Flytta med barn vid separation

Lilla Luna skrev 2020-10-14 21:03:58 följande:

Det har du helt rätt i tycker jag. Det kan ju skilja stort från person till person. Men jag tänker lite hur det ser ut rent juridiskt. Jag tänker att om jag tex separerar från barnets andra förälder och har barnet merparten av tiden, vardagar osv, så blir jag liksom låst till den aktuella kommunen såvida inte den andra föräldern godkänner flytt av barn, medan den föräldern som inte är boende förälder och kanske inte ens är intresserad av att vara det kan flytta vart som och hur som.

Men det finns kanske ingen mall för sånt här.

Exakt så är det.
Det finns lagar och rättsfall som reglerar detta.

Underförstått i nedanstående är att man flyttar med barnen. Alltså, inte att du flyttar själv utan barn.
Är du inte boförälder har du all rätt i världen att flytta precis vart du vill oavsett om konsekvensen blir att du aldrig mer ser dina barn.
Det här handlar främst om ett barnperspektiv, att barnen har rätt till sina föräldrar. Det handlar alltså inte om föräldrarnas rätt att flytta.

För länge sedan var flytt ett sätt för att utmanövrera främst fäderna. Många som var pappor på 60,70 och 80 talet fick finna sig i att de blev av med sina barn när mammorna tog ungarna och flyttade till andra sidan Sverige.

Sedan slog pendeln över åt andra hållet, då kunde bo-föräldern inte ens byta bostad utan den andre förälderns tillstånd. Många var de som hamnade i en ekonomisk knipa då de satt fast med ett stort och dyrt boende.

Nu är det någonstans mittemellan. Som boförälder kan du flytta i närområdet, i praktiken inom kommunen utan tillstånd. Ska du flytta längre måste du alltid ha den andre förälderns tillstånd.

momjanet

Wed 14 Oct 2020 21:34

#7

Anonvm skrev 2020-10-14 21:32:59 följande:

Å vad jag önskar att jag levde i din värld....

På papper fungerar det som du beskriver det, hur stor praktisk erfarenhet har du av verkliga fall?

Ganska många faktiskt. Bara i min umgängeskrets så rör det sig kanske om 10-20 stycken.

momjanet

Wed 14 Oct 2020 22:32

#12

Anonym (Undrar) skrev 2020-10-14 22:18:26 följande:

Blev visst att jag svarar dig men får så vara, du har så rätt i det du skriver och tankarna började direkt spinna vidare och dra allt till sin spets i min trötthet.

Nu drar jag detta som sagt till extrema hypotetiska scenarion med en stor portion humor, lite roligt ändå att fundera kring då jag tycker det är så löjligt rent ut sagt att å ena sidan säga sig se till barnen och deras rätt till båda föräldrarna men samtidigt enbart begränsa och ställa krav på en förälder.
För OM boendeföräldern flyttat långt bort med barnen räknas det som förhindrande av umgänge. Vad har då konsekvenserna kunnat vara?

I och med att barnkonventionen blev lag borde det väga ännu tyngre än innan gällande barnens rätt till båda föräldrarna. Inte sant?

Om då ena vårdnadshavaren som inte är boendeförälder flyttar iväg till ett sådant avstånd att umgänge är omöjligt. Räknas inte det med som förhindrande av umgänge? Om man nu ska se till barnets rätt till föräldrarna och inte den vuxnes rätt att flytta?
Skulle det kunna vara grund till att förlora vårdnaden?
Finns det andra möjliga konsekvenser?

Om det däremot är en förälder som INTE har vårdnad och flyttar iväg så pass långt att umgänge inte längre är möjligt är det då lika illa? Kan det bli konsekvenser? Om inte, varför? Barnet har lika rätt till föräldrarna oavsett om dom har vårdnad eller ej.

Finns det en oro eller risk att reglerna framöver i praktiken skulle kunna urarta och ge barnen större makt juridiskt än föräldrarna? Och hur stora skillnader i beslut kan den mänskliga faktorn orsaka?

Godnatt

Du måste skilja på sakerna.
I det ena fallet handlar det om att en förälder frivilligt avsäger sig praktiken iom att denne flyttar långt.

I det andra fallet tar den ena föräldern beslutet från den andre föräldern.

Lagen säger alltså inget om det du gör av fri vilja men däremot det du tvingar andra till genom dina beslut.

tar du barnen och flyttar långt så riskerar du i praktiken vårdnaden. Det har hänt att mammor blivit av med den av just den anledningen. Det har skrivits en del om detta, kvinnor som flyttat och som blivit av med vårdnaden och sen gått under jorden för att de fullständigt struntar i domsluten. (Riktigt sorgligt eftersom det innebär att barnen isoleras från samhället, de kan tex inte gå i skolan).

momjanet

Wed 14 Oct 2020 22:45

#16

Lilla Luna skrev 2020-10-14 22:39:34 följande:

Du har en poäng i det där. Framförallt det där med om föräldern som inte har vårdnaden flyttar så pass att umgänge inte är möjligt. Det är ju barnet som drabbas.
Det kan ju även vara en förälder med vårdnaden men ej är boendeförälder som flyttar så pass långt. För delad vårdnad kan en ju ha trots lite umgänge eller t.o.m obefintligt umgänge..

Men hur långt är för långt? Vad är det magiska miltalet då umgänge blir omöjligt om det nu handlar om umgänge enbart vissa helger? För rent krasst går det ju att lösa pendlingen med diverse transportmedel, men det kanske är orimligt om resan tar +8h te.x. men 2h? Är det för långt bort?

Jag tycker det är intressant att spekulera i sånt här.

Jag tror att det kommer att ske ganska stora förändringar hur man ser på barns rättigheter.
Fortfarande sätter vi föräldrarnas rätt till barnen främst och inte tvärt om.

Men jag tror att det i framtiden kommer barnens rätt till föräldrarna att beaktas mycket mer. Kanske att den förälder som frivilligt flyttar långt bort måste betala skadestånd eller tvingas till umgänge i hot om skadestånd och böter.

Flytta med barn vid separation

INNEHÅLL