Vi som försökt en längre tid - första barnet
![Hjärta Hjärta](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-heart.gif)
![Hjärta Hjärta](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-heart.gif)
![Glad Glad](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif)
Här har vi varit på nybesök inför IVF i dag med en himla
bra och saklig läkare. Vi har möjlighet att köra igång om 2 veckor redan, men då det inte är något ?fel? på vare sig mig eller min sambo har vi valt att vänta och köra igång i början av augusti i stället.
Det känns bra att ge oss sommaren själva, en bra semester och köra igång direkt efter det i stället, fulla av energi och utvilade efter semester osv. Borde ju någonstans vara optimalt tänker jag.
Rent teoretiskt har vi ju inget problem att bli gravida, så det är lite skönt på något vis att ha några månader på oss att verkligen försöka järnet
Och ja, stimuleringen om två veckor hade hamnat mitt i en intensiv tränings- och tävlingsperiod jag har planerat med min häst, och det är jag i ärlighetens namn inte skitsugen på att ställa in, inte minst då jag inte har lust att ställa av honom igen då han just är igång efter en vurpa i hagen en månad sen. Och försöka hitta någon bra snabbt som kan rida honom de veckorna jag inte får? Nää det blir för stressigt.
Det här blir bäst för oss. Vi får smälta allt och vara i topptrim när augusti kommer sen!
Hej alla fina <3 Är nu i vecka 9 (8+2) och har varit på första ultraljudet! Allt såg fint ut<3 helt otroligt att se ett litet hjärta slå <3 så otroligt overkligt, men samtidigt mer verkligt när man ser att det faktiskt är ett litet liv därinne!! Så lättad och lycklig <3
Försöker kicka liv i den här tråden igen.
Hur går det för er alla?
Här har vi påbörjat stimuleringen inför vår första IVF, är så peppad! Har Gonal F med en dos på 250, sen tillägg med Fyremadel på onsdag på stimuleringsdag 5. Jag har inget problem alls med nålar sen innan, men blev ändå förvånad över hur lite nålen känns, lite snopet nästan hehe. Jag kan sätta akupunkturnålar på mig själv, och tycker den känns ännu mindre än det.
Första UL på torsdag, hoppas det räcker med det och att kroppen svarar som det ska så att det inte blir en allt för lång stimulering.
gud va roligt att få läsa från dig Vickan ! Underbart att höra goda nyheter och hoppas att de snart tar sig för eran del på ett eller annat sätt!
ligger här jämte min snart 3 månader gamla dotter estelle och känner att ja, livet har verkligen fått sin mening
hoppas få läsa fler goda nyheter från dig framöver!
Hej på er i tråden! <3 Det var länge sen!
Hur går det för dig Mirabilis med ditt ivf-försök? <3 Jag tyckte sprutorna var en baggis jag med. Det värsta var det psykiska kring hopp och förtvivlan.. kommer dom få ut några ägg?... hur många kommer dom få ut? Kommer några klara sig till frysen?... kommer någon klara sig alls?... Och efter återföring är den där väntan brutal... Jag hoppas det gått bra för dig <3
Hoppas också för dig Vickan att det går vägen för er snart <3 förstår att allt det du har i bagaget påverkar dig!
Jag gick in i vecka 20 denna veckan och var på RUL igår. Vi fick veta att vi väntar en liten pojke <3 Allt känns fortfarande så fruktansvärt overkligt. För er som inte vet vem jag är så startade jag denna tråden. Jag och min sambo kämpade i 2 år innan vi fick vårt plus, på 2:a ivf-försöket. Vi hade inte fått ett endaste plus under denna tiden, så känslan när det andra strecket dök upp är totalt obeskrivlig. Jag är så enormt tacksam. Jag hoppas ingen blir triggad eller ledsen över att jag skriver om detta.
Skickar en kram till er alla!
Såå kul att läsa och höra ifrån er Vickan och Soff!
För oss gick det hela vägen och jag sitter nu med en 9 dagars i famnen. Efter 2 ma (ej ivf graviditeter) och vår andra insättning så blev vi föräldrar <3 är så tacksam!
Grattis Vickan, Soff och Steeph:
Efter 5 återföringar och 2 missfall så sitter jag här med en underbar gosse på 3 veckor!
Så fint att läsa allas uppdateringar jag gick precis in i vecka 31 och börjar känna mig riktigt gravid. Tänker ofta på hur mycket jag önskar jag kunde vetat tidigare att det skulle gå såhär bra och hur lycklig jag känner mig nu i jämförelse med den smärtan man bar på så länge. Så tacksam att man haft er som stöttat under tiden.
Följer er som fortfarande finns kvar och kämpar med spänning och håller tummarna stenhårt för att ni snart får ert lyckliga slut också. Kramar!
Hej alla, vad roligt att höra av er!
Vickan31: Klart jag kommer ihåg, vad härligt att ni ändå börjat försöka, ett steg närmare. Och grattis till kärleken.
Apan95 och Soff: stort grattis till befintlig bebis och bebis på g!!
Jo här har vi genomfört vårt första IVF, och det gick faktiskt riktigt bra med stimuleringen, äggplock osv. Tycker inte jag har haft allt för tuffa biverkningar av sprutor osv, och äggplocket kändes som en piece of cake. Morfin var roligt hehe.
Vi fick ut 8 ägg varav 6 st var mogna och 5 befruktades normalt. Vid återföring dag 3 var det 4 som utvecklades i normal hastighet och 1 delade sig långsamt. I slutändan fick vi faktiskt hela 3 stycken blastocyster till frysen vilket känns helt fantastiskt!! Jag har ju ett amh på 1,0 och även om det inte är superlågt så är det ju lägre så hade inte förväntat mig massvis med ägg. Men procentuellt sett sett till hur många vi fick ut tycker jag borde tyda på bra kvalité.
Testade negativt i morse på RD 11 med ett 3-dagars och även om ingen mens i sikte så räknar jag ju inte med att det har gått den här gången (testdag nu på måndag 5/9 egentligen på RD 14).
Klart jag gärna hade sett att vi varit en av de som plussat på första försöket, men är samtidigt väldigt glad att vi har såpass många i frysen. Och om jag inte missminner mig så är det flera av er som plussat med IVF i tråden som gjorde det på 2-3:e försöket?!