Msofie: tack för ditt stöd. Ja det är ju verkligen så att det räcker med ett guldägg, det får man försöka påminna sig om när det känns tufft. Min sambo vågar hoppas lite mer än mig så det hjälper också. Jag brukar försöka tänka att när man väl har sin bebis hos sig kommer man vara glad att det är just den som kom. Wow så kul att höra och stort grattis till din lilla pojke <3
Oj jag såg ditt svar nu Carina82, men går såklart inte att citera.
Va skönt att höra att det känns lättare med sprutorna :)
Ruvardagarna känns som tortyr, det går så himla långsamt och jag vill bara veta nu hur det har gått. Rent fysiskt så går det väl okej, men är väldigt trött och känslosam. Har känt av lite illamående också och då blir man ju direkt hoppfull, men det är också en vanlig biverkning på lutinus. Min testdag är ju 10/3 men sa till min sambo att jag nog vill testa i helgen iaf för jag vill ta den smällen på helgen helst och inte behöva åka till jobbet direkt.
Nu ligger jag på soffan och vilar efter äggplocket imorse. Allt har gått bra! Det var inte alls så farligt som man skulle kunna måla upp det, iallafall var det så för mig. Gjorde som mest ont precis efteråt, men det är bättre nu. Har lite molande värk nu bara. Spolningen var 10 gånger värre för mig än detta!
Är så lättad att jag gjort det nu. Dels för oron över smärtan, men också för att min sambo inte skulle kunna "leverera". Han började med antidep för ett tag sen och har fått svårt att få utlösning pga detta. Det är en väldigt vanlig biverkning av tabletterna. Men det gick bra tack och lov.
Nu kommer nästa oros-moment, hur det ska gå med äggen. Tänk om inget blir befruktat!?
Dom fick ut 5 ägg. Blev färre än vad jag trodde eftersom hon såg 10 på ultraljud, så blev lite ledsen över det, men samtidigt så är det ju inte antalet utan kvalitén som spelar roll. Bara hoppas att dessa ägg är bra, blir befruktade och klarar sig på vägens gång. Vore otroligt glad om det finns något ägg att frysa in också, men skyddar mig själv känslomässigt med tänka att det kanske inte blir så.
Så spännande för er som ska göra återföring här i dagarna, håller tummarna att det ska gå bra för er :)
Jag börjar få ganska mycket ångest nu märker jag över att min mens ska dyka upp. Imorgon är det exakt 2 veckor sen mitt äggplock så för en vanlig lutealfas för mig borde mensen komma imorgon eller fredag. Sen vet jag ju att lutinus kan skjuta på den också, men börjar känna av den där vanliga stressen över att ens gå på toaletten. Jag har bestämt mig för att testa på lördag, är då på rd14. Är ganska stolt att jag har klarat mig såhär länge haha.
Carina82: tack fina du för ditt stöd <3
Åh så skönt att allting såg bra ut! Nä det går ju tyvärr inte att styra när något sker i denna process så man får bara hänga med.. ibland tufft när allt är utom ens kontroll, men hoppas det löser sig okej ändå för din kille med jobbet. Kram
Ni kanske såg i ett av mina inlägg ovan, men idag var det dags för återföring! Fick veta att 4 av 5 var befruktade och alla av toppen-kvalitet!! <3 blev så enormt lättad och glad! <3
1 är i mig nu, vilket känns helt overkligt. Resterande odlas vidare på och hoppas hamna i frysen <3
JAG ÄR GRAVID!! Så sjukt har knappt fattat det ännu själv. Det räckte med det där enda lilla perfekta embryot. Har knappt sovit inatt. Vaknade supertidigt och va så nervös. Tog först ett predictor early som visade ett starkt streck direkt. Vågade inte tro på det och tänkte att jag kanske hade lagt det åt fel håll och det var kontrollstrecket som syntes haha. Så tog ett digitalt som också visade gravid väldigt fort. Är så lycklig och ska försöka att bara njuta av detta.
Tack så jättemycket allihopa. Ni är så fina att jag blir alldeles rörd <3 så tacksam för den här fina gruppen och allt otroligt stöd man får!
Håller tummarna stenhårt för alla er andra <3 kul att ni är flera som väntar på testdag snart.
Tack Janni91 och Msofie för era fina ord <3
Soff: va ledsen jag blir för din skull att inget embryo klarade sig till frysen <3 jag förstår såå din känsla och det ÄR tufft. Jag bröt verkligen ihop totalt. Kände typ att dom här små embryona verkligen hade levt och sen dött och det va tufft att ta in det tycker jag rent emotionellt. Du har all rätt till dina känslor och man behöver inte alltid vara positiv. Ibland behöver man sörja, även om vi hejar på dig. Många kramar till dig <3 sen vill jag bara säga att jag kände en del kramper i magen korta stunder och yrsel under ruvardagarna, men det är ju också vanliga biverkningar på lutinus så det är så svårt att veta vad som är vad.
Jag hoppas det är okej att jag skriver här. Men ville bara säga Soff att jag blir så ledsen för din skull. Det finns verkligen ingen rättvisa i detta <3 så himla dåligt att du inte heller får det stöd och den information du har rätt till från kliniken. Hoppas verkligen att ni hinner med ett till försök snart och att du kan finna kraften till att orka fortsätta <3 massa kramar.
MSTINTIN: åh va kul. Stort grattis <3
Wow Soff vilket bra resultat. Hejar på dig och äggen så mycket <3 kram
Hej allihop!
Som några av er kanske minns så hängde jag i den här tråden sedan start och försökte skaffa barn med mitt ex i nästan 2 år. Jag kraschade lite efter min IVF i december och separation i januari, så jag har inte hängt med här i gruppen sedan dess men ser vid en snabbtitt att jag fortfarande känner igen flera namn. Vad har hänt för er under 2022 hittills? Jag såg att Soff precis gjort äggplock, vilket fantastiskt resultat! 
Håller alla tummar för er!
Jag hoppas att det är okej att jag tittar in här, även om jag inte gör några aktiva barnförsök nu efter min separation 1 januari. Mycket har hänt sedan dess, inte minst att jag hittat kärleken i en fantastisk vän som jag känt i 12 år och nu äntligen var vi singlar samtidigt och så fort vi började dejta så föll vi handlöst. Det känns verkligen så rätt, att jag hittat min person nu. Vi vill båda ha barn så vem vet, jag kanske kommer tillbaka till tråden i framtiden när vi börjar försöka 
Jag har fått sånt enormt stöd av er under mina år med ofrivillig barnlöshet och om det är okej för er så tittar jag gärna in här lite framöver för att heja på er fantastiska kämpar! 
Julia: förstår verkligen också din känsla när man försökt så många gånger av att varför skulle det gå nu. Vi hade inga som helst fel på någon av oss efter utredningen, min sambos spermier va typ perfekta. Jag kände direkt att något måste ju ändå vara fel på mig eftersom det inte går. Men vi lyckades sen på första insättningen vid ivf, trots att alla de övriga embryona dessutom inte ens överlevde för att kunna frysas. Jag hoppas att det kan ge dig lite hopp att det kan gå med ivf även om man har haft det svårt innan. (Hoppas ingen känner sig triggad av mitt inlägg) Kram <3
OMG SOFF GRAAATTIIIIIS!!! Så glad för din skull fina du, det va verkligen din tur nu <3<3<3
Det verkar vara väldigt olika mellan kliniker vad man har för rutiner kring progesteronet och när man ska sluta, vilket jag tycker är lite konstigt men samtidigt verkar det ju gå bra för de flesta ändå oavsett. Jag fick på inrådan av min klinik fortsätta fram tills ultraljudet och sluta tvärt i samband med det. Det är ju inte så att det kommer skada bebisen om du fortsätter så om det känns bättre är det bara göra det. Jag blev enbart lättad när jag fick sluta, va så otroooligt less på allt kladd haha.
Det är ju såklart läskigt i början innan man sett hjärtat slå, jag kollade dagligen efter blod i trosorna. Men hoppas du kan våga lita på att det ska gå bra Soff <3 kram!
Åh grattis Soff <3 det är en sån otrolig känsla vid det där första ultraljudet att få veta att det verkligen finns något som växer där inne. Vi ska göra RUL om 2 veckor och längtar så mycket. Den största fördelen jag ser med att ha gjort ivf är verkligen att man får vara med från start och se hur den lille växer för varje koll. Så häftigt! Kram
Håller tummarna stenhårt för dig Carina att det går vägen nu <3
Så fint att läsa allas uppdateringar jag gick precis in i vecka 31 och börjar känna mig riktigt gravid. Tänker ofta på hur mycket jag önskar jag kunde vetat tidigare att det skulle gå såhär bra och hur lycklig jag känner mig nu i jämförelse med den smärtan man bar på så länge. Så tacksam att man haft er som stöttat under tiden.
Följer er som fortfarande finns kvar och kämpar med spänning och håller tummarna stenhårt för att ni snart får ert lyckliga slut också. Kramar!