Regeringens el-fiasko

Enligt den norska meterologen kommer inte framtidens väder att vara gynnsamt för vindkraften, om klimatförändringen håller i sig.

Meteorologens larm: Därför är Europas energistrategi dömd att misslyckas ? ?Galenskap? | Tidningen Näringslivet

PS har flera gånger blivit påkomna med att intervjuade som framställs som slumpvalda på gatan i själva verket inte är det utan företräder politiska partier, företag eller andra intresseorganisationer.

Såklart det är manipulation av den verkliga situationen och som påverkar mediakonsumentens uppfattning.

Till att börja med har Emil Hellerud helt fel när han hävdar att media är opartisk och således inte skulle vara skyldiga till att vinkla nyheter för att mediakonsumenten ska få samma uppfattning som mediaredaktionens. Detta gör man ständigt från de stora tidningarna, radio- och tv-kanalerna (vilket inkluderar bl.a. public service).

Ett bra exempel från senare tid är SVT's Agenda där energi- och näringsministern Ebba Busch Thor intervjuades. Redan i programmets rubrik kan man se vinklingen - vi ska se nackdelar med kärnkraft. Men något motsvarande ser vi aldrig om de förnyelsebara kraftkällorna.

Ett annat exempel är från den tidiga debatten om hederskultursrelaterade brott, där SVT bildsatte nyhetsrapportaget med en uppenbart nordeuropeisk flicka i sammanhanget som handlade om tvångsgiften hos minderåriga.

Vad det gäller den sk "gröna omställningen" har media varit helt okritiska tills allt började rasa samman.

Vad det gäller Henrik Jönsson och hans över 100 Youtube videos, så ägnade SVT 30 minuter för en enda punkt där Henrik hade gjort ett uppenbart fulklipp.
Efteråt kom det ju fram att reportern som Henrik Jönsson hade fulklippt faktiskt hade uttryckt en liknande uppfattning i ett annat sammanhang, så det hela blev trots fulklippet inte särskilt vilseledande. Så även här har HJ rätt och EH fel.

Det är förstås viktigt för mediakonsumentens uppfattning viktigt att få veta om den intervjuade representerar en organisation med kollektiva åsikter i frågan.

I vissa fall är det också uppenbart att det inte är av en slump som just den personen är på plats och blir intervjuad, även om man vill ge det intrycket.

Kopierad text.
Länk nedan.

Ett lyckat produktionsår för Oskarshamn 3 (O3)

2024 blev ett lyckat år för Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 enligt OKG. Med en nettoleverans på totalt 10,8 TWh fossilfri el innebär siffrorna det tredje bästa produktionsåret sedan starten 1985.

OKG fortsätter skapa förutsättningar för energiomställningen och bidrar samtidigt till samhällets välfärd genom en produktion motsvarande 7 % av Sveriges totala elproduktion. Anläggningstillgängligheten har varit god under året och summeras till 89,8%, något som skapar förutsättningar för exempelvis en eventuell drifttidsförlängning av anläggningen. Tillgänglig, planerbar och fossilfri baskraft är en förutsättning för Sveriges fortsatta utveckling, något OKG ser som en av sina viktigaste uppgifter att bidra till.

- Jag har med stolthet sett hur alla på OKG hjälps åt för att nå våra mål. Resultatet hade inte varit möjligt utan alla dessa insatser, säger produktionschef Andreas Roos.

Vi fortsätter nu metodiskt och säkert att arbeta för ett lyckat 2025 och ser fram emot ett nytt produktionsår fyllt av energi.

Produktionssiffror för 2024:
10,8 TWh producerad el (netto)
89,8 % anläggningstillgänglighet
7 % av Sveriges elproduktion

Ett lyckat produktionsår för Oskarshamn 3 (O3) | ENERGInyheter.se

Att vi exporterar el är inte ett mått på hur bra vårt el-system är, det hoppas jag att du och alla andra förstår.

Globalt ökar användningen av fossila bränslen för att producera värme och el.
Men många länder går in för att minska deras användning av fossila bränslen genom att bygga kärnkraft.

Rekord för fossil energi trots att förnybart ökar - Supermiljöbloggen

Det här är länderna som nyligen har byggt eller som planerar att bygga kärnkraft inom snar framtid:
Sydkorea, Japan, Kina Indien, Saudiarabien, Iran, Turkiet, Belarus, Ryssland, USA, Kanada, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Polen, Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Tjeckien, Argentina, Brasilien, Bangladesh, Egypten och Estland (finns säkert fler som jag har missat).

Professor Ken Mattsson om infraljud, vindkraft och dess eventuella påverkan på människor

"Vad är infraljud, och hur påverkar det vår hälsa? I detta avsnitt av Tidslinjen Podcast samtalar jag med professor Ken Mattsson, expert inom numerisk analys och beräkningsvetenskap vid Uppsala universitet. Vi utforskar vad infraljud är, dess olika källor ? från vindkraftverk till naturliga fenomen ? och hur dessa lågfrekventa ljudvågor eventuellt kan påverka människors hälsa. Vi går igenom hur infraljud mäts och varför dagens metoder ofta missar de lågfrekventa ljuden. Dessutom diskuterar vi de regelverk och utmaningar som omger nybyggandet av vindkraftverk. Missa inte detta insiktsfulla samtal med en ledande forskare inom området!"

Det gröna stålet ? lovande grön spjutspetsteknik eller en blivande flopp? | Hotspot

Kan vi producera tillräckligt med el för att klara en storskalig produktion av fossilfritt stål? Vilken klimatpåverkan kan produktionen få? Och är efterfrågan stor nog på marknaden? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om energipolitik, naturgas och ?halleluja-scenarier?. Gäster i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Christian Steinbeck: Vindkraftens verkliga pris ? vad vi inte får veta

I detta klipp från Tidslinjen Podcast delar Christian Steinbeck, erfaren ekonom, med sig av skarpa insikter om vindkraftens verkliga kostnader och dess påverkan på både ekonomin och samhället. Vi diskuterar bidragsberoendet, de enorma summor skattepengar som gått till vindkraften, och hur balanseringskostnader påverkar elpriserna. Christian avslöjar också hur närheten till vindkraftverk kan minska fastighetsvärden och varför vindkraftsindustrin kan stå inför stora utmaningar inom 20 år. 🎧 Ämnen som diskuteras: -Vindkraftens dolda kostnader och balanseringsproblem -Varför oljekraftverket i Karlshamn aktiveras när det inte blåser -Fastighetsvärden och infraljudets påverkan nära vindkraftverk -Vindkraftens bidragsberoende och negativa elpriser -Hur 300 miljarder kronor redan spenderats på vindkraft

The truth about wind turbines - how bad are they?

The truth about wind turbines and how they are one of the most cost-effective, fastest growing and arguably underused sources of energy currently available to us. But when a wind turbine is not in operation -- meaning, getting them built and working out what to do to recycle them once they're taken down -- they do have an environmental impact. How bad are they and is there anything we can do to mitigate it?

Funktionsprinciperna och svårigheterna med vindkraft.

En väldigt välgjord och utförlig dokumentär om hur el-produktion och distrubition fungerar, vart det ligger kostnader och hur de påverkas, olika energislags för- och nackdelar.

Att det inte fungerar med enbart förnyelsebart, utan att man behöver ha en bra mix i el-produktionen kan inte bli mycket mer välbeskrivet och tydligt.

Här beskrivs också att kostnaderna för sol- och vindkraft främst ligger i olika system runtomkring, med syfte att kompensera för dessa kraftkällors brister.

The Real Cost of Net Zero: The shocking truth of the renewable energy push

Sky News Australia reveals the true cost of the race to renewable energy in an exclusive investigation by political contributor Chris Uhlmann.

Kostnaden har ökat från 1 miljard till 8 miljarder och förväntas fortfarande att öka, så någon negativ förändring har skett under de senaste 6 åren och som de system som anges som alternativ för back up inte kompenserar för. Analys saknas.

I texten står det:
"Det är en missuppfattning att kärnkraften skulle vara nödvändig för ett fossilfritt, stabilt och pålitligt energisystem. Om så vore fallet skulle kärnkraft vara nödvändigt i alla länder i hela världen." 
Vilka I-länder har ett väl fungerande el-system helt utan kärnkraft och fossila bränslen?

Man nämner att kärnkraften hade en rekordlåg tillgänglighet på 64 % vintern 2022-23. Men man nämner inte att vindkraftens normala tillgänglighet ligger på ca 20 % mot kärnkraftens normala tillgänglighet på ca 90 %..

Överhuvudtaget mycket snack om alternativ teknik, utan att verken specificera dessa, förklara hur de fungerar, styrka att de fungerar eller om tekniken är utvecklad till tillförlitlighet idag.

Ingenting om ekonomin.
Vi vet att sol- och vindkraft är billigt att producera för producenten, eftersom "bränslet" är gratis. Men alla system för att kompensera för bristerna betalar vi för, antingen genom skatt eller genom en högre el-räkning.

Importbehovet är lågt räknat i timmar, men inte så sällan förekommande att det kan definieras som ovanligt. Det räknas i flera tiotals tillfällen på årsbasis.

I dokumentären jag länkade till i mitt inlägg #10065 får vi hänga med i utvecklingen av el-systemet i Australien, men man tittar även på andra länders lösningar och problem.

Australien har sedan industrialiseringens början huvudsakligen producerat sin energi genom att förbränna brunkol, som är billigt och finns i stora kvantiteter i landet, men även olja har varit en stor energikälla och inte enbart för transportsektorn.

Sedan lång tid tillbaka har Australien även byggt upp en omfattande förnyelsebar el-produktion, främst med sol- och vindkraft. Planen har varit att detta helt ska ersätta fossila bränslen. Men i takt med att kolkraftverk har avvecklats och den förnyelsebara produktion byggts ut så har problemen växt med bl.a. stabiliteten i el-systemet, överföringskapacitet och skenande el-priser. Detta har medfört att man fått skjuta upp avvecklingen av de sista (och största) kolkraftverken.

Nu verkar man ha kommit fram till att det inte går att helt ersätta kolkraft med förnyelsebar el-produktion, utan behöver även komplettera med kärnkraft, något Australien tidigare aldrig haft (man har t.o.m. haft förbud mot utveckling och anläggning av kärnkraft). Än så länge verkar dock beslut om detta saknas.

Australien ? Naturtillgångar och energi | Utrikespolitiska institutet

I dokumentären talar man också om en jättelik batteripark som back up för vindkraften i Kalifornien, men den klarar bara att försörja en mindre stad i upp till 10 timmar, inte större städer, inte hela Kalifornien och inte perioder på flera dagar med otillräcklig vind.
Man beskriver även hur vindkraftens varierande produktion flera gånger lett till obalans som riskerar att skada systemet.

Prognosen för 2024 var att kostnaden för balansering skulle hamna på 8 miljarder kr, men enligt Christian Steinbeck landade kostnaden på 12 miljarder.