Vad är rimligt?

Tack! Det är bra med konkreta exempel på hur man kan ordna det.

Vi har det då som du förstått annorlunda. Han och barnen (och mamman till barnen) spikar alla planer och sen meddelar han mig. Take it or leave it.

Exempel:

Han har barnfri dag. Men.

"Imorrn ska vi åka till grannstaden för (stora tjejen) ville gå till nånting."

"Men vi hade ju bestämt att du och jag skulle..."

"Ja men det blev ändrade planer."

...

"Imorrn ska vi åka till Kolmården/Skansen etc. Du får såklart följa med!"

"okej, kul, men... vilken tid tänkte ni?"

"Vi sticker vid 10."

Har inget att sätta emot med hur/var/när. Följer med.

Så går vi in i bilen och stora tjejen kräver att få sitta i framsätet bredvid pappa under bilfärden. Hon vill att de två ska lyssna på musik och hon får köra din playlist, får hon inte det blir hon ett monster av surhet. Han förkunnar att ja men hon älskar ju att åka bil på natten de två ensamma och att det är såååå mysigt när de lyssnar på hennes låtar.

Så är det hela tiden och det går inte att diskutera utan att det blir megabråk. Jag försöker förstå varifrån det kommer och varför. Och såklart, kastade ut frågan här för stt bolla lite tankar och funderingar.

Men jag älskar honom väldigt mycket och vi har det oftast väldigt bra ihop. Han är en fin person. Generellt brukar folk som ser oss ihop reagera över att vi tycks nykära efter flera år ihop. Det jag tar upp är det jag skulle vilja ändra.