Vi som försökt en längre tid - första barnet
![](https://www.familjeliv.se/Chatt/ikoner/smile1.gif)
Nu ligger jag hemma på soffan efter ägguttaget. Det gick bra allting. Det gjorde lite mer ont under själva ingreppet idag vid ett par tillfällen. Dels när hon skulle bedöva, men också då det var 2-3 ägg som var svåra att komma åt. Men annars var det ingen fara. Allt är helt överkomligt, och går snabbt. Efteråt har jag knappt haft ont alls denna gången. Dom fick ut 15 st!! Vilket jag är väldigt glad över! Förra gången fick dom ju bara ut 5 st. Om allt går som man hoppas så blir det återföring på Onsdag.
Wow Soff vilket bra resultat. Hejar på dig och äggen så mycket <3 kram
Hej allihop!
Som några av er kanske minns så hängde jag i den här tråden sedan start och försökte skaffa barn med mitt ex i nästan 2 år. Jag kraschade lite efter min IVF i december och separation i januari, så jag har inte hängt med här i gruppen sedan dess men ser vid en snabbtitt att jag fortfarande känner igen flera namn. Vad har hänt för er under 2022 hittills? Jag såg att Soff precis gjort äggplock, vilket fantastiskt resultat! Håller alla tummar för er!
Jag hoppas att det är okej att jag tittar in här, även om jag inte gör några aktiva barnförsök nu efter min separation 1 januari. Mycket har hänt sedan dess, inte minst att jag hittat kärleken i en fantastisk vän som jag känt i 12 år och nu äntligen var vi singlar samtidigt och så fort vi började dejta så föll vi handlöst. Det känns verkligen så rätt, att jag hittat min person nu. Vi vill båda ha barn så vem vet, jag kanske kommer tillbaka till tråden i framtiden när vi börjar försöka Jag har fått sånt enormt stöd av er under mina år med ofrivillig barnlöshet och om det är okej för er så tittar jag gärna in här lite framöver för att heja på er fantastiska kämpar!
Åh Vickan <3 Tack så mycket, känner mig glad att det blev så många ägg denna gången <3
Fantastiskt att höra att du hittat kärleken <3 Och det är verkligen speciellt när man varit vänner länge också, en stadig grund att stå på liksom. Jag och min sambo var också vänner i flera år innan vi blev tillsammans.
Det låter ju verkligen som en vändning i ditt liv <3 Såklart det är okej <3 Vi hänger ju ihop ändå vi som stöttat varandra så länge <3 Kramar
ja men de är såååå overkligt! efter allt jävla kämpande så står man liksom här och har svårt att ta in det. har fortfarande katastroftankar dagligen så man fattar ju ändå att resan har ?ärrat en??
längtar så mycket tills du får uppleva detta Soff, det är som att allt kämpande, all skit och alla tårar helt plötsligt får en mening snart är det din tur
Åh kan verkligen tänka mig!
Känns så hoppfullt att höra <3 Massa kramar <3
Tusen tack för alla svar, vad roligt att ha kontakt med er igen och att få så fina ord
Åh Vickan <3 Tack så mycket, känner mig glad att det blev så många ägg denna gången <3
Fantastiskt att höra att du hittat kärleken <3 Och det är verkligen speciellt när man varit vänner länge också, en stadig grund att stå på liksom. Jag och min sambo var också vänner i flera år innan vi blev tillsammans.
Det låter ju verkligen som en vändning i ditt liv <3 Såklart det är okej <3 Vi hänger ju ihop ändå vi som stöttat varandra så länge <3 Kramar
Idag blev det återföring! Av mina 15 ägg blev 6 st befruktade; varav 1 sitter i mig nu och 3 kommer odlas vidare på. Antar att resterande 2 inte var tillräckligt bra kvalitet på helt enkelt.
Resultatet kan naturligtvis bli mycket värre, det kan ju hända att inga ägg blir befruktade! Men jag kände/känner mig lite ledsen och besviken över detta. Trodde nog ändå att det skulle bli fler som skulle odlas vidare på denna gången.
Kan heller liksom inte låta bli att jämföra med den förra ivf:en där det också var 3 st som odlades vidare på, och 0 gick till frysen. Är så himla rädd för att det ska bli samma scenario igen. Även om jag vet att detta är en helt ny omgång och kan vara heeeelt annorlunda..
Jag vet, så himla dumt att ens tänka på detta nu. Jag ska fokusera på det embryo som nu "skvalpar runt" i mig. Han sa att det var av "högsta kvalitet", vilket såklart är väldigt positivt. Nu kan man bara hålla tummarna.
Jag förstår verkligen din besvikelse men samtidigt är det ju tacksamt att de är såpass ?kräsna? med kvaliteten på embryona att de inte sätter in/odlar vidare något ?halvdant?.
upplevde ändå att det har lugnat mig mycket i graviditeten med att bebis förhoppningsvis är i toppform redan från dag 1 liksom hoppas du ändå kan finna lite glädje i det! 6 st befruktade och 3 som odlaS på kan ju bli superfina resultat!
kul att du ruvar igen och lova att uppdatera om du tjuvstartar eller liknande, är sååå nyfiken & hoppfull. Lycka till
Idag blev det återföring! Av mina 15 ägg blev 6 st befruktade; varav 1 sitter i mig nu och 3 kommer odlas vidare på. Antar att resterande 2 inte var tillräckligt bra kvalitet på helt enkelt.
Resultatet kan naturligtvis bli mycket värre, det kan ju hända att inga ägg blir befruktade! Men jag kände/känner mig lite ledsen och besviken över detta. Trodde nog ändå att det skulle bli fler som skulle odlas vidare på denna gången.
Kan heller liksom inte låta bli att jämföra med den förra ivf:en där det också var 3 st som odlades vidare på, och 0 gick till frysen. Är så himla rädd för att det ska bli samma scenario igen. Även om jag vet att detta är en helt ny omgång och kan vara heeeelt annorlunda..
Jag vet, så himla dumt att ens tänka på detta nu. Jag ska fokusera på det embryo som nu "skvalpar runt" i mig. Han sa att det var av "högsta kvalitet", vilket såklart är väldigt positivt. Nu kan man bara hålla tummarna.
Här kommer ett super-downer inlägg. Förlåt, jag måste bara få skriva av mig men känner att jag vill varna på förhand..
Det verkar som att vi misslyckats försök nr 18 naturligt och nu har vi bara ett försök kvar innan vi provar IVF. Men varför skulle försök nummer 19 gå? Och om ingenting är fel på mina ägg eller min mans spermier så tänker jag spontant att det är under nidationen det går fel och då hjälper ju inte IVF heller. Alltså fy jag bryter ihop. Känner mig så okvinnlig och fel. Jag kommer aldrig att få barn eller chansen att få känna hur det känns att vara gravid med en efterlängtad bebis. Jag vet att min man tycker att jag är hans drömkvinna men han förtjänar verkligen någon som kan ge honom en framtid med en komplett familj. Så kärleksfull och omtänksam han är och vilken fin pappa och förebild han skulle bli och det är mitt fel att han aldrig någonsin bli det och det gör så ont. Dumma mig och dumma kropp. Jag har verkligen inga höga tankar om mig själv idag, känner mig helt värdelös, HELT värdelös. Denna gången tog det så mycket hårdare än alla andra gånger, vet inte varför
Åh, jag känner så väl igen mig i det du skriver... och jag kände innan ivf:en att det i princip kvittade att försöka till slut.. för kände precis som du; varför skulle det funka denna gången?! Hade en sån stark känsla att det aldrig kommer gå på naturlig väg. Och precis som du/ni så är vi oförklarligt barnlösa. Dom säger att vi har goda chanser att bli gravida. Men i mitt huvud, så måste dom har missat nåt... Är enormt frustrerande med den ovissheten. Jag hade velat gå in med en kamera och se exakt vad som händer när vi försökt... blir ägget befruktat men inte fäster?! Blir dom inte befruktade alls!? Har alla ägg varit dåliga!? Vad är det som händer!?
För min del så gick det inte vägen första ivf:en men flera härinne har lyckats på 2:a försöket. Det är ett enormt hårt slag att ta när ivf:en inte funkar när man ser det som "lösningen". Men sanningen är ju ändå att 75% blir gravida inom 3 ivf-försök! Och då ska man ju tänka på att det är just människor som du och jag, som kämpat och haft problem att bli gravida. Statistiken tycker jag kan vara en liten tröst ibland.
Men jag vet att när man är på botten så kommer kroppshatet, förtvivlan, känslan av att man är värdelös etc.. det är verkligen hemskt! Och tycker man kan känna sig så enormt exkluderad i en djungel av gravidmagar när man går ut och handlar eller vad man nu gör...då är det inte mycket som tröstar. Just nu är det 3 st på bara vår gata som är gravida. Känns f*n som ett skämt. Jag dör lite inombords varje gång jag möter på dom. Och ibland behöver man någon dag när man bara får vara i alla känslor, för att sen hitta ny kraft <3 Du får ta hand om dig! Du är inte ensam <3