BF Februari 2021
Jag berättade redan från start för mina närmsta vänner och familj. Det är mitt första barn, men har haft två missfall innan. Berättade även då, för att jag tycker att det är skönt att kunna luta mig och få lite stöd från mina närmsta. Så ångrar inte en sekund att jag var öppen med det, bara skönt att kunna prata om det och älta lite när det behövdes.
Men berätta för ?allmänheten? gör jag nog efter KUB typ.
Nu är jag i vecka 11. 10+2 idag på ultraljudet och allt såg fint ut :)
Kul med två så nära varandra. Blir nog en stolt storasyster!
Jag bor också i Sthlm! 33 år
Vi har tre missfall bakom oss så är orolig även denna gång, fick se ett levande foster i 8+5 som läkaren tyckte såg ut att ha gott gry i sig, men det var ju för nästan två veckor sen och har drygt två v kvar till KUB...
Denna gång har jag förutom trötthet och illamående även varit riktigt nedstämd. Gråtit flera gånger om dagen, tvivlat på det mesta, väldigt jobbigt!! Speciellt som jag ju borde vara så glad, efter att vi försökt i flera år... Nån annan som känner igen sig?