Sambon vill inte ha barn

Jag ville inte heller ha barn innan; var tydlig med det för min sambo när vi började förhållandet, var då 25 och han 30. Han väntade något år innan han tog upp frågan igen, vi låtsades som ingenting där emellan. Stor elefant i rummet minst sagt. Pga mycket annat som hände började jag i terapi. Tog där upp att mitt förhållande höll på att ta slut för att jag inte ville ha barn och fick där en knuff att börja resonera VARFÖR. Jag har alltid bara sagt att jag inte vill, dörren stängd, ämnet outforskat.

Lång historia kort. Jag tog med sambon på terapi så vi kunde förstå varandras resonemang, varför jag inte ville ha och varför han ville, ibland är det inte så enkelt som bara ja/nej.

Ett år tillsammans i terapi och vi hade ett helt annat förhållande.

Nu är jag 33 och mamma sedan några månader, i samma förhållande som en gång i princip tog slut över den här frågan.

Det behöver absolut inte vara så enkelt som göra slut/byt. Stäm först av varför, mitt beslut grundades i ett barns rädsla att bli som sin mamma.