, han har inget emot ett 4e, men känner inte "behovet" som jag om man säger så. Han känner att det blir när det blir, och känner prestationsångest om jag nämner för honom att jag har ägglossning.

    Känner mig typ "krävande". vill ju att han ska känna samma längtan som jag :(

    Pratar du och din respektive? hur går hans tankar?


    Vad fint ändå att han inte har något emot det, då kommer ni ju glädjas tillsammans när det väl sker!

    Mellan oss har det länge varit en jobbig diskussion. Jag tycker alltid att jag varit öppen med att önska en stor familj men han känner sig helnöjd med tre. Det har varit smärtsamt att diskutera eftersom det känts som att jag reducerat barnen till siffror. Och för att det inte finns något realistiskt argument utan bara en väldigt stark och övertygande känsla. Vi har numera oskyddat samlag men det är som att han inte tycker om idén med att ?skaffa? barn att det mer ska vara något man ?får?. Svårt att förklara.
  • Snarttrettiochtrevar89
    Undrandee skrev 2020-02-06 16:23:22 följande:

    Ja det brukar trösta mig att tänka att han älskar ju barn och 2 av våra barn har varit oplanerade men som han självklart älskar ändå. Så han är med på en 4a, men vill ta det lugnt till skillnad från mig.

    Jag vet precis vad du menar. Männen vill helt enkelt inte planera nån graviditet som vi vill, utan ta det som det kommer och inte behöva ha något "sex-schema" när ÄL närmar sig


    Ja, jag förstår ju det på sätt och vis..

    För mig finns det något mysigt i drömmandet och planerandet. Att prata om hur det vore att få en bebis den eller den månaden.. Men ja, man får vara olika i det där. Hur pratar era barn om ett potentiellt syskon?
  • Snarttrettiochtrevar89
    Undrandee skrev 2020-02-06 19:18:32 följande:

    Vår äldsta som blir 10 om några månader pratar mycket om syskon. Även dom andra två längtar och pratar om det. Dom vart så glada när vi berättade om våra tvillingar innan vi fick MA med dom. Dom vart väldigt ledsna när vi berättade att dom inte fanns mer sen. Mellersta grät ofta och hade svårt att acceptera, vilket gjorde så ont. Hon kan än idag prata om hur stor min mage skulle varit nu och hur dom hade sett ut osv. :(

    Pratar dina något om syskon?


    Jag beklagar verkligen. Det låter outhärdligt och jag kan knappt föreställa mig känslan.

    Min dröm vore en tvillinggraviditet. Samtidigt är ju riskerna större och med varje graviditet är det som att min oro för vad som kan hända vuxit.

    Båda våra äldsta är väldigt pepp på ett småsyskon till. De avgudar vår yngsta som är två. Mellanbarnet som är fyra är mest otålig och avis på kompisar som får bebissyskon. De har varit så små tidigare gånger så jag tänker att den här gången skulle de faktiskt kunna hjälpa till lite mer som de velat tidigare.
  • Snarttrettiochtrevar89
    vitae skrev 2020-02-06 21:06:12 följande:

    Jag har haft ömma bröst sen ÄL (i fem dagar), brukar vara typ 1 dag 1 vecka innan mens annars, tror egentligen inte det betyder mer än att jag ägglossat och att progesteronet är högt, typ. Hoppas det håller i sig såklart, låångt efter BIM :) Dagarna går så låångsamt.


    Jag igen mig i analyserandet. Försöker dock förlika mig med att mina pms-symptom är identiska med gravidsymptom.. jag är bim -6 idag och vet att jag kommer hinna pendla så mycket mellan hopp och förtvivlan den här veckan.
Svar på tråden BIM Februari 2020