Regeringens el-fiasko

Vart säger han det?
Jag kollar de 20 första minutrarna, men inget nämns om detta?

Han säger dock senare i videon att oljekraftverket i Karlslshamn har körts rekordmycket, vilket är sant.

Alla siffror och alla fakta som nämns är hämtat från verklig statistik.

Om Karlshamnsverket körts för att stabilisera systemet (vilket inte är osannolikt), så är ett sådant påstående i princip korrekt, dock har det hävdats att verket körts p.g.a. internationella avtal...

Kopierad text (i länkad artikel finns även tabeller och diagram som inte syns här):

Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem ? tre gånger om

Statliga Vattenfalls vindkraftsbolag beskriver de lönsamhetsproblem vi observerat. Flera andra bolag redovisar också att marknadspriserna ofta ligger under produktionskostnaden, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck.

Vi är i färd med att sammanställa vindkraftsindustrins resultat för 2023. Efter att ha läst mer än 200 årsredovisningar blir det tydligt att flera av de lönsamhetsproblem vi observerat är välkända inom branschen.

Överetablering påverkar Vattenfall

I årsredovisningen för år 2023 skriver Vattenfall-ägda Blakliden Vindkraft, som är belägen i Västerbotten:

?Det var i större utsträckning än tidigare år perioder med el spotpriser nära noll eller till och med negativa timpriser, under dessa förutsättningar stängs produktionen ned då de rörliga kostnaderna för att använda transmissionsnätet överstiger intäkterna.?

Likartade formuleringar återfinner vi även hos Vattenfall-ägda Toledo Vind, som förfogar över fyra anläggningar i olika delar av landet, samt hos Vattenfall Vindkraft Sverige AB ? bolaget som bland annat kontrollerar havsbaserade anläggningen Lillgrund mellan Skåne och Danmark.

Slumpmässiga över- och underskott

Många bolag tillstyrker den bild som ges av Vattenfall.

Kinaägda Markbygden Ett är Sveriges och Europas största anläggning med 179 vindkraftsverk utanför Piteå. Bolaget sammanfattar en viktig del av vindkraftens dilemma i sin årsredovisning för 2023:

?Priserna går från att stundtals vara mycket höga till att stundtals vara ovanligt låga. Negativa priser har blivit allt vanligare under 2023. Det har också uppmärksammats en högre korrelation mellan starka vindar och låga marknadspriser vilket i sin tur medför att priserna generellt är lägre under de timmar där vindkraften producerar som mest el. Detta påverkar bolagets intäktsströmmar i negativ bemärkelse.?

Denna bild delas av Kumbro Vind, som ägs av Kumla och Örebro kommun och förfogar över 16 vindkraftsverk. Bolaget skriver följande i sin årsredovisning:

?Elpriserna har under året varit betydligt lägre än 2022. Negativa priser har tidigare varit ovanligt i Sverige men inträffade cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarade ca 5% av årets alla timmar.?

Växande volatilitet

 

I takt med att vindkraften expanderar har också priserna blivit mer volatila. Detta bekräftas i årsredovisningen för Vardar Vind, ett bolag som förfogar över två anläggningar i Skåne och totalt 11 vindkraftsverk. I årsredovisningen för 2023 skriver man att:

?Elproduktionen var 3% högre under 2023 jämfört med 2022 men på grund av mycket lägre elpriser 2023 var omsättningen från elförsäljning 51% lägre än 2022.?

Även Åby Alebo Energi i Kalmar län understryker att priserna fluktuerat. Bolaget förfogar över 36 vindkraftsverk och skriver följande i sin årsredovisning:

?Under året har priserna fortsatt varit volatila, där skillnaden mellan låga och höga priser blivit vardag.?

Ursprungsgarantierna lovordas

Var elen som kommer ur ditt eluttag har producerats går inte att styra, men om den ska kallas för hållbar behöver dess ursprung styrkas med så kallade ursprungsgarantier. Antalet ursprungsgarantier vindkraften kan sälja beror på volymen producerad el oavsett marknadspris. Därmed kan det numera löna sig att även producera vid negativa elpriser, det vill säga när marknaden inte vill ha el.

 

Flera bolag skriver att omsättningen har påverkats positivt av de så kallade ursprungsgarantierna. Källeberg Vind  utanför Falköping rapporterar i sin årsredovisning:

?Nettoomsättningen har ökat med ca 36% främst beroende på högre el- och ursprungsgarantier.?

I årsredovisningen för Åskälen Vind styrks denna bild:

?Förändringen i resultat (?) är främst hänförlig till högre intäkter för elförsäljning och ursprungsgarantier.?

 

Åskälen Vind ägs från Nederländerna och är en av de större anläggningarna i Sverige med totalt 80 vindkraftverk i Jämtland. Bolaget har gjort betydande förluster de senaste åren, även 2023.

Fortsatt expansion trots överetablering

 

Trots att vi redan idag kan se att bolag stänger sina vindkraftverk när det blåser planeras flera tusen vindkraftverk till i Sverige. Hur går detta ihop?

Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem ? tre gånger om | Affärsvärlden

Ingen bygger vindkraft utan subventioner heller, så situationen för kärnkraft är knappast värre.
Dock är det en väsentlig skillnad att investera 5-10 miljarder i vindkraft mot 80 miljarder i kärnkraft, så riktigt jämförbart är det inte.

1. El-certifikaten som innebär att de som mellan 2003 och 2021 har investerat i förnyelsebar energi kan ansöka om el-certifikat och får då extra betalt från kunden. El-certifikaten är giltiga t.o.m. 2035 och har fram till 2023 inbringat ca 25 miljarder kr till producenterna av förnyelsebar el.

2. Ursprungsgarantier (sedan 2006).

3. Kanske kan man även räkna lånegarantier till 1-2 % ränta som en form av subvention.

4. Det är fortfarande oklart vem som står för kostnaden för avveckling och marksanering efter vindkraft, exempelvis när företaget som äger verket har gått i konkurs. I och med att företagen inte behöver avsätta medel för hela kostnaden kan även detta ses som en subvention.

5. Vindkraftverkens fastighetsskatt ligger på 0,2 % i förhållande till 0,5 % som gäller alla andra fastigheter inom el-produktionsanläggningarna. Detta kan också ses som en form av subventionering.

Den här artikeln är visserligen gammal (inte daterad, men jag gissar på någonstans kring 2016-2017), men det är ändå intressant att se de olika energislagens olika ekonomiska förutsättningar under den tid då det fattades beslut om nedläggning av kärnkraftsanläggningar.

Vattenfalls dåvarande produktionschef Torbjörn Wahlborg uttalade 2021 att de låga el-priserna i kombination med kärnkraftens skattepålagor var avgörande för nedläggningsbeslut för Oskarshamns reaktor 1 och 2 samt Ringhals reaktor 1 och 2. 2016 betalade kärnkraften drygt 4,25 miljarder i bara effektskatt.

PRATAKARNKRAFT.NU - Dagslägets skatter subventioner och avgifter

Konsekvenserna är fortfarande aktuella och då är det bra att veta dess ursprung för att lära oss av tidigare misstag.

Men det finns fortfarande många verk i drift som omfattas.Till samma låga ränta?

Det var inte frågan, utan vilken ränta de får låna till. Lånen betalas över lång tid, därför är räntan väldigt viktig både för de totala kostnaderna och el-producenternas ekonomi.Ca 25 miljarder kr totalt fram till 2023 har vindkraften fått därigenom. Det är inga småpengar.

Hur kan du säga att kärnkraften har bäst villkor - vilket reelt ekonomiskt stöd får kärnkraften? Alltså inte kan få i framtiden, utan får nu. Vilka byggprojekt har klubbats med ekonomiskt stöd?

Vilka vindkraftsprojekt har klubbats igenom och påbörjats efter januari 2021?

Så här uttryckte Svensk vindenergi i oktober 2012:

Beslutet behöver kompletteras med fler åtgärder

Ska det beslut som presenterats i dag få bästa möjliga effekt behöver det kompletteras med fler åtgärder, anser Svensk Vindenergi. För att den havsbaserade vindkraftens potential ska kunna tillvaratas behöver tillståndsprocessen underlättas.

? Vi vill också att regeringen snarast möjligt tar fram en tidsram för Svenska Kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet, och samtidigt säkrar att det finns resurser att genomföra utbyggnaden. Vi vill också att Svenska Kraftnät får ett tillägg i sina instruktioner om att bygga transmissionsnät även längre ut i havet, i ekonomisk zon, när det är samhällsekonomiskt motiverat, säger Daniel Badman.

? Vi förordar även att förslaget kompletteras med ett ambitiöst nationellt planeringmål för elproduktionen som visar vad som krävs för att klara samhällets elektrifiering, säger Daniel Badman.

Källa: Svensk Vindenergi

Konkursvågen drabbar även solkraften.

Konkursvåg i solcellsbranschen slår mot markägare | ATL

Nu hittar jag inte artikeln... men jag är rät säker på att det skulle vara 2021 och inte 2012.

Med tanke på tiden för projektering och anläggning så ser vi nog de tydligare effekterna av det minskade ekonomiska stödet först kring 2026-2030, men nog anar jag en minskning på diagrammet...
Det gapar också 0 på många rader...