Chapas skrev 2021-03-28 10:05:04 följande:
Hej
Första barnet är på gång här. Närmaste vänner/familj vet.
Hur var er första graviditet vilka känslor hade inför ert första barn? Vad bör jag tänka på och vilka tips har ni till mig.
Jag var överlycklig inför min första graviditet,hade hört mycket ? skräckhistorier? (ingen sömn på flera år,man kan inte res, inte göra något i princip) men även de som tycke Eman i princip ska vara hemma på livstid , ?inte dumpa? barnet på förskolan etc..
Min första fick jag när jag gick termin 9 på min utbildning, jag hade en fantastisk bra graviditet där jag var på praktik samma dag som jag började få värkar och när jag åkte hem på em så kände jag att nu kommer han och det gjorde han några timmar senare ett par veckor innan bf...i för förlossningen så hade jag typ undvikit att tänka på det så när det väl var dags så härdade jag ut med värkar hemma så då kom jag in och var öppen 6 cm redan och sedan gick den förlossningen jättebra och hade kanske ont totalt i 45 minuter när jag krystade (typ svinont allt annat var hanterbart för mig med låg smärttröskel som jag inbillat mig haha )....när bebisen kom hade han väldigt ont i mage i ca 3 månader,jag fick klart min utbildning och var ensamstående mamma (maken dumpade mig efter 6 veckor ) men allt går om man vill sedan sov den lilla gossen hela nätter från 5 månaders ålder...
Allt är väldigt individuellt men jag personligen tycker att man ska göra det man kan /orkar, våga ta hjälp/be om hjälp av nära och kära, inte ha några måste och vara rädd om sig själv och sin hälsa så att man orkar..sov när barnet sover brukar många tipsa om vilket är smart men jag har svårt att sova på beställning haha så för mig går det inte så bra..amma eller inte amma bestämmer man själv..känn dig inte som en dålig mamma för att du inte vill/orkar amma..jag ammade för att jag tänkte att man måste amma och det pågick i 3 år så tillslut kände jag ilska gentemot amning..i början underlättar det såklart nattetid och är mysigt tycker jag...men det är individuellt som amning rekommenderas ju såklart men man måste välja själv och ibland går det kanske inte
Det är okej att tycka att det är tråkigt att vara hemma eller att det är den bästa tiden i ens liv...det beror mycket på vad man är van vid och vad man gillar..sen är barn olika jobbiga (kan jämföra mina 2 och det är som natt och dag)..
Köp inte för mycket bebisgrejer utan vänta tills bebisen är här så kan du komplettera annars är risken att du har en uppsjö men saker som inte används..köp inte för många plagg i minsta storleken eftersom det varierar hur lång tid man kan ha plaggen (äldsta hade 50 i 1-2 månader min yngsta hade 56 direkt)../
Jämför dig inte med andra..värdera inte din förmåga som mamma utifrån vad som exempelvis visas upp på Instagram..
Barnen dör inte om de är med den andra föräldern oavsett ålder man är ju 2 som skaffat barn (oftast iallafall)
Skulle säga att känna efter vad som fungerar för dig och din familjekonstellation och man kan få mycket tips från BVC också om man vill (iaf här där vi bor är de faktiskt superbra ).