Malinholmberg skrev 2021-02-24 22:37:41 följande:
Hejsan känner att jag behöver lite stöd
Ända sedan vi fick veta att vi väntade barn (var planerat) har min sambo börjat tveka. Det krossar mitt hjärta varje gång han säger att han börjar tappa känslor och vet inte vad han vill. Sen kommer han och säger att allt är bra och att han längtar tills vi har vår familj. Känner mig så ledsen och förvirrad, vill inte ha det såhär. Älskar honom så otroligt mycket och vill ju det bästa för oss alla. Men om det tar slut vet jag inte hur vi ska göra, tror inte jag klarar det själv och inte heller att lämna ifrån mig mitt barn
Behöver bara skiva av mig lite. Vi har inte berättat om graviditet för någon än, eller att vi har det tufft
Det är mycket känslor när man är gravid, det är inte helt ovanligt att killar inte fattar hela grejen och kan bete dig lite udda mot vad man är van vid. Min make var inte jätteintresserad av graviditeten som jag uppfattade det hela så jag tänkte ha med mig min syster till förlossningen istället eftersom jag var besviken och hade tolkat det som att han inte ville närvara eftersom han inte uttrycker sig verbalt på samma sätt som jag gör. Men han ville absolut vara med på igångsättningen och var ett superfint stöd i 27 timmar haha innan den lille tittade fram (det är hans första barn) och sedan dess så har han varit en jättefin pappa och älskar sonen extremt mycket och även vårat stora barn (min sedan tidigare).
Jag har även en snart 8 åring som jag varit ensamstående till i 5 år sedan jag blev dumpad av ex-maken efter födseln och även om det var traumatiskt rent känslomässigt så går allt bara man vill.
Jag fick ett MA i september och då upplevde jag att jag inte fick det stödet som jag behövde av min make men han visste inte vad han skulle göra eller säga (när jag konfronterat) men han har varit pådrivande angående att vi skulle försöka igen. När man läser att andra män gråter och blir nedstämda etc så kan man bli arg på sin partner som kanske inte reagerat som man själv men alla uttrycker inte saker och ting som en själv.
Vet inte vad jag vill ha sagt riktigt haha men jag tycker att du ska fokusera på att du/ni ska ha barn och att du är gravid och ta hand om sig själv och ditt välbefinnande,gör saker som du tycker om ( jag gick exempelvis på bio med snacks deluxe när jag var arg på maken och bara va själv..svårt nu såklart men själva principen) sen när barnet är här så blir det oftast bra..fokusera på det positiva nu och tänkt inte så mkt hypotetiska scenariot utan det får du isåfall ta därifrån om det skulle behövas.Styrkekramar<3