Soff

Sat 30 Oct 2021 19:07

3956 svar

Vi som försökt en längre tid - första barnet

Bx3 skrev 2021-10-30 17:40:49 följande:

Herregud vad jag känner igen mig i allt du skriver, tror väldigt många av oss känner precis likadant många gånger! Jag har BIM idag och tar gravtest varje dag i tro om att bli mindre förvirrad men det är fasen omöjligt. Känslomässig bergochdalbana! <3 men nu är det snart din BIM och inom några dagar vet vi iaf svaret oavsett <3 önskar jag kunde ge dig en lösning, tips på något som underlättar men har inte en enda sak själv som funkat..

Aa det är verkligen bergochdalbana minst sagt <><... har inte heller något som funkat direkt.. försöker "leva som vanligt" men man får väl bara acceptera att det snurrar i skallen.. >< <3 .. aa snart vet man..

RH93 skrev 2021-10-30 18:06:04 följande:

Fina Soff, det är verkligen tortyr denna process och så påfrestande :( som du säger om andra bara kunde förstå.. men vi håller tummarna stenhårt att illamåendet nu betyder något positivt <3

Verkligen.. idag var jag på 3-årskalas, där min brors nyfödde var, och dök upp ytterligare ett par som hade en nyfödd. Det var inte lätt, började nästan gråta. Jag hade stålsatt mig för min brors nyfödde, men var inte beredd på att det skulle dyka upp en till..Kunde nästan inte kolla dom i ögonen.. men vande mig lite efter ett tag.. allt detta, samtidigt som mitt huvud snurrade.. tack <3 har känts väldigt skumt i kroppen idag, men är väl säkert bara kroppen som hittar på saker för att förvirra ännu mer.. bara vänta och se..

Soff

Sun 31 Oct 2021 09:31

#1848

Och där startade mensen, 2 dagar tidigt. Finns mycket som gör ont i den här processen men bland det så är känslan av att man är ?skadat gods? värst. Att kroppen inte kan göra det den ska, inte ens med hjälp av progesteronkräm. Hur kunde jag ens tro att det skulle vara något annat...

Soff

Sun 31 Oct 2021 17:02

#1854

ttcjuliaa skrev 2021-10-31 09:53:34 följande:

Förstår hur du känner. Man gör alla "rätt" men ändå händer det aldrig. Sen finns det de som blir gravida av att nysa. Ta hand om dig! <3

Ja det verkar verkligen kvitta om man gör alla rätt eller ej :'( ... det är så fruktansvärt orättvisst. Hade en extra förhoppning nu med progesteronkrämen.....Tack <3

Bx3 skrev 2021-10-31 12:07:58 följande:

<3

Du skrev precis som jag känner idag. Neg gravtest och känner att mensen är påväg. Aldrig känt mig så värdelös och misslyckad som jag gör idag. Inte ens när jag får en färdig blastocyst placerad i livmodern klarar jag av att bli gravid. Blir så förbannad på mig själv att jag gått med hopp och tro om att denna gång var vår tur.. känner med dig! Min sambo försöker vara positiv och har så svårt att förstå mig hur jag känner.. det går liksom inte att förklara för någon som inte varit med om det själv. Att trycka i sig massa medicin och tabletter som gör att man mår skit för att sen få reda på att det inte ens fungerat.. hopplöshet känner jag idag. Ska bara bädda ned mig idag och tillåta mig att tycka synd om mig själv 1 dag.

Du är inte ensam, dina känslor är fullt normala <3 man måste få ha dåliga dagar utan att känna att man måste tänka positivt.

Åh fy fan va jag lider med dig :'(( ...usch!! </3 ja den där känslan av att man känner sig värdelös och misslyckad är totalt hemsk!!.... och man vet inte riktigt vad man ska göra av alla dessa känslor ibland, man känner sig så hjälplös..det är tur man kan skriva av sig lite här ibland.. det kan verkligen kännas totalt hopplöst detta.. Nej jag känner likadant med min sambo. Han försöker förstå... men det gör han inte.. och så är det väl helt enkelt bara, men det kan vara lite knepigt ibland.. Han förstår inte helt hur jag kan tycka det är så jobbigt.

Ja det får du verkligen göra <3 och det ska jag också göra nu <3 ... bara se på nån serie.. Tack <3 Kram <3

Steeph skrev 2021-10-31 16:15:31 följande:

Soff och Bx3, vad jag lider med er <3 usch att det aldrig tar slut! Jag vill verkligen tro på att vi kommer nå vårat mål även om det tar så mycket tid, smärta och sorg från oss. Stor stor kram till er <3

Tack fina Steeph <3 ... näe känns som en evighet.. och kan inte se något slut på det.. allt känns så ouppnåerligt.. Jo jag hoppas det...idag är det dock svårt att känna. Men brukar komma igen lite efter någon dag... Kram<3

Steeph skrev 2021-10-31 16:18:23 följande:

Jag hoppas ingen tar illa vid, vill bara dela med mig av vår positiva upplevelse och våra positiva nyheter från dagens insättning.

Jag var ganska nere när vi åkte till kliniken och tänkte om vi får 2 blastisar så blir jag mer än nöjd. Vi fick 5!!!! Alla riktigt snygga och den idag var tydligen en riktig 10 poängstenar. Vi har även 3 som odlas vidare till imorgon som varit lite sega i starten, så kanske någon mer kan frysas in om vi har den extra turen. Jag trodde aldrig på sånt här fint resultat av våra 9 befruktade. Så tacksam <3

Verkligen inte, vi alla kämpar här <3 vilka goda nyheter!! Låter ju toppen ju!! Kram!

Soff

Sun 31 Oct 2021 19:31

#1860

Längtartillvår skrev 2021-10-31 17:23:02 följande:

Fy fan, beklagar verkligen. Vet precis hur du känner. För mig funkade det inte ens med en perfekt blastocyst och tonvis med mediciner. Det här är så himla dränerande <3

:(( <3 tack <3

Fy fan alltså :´( blir så ledsen för din skull. Läste ditt inlägg. Fy FAN va orättvist allt detta är!! Finns inte ord till att beskriva. Vad vi alla behöver gå igenom... Om folk bara visste som tar helt förgivet att det bara går lätt...

Är så ledsen. Både för dig, mig och alla andra här inne, som testar negativt, behöver gå igenom ivf, behöver gå igenom all denna väntan, sorg, ilska etc. Kram till oss. Vi förtjänar att få uppleva den där lyckan nån dag...

Soff

Mon 1 Nov 2021 16:57

#1865

Vickan31 skrev 2021-11-01 09:59:36 följande:

Bx3 skrev 2021-10-31 12:07:58 följande:

<3

Du skrev precis som jag känner idag. Neg gravtest och känner att mensen är påväg. Aldrig känt mig så värdelös och misslyckad som jag gör idag. Inte ens när jag får en färdig blastocyst placerad i livmodern klarar jag av att bli gravid. Blir så förbannad på mig själv att jag gått med hopp och tro om att denna gång var vår tur.. känner med dig! Min sambo försöker vara positiv och har så svårt att förstå mig hur jag känner.. det går liksom inte att förklara för någon som inte varit med om det själv. Att trycka i sig massa medicin och tabletter som gör att man mår skit för att sen få reda på att det inte ens fungerat.. hopplöshet känner jag idag. Ska bara bädda ned mig idag och tillåta mig att tycka synd om mig själv 1 dag.

Du är inte ensam, dina känslor är fullt normala <3 man måste få ha dåliga dagar utan att känna att man måste tänka positivt.

Tildasafira skrev 2021-11-01 08:10:01 följande:

God morgon! Uppdatering från mig, sk iväg och ta blodprov nu vilket egentligen känns rätt lönlöst. Är i upplösningstillstånd då mina starka plus som stegrat plötsligt blivit svaga igen och idag tog jag ett nytt digitalt som visade inte gravid. Pallar verkligen inte mer, vid nästa mens ska jag dessutom på praktik så känns svårt att få igång en ivf-omgång och springa på massa läkarbesök. Fyfan, ångest i hela jävla kroppen. Och som ett hån på det så mår jag så illa och har ont i brösten. Frågan är då om det är något som inte kommit ut som det ska. Förlåt för ett deppigt inlägg, men känns som jag nått min gräns för vad jag pallar med.

Ååh älskade ni, vilken tung helg med så många sorgsna, jobbiga besked :( Jag önskar att jag kunde krama om er allihopa: Soff, Bx3, Längtartillvår, Tildasafira <3 (förlåt om jag glömt någon) Jag blir så ledsen, för ni förtjänar ju verkligen att få era efterlängtade bebisar snart - ja allra helst att ni hade varit gravida eller fått dem nu. Önskar att det fanns något jag kunde göra för er, men jag hoppas att ni hittar något sätt att ta er igenom den här veckan och att det kommer att kännas lite mer hoppfullt när nästa försök närmar sig <3

Tack fina Vickan! <3 <3 <3

Soff

Mon 1 Nov 2021 17:00

#1866

Tildasafira skrev 2021-11-01 08:10:01 följande:

God morgon! Uppdatering från mig, sk iväg och ta blodprov nu vilket egentligen känns rätt lönlöst. Är i upplösningstillstånd då mina starka plus som stegrat plötsligt blivit svaga igen och idag tog jag ett nytt digitalt som visade inte gravid. Pallar verkligen inte mer, vid nästa mens ska jag dessutom på praktik så känns svårt att få igång en ivf-omgång och springa på massa läkarbesök. Fyfan, ångest i hela jävla kroppen. Och som ett hån på det så mår jag så illa och har ont i brösten. Frågan är då om det är något som inte kommit ut som det ska. Förlåt för ett deppigt inlägg, men känns som jag nått min gräns för vad jag pallar med.

Åh Tildasafira, jag tycker det låter fullkomligt hemskt det du behöver gå igenom, att slängas så mellan hopp och förtvivlan på detta sätt, vet knappt vad jag ska säga! Ingen ska behöva gå igenom det, och att du på det ska komma igång med praktik... känslomässigt måste du ju vara någon helt annanstans </3 :((( jag känner så med dig!! Och håller förstås tummarna att du ändå får behålla din graviditet <3 Kramar!

Soff

Tue 2 Nov 2021 16:17

#1882

Bx3 skrev 2021-11-01 21:47:36 följande:

Tack snälla <3 ja det känns så skönt att ni alla förstår och kan ta ett riktigt negativt pissinlägg får ni har gått igenom liknande. För skulle man säga detta högt till någon som inte gått igenom samma sak skulle man skrämma skiten ur personen. Jag känner iaf inte många som skulle kunna hantera det här och känna sig bekväma med att prata om det.. därför är det så behövligt och skönt att kunna skriva av sig här precis som man känner.

Nej men precis, min sambo försöker så gott han kan att vara förstående men samtidigt så ser han ut som en frågetecken när jag gråter hejdlöst och han förstår inte smärtan jag känner. Jag vet inte om det beror på att jag har ett större behov av att lyckas än han eftersom han har tre barn sedan innan, eller om det beror på att han slipper alla sprutor, medicin, äggplock, insättning, alla gravtester, gravsymptom som lurar hjärnan m.m.. oavsett så är det som det är, han förstår inte hur jag kan ta det så hårt. Men om man ska se något positivt med det så är det väl bra att vi båda inte känner som jag gör nu..

stor kram på dig <3

Ja, det är verkligen värdefullt att kunna vända sig hit <3 Näe, det är helt omöjligt för folk att förstå som inte gått igenom det. För några år sedan hade nog inte jag heller helt förstått. Det var förns jag kom in i den här resan som jag fått denna enorma längtan efter barn. Innan så har jag varit mer "chill".. men sekunden när min sambo äntligen var med på tåget, så var jag som omvänd... det är som det slog slint i skallen och jag kände att det inte fanns något som jag ville mer, än att få barn. Sen när det tagit sådan tid.. så har det utvecklats till sorg och alla möjliga känslor..och man har kommit till insikt hur jävla tungt det kan vara... hade ingen aning...

Ja, det är samma med min sambo. Och jag tror att många upplever samma sak. Det kan ju vara det, men tror överlag att många kvinnor har en inre längtan som inte riktigt går att beskriva för en man. Och det är så mycket man får gå igenom som kvinna i processen, det är liksom i vår kropp som allting sker. Tror man får försöka finna en acceptans att man helt enkelt är olika där, även om det kan kännas jäkligt jobbigt att inte bli förstådd... kan rent ut sagt kännas förjävligt i vissa lägen.. Ibland känns det som att min sambo är evigt trött på att jag bryter ihop över detta.

Jo precis <3 Kramar till dig med ! <3

Soff

Tue 2 Nov 2021 16:19

#1883

apan95 skrev 2021-11-02 08:30:15 följande:

Hej vänner! <3

verkar ha varit en del tuffa besked denna helgen för en del utav er och jag blir så ledsen av att läsa och känner precis de där hugget i hjärtat för varje månad som gick åt helvete.. <3

läste att du bx3 ska vänta tills januari för insättning och precis det hände ju mig över sommaren. var fruktansvärt besviken, nu i efterhand känns det ju lättare då min läkare berättade att oftast är kroppen med redo att ta emot embryot när den är återställd från alla hormonsprutor! så jag hoppas och tror att de kommer bli en fin start på nya året för dig! Och alla er andra med såklart <3

Igår var jag på första ultraljudet, och fick se en liten mini med ett tickande hjärta <3 (ja, jag gråter när jag skriver detta). har varit så inställd på att den inte lever så nu gråter jag typ varje vaken sekund för att detta ens händer mig? 2 år tog det. har varit fruktansvärt jobbigt dessa år men kan ärligt säga att just nu, idag, känns den kampen värt allting. så jag hoppas så innerligt för er andra att ni snart också ska få komma hit. för den lyckan jag känner just nu, vill jag att ni alla ska få känna, det är den sjukaste känslan någonsin! Håller tummarna för er alla, inklusive mig själv! Kram <3

Tack för ditt fina inlägg <3 det värmer verkligen att läsa <3 och ger mig, och säkert många andra här, hopp <3 känns som att det faktiskt är möjligt att lyckas till slut, även om det kan ta tid <3 Kram! <3

Soff

Wed 3 Nov 2021 09:29

#1890

Bx3 skrev 2021-11-02 17:22:24 följande:

Precis samma här, har också varit chill och när jag träffade min sambo som har tre barn sedan innan så blev jag ännu mer chill.. men när vi började försöka och jag märkte att det inte verkade gå så kom det som en impuls och precis som du förklarar så blev helt plötsligt mitt behov av att bli mamma enormt och tog över allt annat. Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan egna barn. Behovet och viljan att bli förälder blir bara större för var dag och därav blir smärtan samtidigt större och större.

Känner igen mig så väl. Ja min sambo känns också stundtals rätt trött på mina återkommande sammanbrott.. många gånger ligger jag och gråter ensam så han inte ser bara för jag vill få ur mig allt utan att behöva förklara precis varenda känsla jag har i kroppen.. jag har ändå accepterat att han inte kan förstå mig till 100% och känna samma sak som jag och det känns mycket bättre än i början när jag förgäves försökte få han att förstå mig.

Aa det är märkligt vad som händer i huvet och kroppen när man plötsligt bestämt sig. Blir precis som du säger, helt otänkbart att tänka sig ett liv utan barn. Igår tänkte jag på att det kanske inte ens går med ivf, att det inte blir nåt alls helt enkelt, och den tanken är enormt smärtsam. Men jag försöker hålla hoppet uppe, för jag tror nog ändå någonstans inom mig att det kommer att gå, till slut... Det går bra, för de allra flesta, om man ska se till statistiken.

Åh känner så himla väl igen i det. Jag kan också dra mig undan för att få ur mig allt utan att behöva återigen förklara något som han inte förstår...Jag håller verkligen med, det gör en bara än mer frustrerad och ledsen när man försöker få honom att förstå, men så är det som att det är konstigt att man reagerar som man gör.. (även om han inte säger det till mig rakt ut)

Soff

Wed 3 Nov 2021 09:31

#1891

NatMar005 PLUSSAT

Molybden, BIM 15/6, 26 år (12:e försöket, PCOS) PLUSSAT

Emmalucy, BIM 2/7, 35år, 7:e försöket(med 3års misslyckande med exet) - PLUSSAT

Ericky, BIM 21/7, 33 år (12:e försöket och 2:a försöket efter MF) PLUSSAT

Bx3, BIM 30/10, 32 år (försökt 1,5 år, haft 1 utomkveds, första IVF-försöket nu med testdag 2/11)

Mirabilis89, BIM 3/11, 32 år (17:e försöket)

Vickan31, BIM 16/11, 32 år (18:e försöket, godkänd remiss och inväntar IVF)

Soff, BIM 26/11, 33 år (21:a försöket, 2:a med progesteronkräm)

Hellow0rld, BIM 27/11, 29 år, (18:e försöket. Remiss till IVF skickad, inväntar godkännande i januari)

RH93, BIM 2/12, 28 år (16:e försöket)

Vi som försökt en längre tid - första barnet

INNEHÅLL