Inlägg från: Försiktigoptimistisk |Visa alla inlägg
  • Försiktigoptimistisk

    BF juni 2022

    Hejsan! Hoppar in här :)

    Hade ett tidigt missfall för två månader sedan och nu blev jag gravid igen och gick idag in i vecka 6. Sedan en vecka har jag känt mig varmare än vanligt. Har vanligen en temp på 37.0 och 37.5. Nu har jag typ 37.9-38.1 Det var idag det gick upp till 38.1. Inga andra symtom, bara att jag känner mig väldigt varm. Någon mer som upplever detta?

  • Försiktigoptimistisk

    Skönt att höra att det är fler än jag som går runt och är en värmebomb haha. Ringde till BM som tyckte det var bra att ta paracetamol för att få ner temperaturen, även om det "bara" låg på 37.7 och man kände sig påverkad/varm av det. Men tänker.. känns ju inte helt stabilt att äta paracetamol i flera veckor för att tempen inte sjunker? Haha

    Läste att feber ökar risken för missfall (sa detta till BM som bara höll med och sa att det var bra att ta paracetamol), så det är väl därför jag tänker extra på det. Hur har ni tänkt med febernedsättande, ni andra varma själar? :)

  • Försiktigoptimistisk

    Jag gick från 59 i vilopuls till att öka konstant till att den idag ligger på 78, och då har det bara gått typ två veckor haha. Har koll på vilopulsen rack vare en pulsklocka och en app som sägervad min vilopuls är. Känns ju mer som den ligger på 80-90 på dagarna dock. Har hört att gå mycket promenader/motion generellt är bra för att komma ner i vilopuls, bland annat :) jag gick ner i vilopuls från 67-59 när jag började ta en promenad på ca 40 min varje dag

  • Försiktigoptimistisk
    svansmamman skrev 2021-10-22 12:58:56 följande:

    Tack för att du delar med dig! Jag införskaffade min pulsklocka i samband med graviditeten så jag vet tyvärr inte vad min vilopuls normalt ligger på. Jag har två aktiva hundar vilket innebär bland annat mycket långa promenader, löpträning och agilityträning. Jag rör mig ca 15 000 steg per dag och vi vandrar ofta långa sträckor på fjäll och i terräng. Det förvånar mig därför att min puls är så kopiöst hög när jag är, och sånär som alltid varit, så fysiskt aktiv. 

    Jag är gravid i vecka 6 (5+4) så det känns ju inte så lovande att pulsen redan går bananas. 


    Det låter ju som att du bör ha en relativt låg vilopuls med tanke på hur mycket du tränar och rör på dig! Jag tror bara att den kan öka väldigt mycket av en graviditet, en vän till mig tog ett grav.test för att hon fick hjärtklappning (då var hon i vecka 8).

    Jag rör på mig varje dag, tävlingstränar kanske cirka 8-9 timmar i veckan och ändå så bara flög min puls upp nu sen graviditeten. Jag låg och sov i soffan en eftermiddag, och hade en puls på 89 typ. Sen vände jag mig bara om och sträckte mig efter mobilen, genast gick pulsen upp till 105 hahaha. Så hoppas detta inte är en trend att pulsen ökar konstant hela tiden.
  • Försiktigoptimistisk

    Måste bara få noja lite...

    Hade ett tidigt missfall för två månader sedan och nu är jag snart vecka 8. För två veckor sedan hade jag molvärk dagligen. Sedan försvann det. Har inget illamående, inget sånt. Känner lite att brösten är ömmare. Men sen... det känns som att jag behöver kolla i ett mikroskop för att känna några fler symptom. Har högre puls, kanske lite tröttare. Men kan ju bero på så mycket annat. Jag har ju aldrig varit gravid tidigare, förutom för två månader sedan men då kom missfallet i vecka 6. Har så lite symptom att jag inte alls känner mig gravid. Och oroar mig för att det inte finns något där längre. Någon som är/varit i samma sits? Har allt gått bra trots det? :(

  • Försiktigoptimistisk
    Bebis2021 skrev 2021-10-25 22:47:02 följande:

    Jag känner igen mig med oron, är i vecka 6+5 och har haft lite svullna bröst och ömma bröstvårtor men inte längre, har ingen molvärk alls i princip heller, vilket ja tänker man har om de växer å har sig? Så ja typ inga symtom här heller, har vul imorgon och orkar knappt hoppas samtidigt som man såklart gör det, har ma och mf I bagaget så man är extra kritisk till sin egen kropp då, sjukt jobbigt, men för att lugna dig, alla har ju faktiskt inte symtom å de går ju allt som oftast bra lättare å vara positiv åt andra än sig själv :-P


    Åh jag förstår dig! Jag kan hoppas åt dig, håller alla tummarna för att det ser bra ut på VUL idag! <3
  • Försiktigoptimistisk

    Vi fick ju missfall i augusti, sen försökte vi ju månaden efter (egentligen samma månad pga missfall och ägglossning kom samma månad) men då satte det sig inte. Månaden efter det blev jag gravid igen. Varit så fruktansvärt orolig och haft sån ångest över att jag knappt haft några symptom alls. Kände lite molvärk som det kändes som att det blev mindre. Bara lite illamående, typ som när man är hungrig. Lite ömma bröst. Annars inget. Men idag gjorde vi ett VUL privat och allt så så himla fint ut <3 Det var typ det bästa jag varit med om <3 ville bara uppdatera för er som inte heller känt av så mycket symptom! Är nu i vecka åtta, typ 7+3 enligt ultraljud.

  • Försiktigoptimistisk
    Lolalou skrev 2021-11-08 10:00:53 följande:

    Förstår er som haft missfall att det är ännu jobbigare för er <3

    Är själv lite inne på att boka ultraljud privat men samtidig så känns det så frustrerande att behöva lägga de pengarna själva. Min sambo tycker inte det är värt det och jag förstår vad han menar med det. Tänk om hjärtat inte slår och vi betalar massa pengar för ingenting :(

    Det har varit en tuff och jobbig helg med mycket tankar som snurrar?


    Jag tycker du ska göra det som känns bäst för dig själv <3 Jag gjorde också ett tidigt ultraljud, och jag mådde så sjukt mycket bättre av det. Jag visste att oavsett så skulle jag må bättre av att veta. Är det negativa besked vill jag hellre få veta det nu än om 4 veckor och är det ett positivt besked så tycker jag, eller jag tyckte i mitt fall att mycket av min ångest och oro släppte när barnmorskan sa att allt såg jättefint ut. Hon sa att man aldrig kan lova något, men att hon trodde på att den här graviditeten skulle gå hela vägen. Jag är mycket mindre orolig nu.

    Gör det du mår bäst av! <3
    Lolalou skrev 2021-11-08 10:00:53 följande:

    Förstår er som haft missfall att det är ännu jobbigare för er <3

    Är själv lite inne på att boka ultraljud privat men samtidig så känns det så frustrerande att behöva lägga de pengarna själva. Min sambo tycker inte det är värt det och jag förstår vad han menar med det. Tänk om hjärtat inte slår och vi betalar massa pengar för ingenting :(

    Det har varit en tuff och jobbig helg med mycket tankar som snurrar?


    Jag tycker du ska göra det som känns bäst för dig själv <3 Jag gjorde också ett tidigt ultraljud, och jag mådde så sjukt mycket bättre av det. Jag visste att oavsett så skulle jag må bättre av att veta. Är det negativa besked vill jag hellre få veta det nu än om 4 veckor och är det ett positivt besked så tycker jag, eller jag tyckte i mitt fall att mycket av min ångest och oro släppte när barnmorskan sa att allt såg jättefint ut. Hon sa att man aldrig kan lova något, men att hon trodde på att den här graviditeten skulle gå hela vägen. Jag är mycket mindre orolig nu.

    Gör det du mår bäst av! <3
  • Försiktigoptimistisk

    De extra gånger jag gått har jag gått privat :)

    Jag även gått till gynakuten vid ett tillfälle pga smärtor i sidan av magen. Hade urinvägsinfektion men har också endometrios, De visste egentligen inte vad smärtorna exakt berott på. Men då blödde jag inte och skrek heller inte av smärta, var bara väldigt orolig. Fick jättebra mottagande av dem. I min region kan man gå till gynakuten fram till v 17+6. Fick ju se bebisen med vaginalt ultraljud men då jag är livrädd för gynstolen kunde jag tyvärr inte fokusera på det haha.

  • Försiktigoptimistisk

    Är i vecka 22 nu snart. Har känt rörelser sen vecka 19 iaf och de blir ju starkare. Nån som märkt om man ligger på mage så känner man rörelser sjukt mycket mer?  Haha

    Det blir nästan lite obehaglig för antagligen ligger man lite mer "tryckt" haha. Bara en lustig upptäckt för en som är gravid för första gången ^^

  • Försiktigoptimistisk

    Här går tiden långsamt! Känns som att tiden gick sjukligt snabbt mellan vecka 21 och 35 typ. Sen stannade tiden :D Jag har inte varit förkyld på många år, men såklart blivit råförkyld nu. Har haft så mycket sammandragningar sen vecka 30 typ, svårt att röra på sig för sammandragningarna. Bara 24 dagar kvar till BF i alla fall!! :D (plus minus några veckor i suppose :) )

  • Försiktigoptimistisk

    Jag är supernervös! Förut var det för att jag var rädd för förlossningssmärtor, men nu tycker jag mer det är jobbigt/nervöst att det inte är dags än. 

    Är lite smånervös för att något ska hända med bebis, "tänk om det händer något nu vid mållinjen". Så jag längtar tills bebis är ute och min sambo kan vara med och lugna ner mig om att bebis mår bra. Nu känner jag mig lite "ensam" med ansvaret att se till att bebisen mår bra. Känner jag tillräckligt starkt/ofta? Osv

  • Försiktigoptimistisk
    Lita89 skrev 2022-06-05 09:43:37 följande:
    Lillebror föddes igår kväll! <3 jag fick kraftiga värkar vid 17, in på förlossningen vid 19, 10 minuter efter vattenavgång var han ute! Två dagar innan bf, en riktig drömförlossning. 
    Åh, stort grattis till er!! <3 <3 

    Själv drömde jag inatt att jag fött en pepparkaka hahha
  • Försiktigoptimistisk

    Så stort och varmt grattis till er mammor och era bebisar <3 Så fint att läsa att det gått så bra för alla!! Håller tummarna och skickar all positiv energi som börjar närma er BF! 

    Själv har jag BF 23 juni,  så vecka 39+1 idag. För två veckors sedan började jag få sammandragningar som började kännas tyngre och tyngre för att till slut göra mer och mer ont. Nu går jag konstant på Alvedon. Jag gissar på att det eventuellt kan vara förvärkar? Har liksom inte alltid en hård mage som vid sammandragning när det gör ont, utan mer som jävlig menssmärta. 

    Hade det inte varit för det hade jag kunnat vara gravid en vecka till utan problem, men nu vill jag väldigt gärna gärna gå över till  nästa fas haha. 

    Fick ju reda på att det är tidig hemgång som gäller för förstagångsföderskor nu i Göteborg på Östra (de vill att man åker hem 6-12 h efter förlossningen om allt gått bra). Vi kommer inte byta sjukhus till Varberg eller Borås, så hoppas verkligen den biten kommer kännas okej också!

  • Försiktigoptimistisk

    S


    Lilalampa skrev 2022-06-18 10:48:21 följande:
    Ååh, jag fick mensvärkar imorse från ingenstans! Min första tanke var "det här var nytt!" Inte känt av något liknande det senaste året. Blev jätteglad, haha. Pratade precis med sambon igår och han tippade på 25e. Jag sa 24e. Helt plötsligt undrar jag om den kommer stanna inne till fredag. Vi är ute med de tre andra barnen nu och jag packade ner Alvedon i väskan! Redo för bebis! 
    Åh! Hur har dett gått nu? Håller tummarna för er!
  • Försiktigoptimistisk
    betula skrev 2022-06-18 12:58:57 följande:
    Känns det inte ok att åka hem så stå på dig att få vara kvar! Ingen tjänar på att du åker hem o känner dig otrygg! 
    Själv är jag sån som vill hem så fort det bara går. :)
    Är orolig bara för att jag inte kommer ha "energin" för att orka kämpa för att få stanna kvar. Men hoppas ju på det bästa, att man mår så bra att man vill åka hem! 
  • Försiktigoptimistisk

    23:e är vårt BF (första barnet). Kunde lika gärna varit tre veckor kvar, känner ingen direkt skillnad haha. Inatt vaknade jag dock av värk liksom längre än vanligt i livmodern. Har vanligtvis det senaste mensvärk, men detta var längre ner. Idag har till till och från svidit lite när jag suttit ned. 

    Vi ska till BM på torsdag och då få göra hinnsvepning om jag vill. Gör det ont? Får man ännu mer ont sen efteråt? Typ dubbel mensvärk? BM sa även att de kunde sätta igång mig vecka 41+1 men det känns så jäkla tidigt.. 

  • Försiktigoptimistisk
    Hallonglass91 skrev 2022-06-23 04:45:09 följande:

    Nu är vår älskade lilla tjej här och vi är så lyckliga! hon föddes 2 veckor efter BF men var ändå ganska liten 3,3 kg. Hon ser ut som en liten gumma men är ändå så söt!

    Jag vet att jag är i ett stadie av lyckorus pga alla hormoner men det är ju verkligen sååå häftigt att man skapar ett barn och sen föder det till världen! är helt förundrad och imponerad över alla kvinnor! heja oss! 


    Ni som har förlossningen kvar - vila vila vila och snart är ert barn här och all smärta, väntan, oro osv kommer vara värd det! 


    För min del blev det igångsättning i 41+5 och jag kom igång med egna värkar efter 5 tabletter. Värkarna blev intensiva väldigt fort och höll i sig regelbundna direkt så det blev jäkligt tufft snabbt tycker jag. Jag tycker det gjorde så ont - mer smärtsamt än jag trodde, kanske för att det tog 24 för mig från första värk till hon var ute så hann bli helt slut båda fysiskt och mentalt.

    Jag körde på med andning, massage, bad, tryck, värmekudde, olika ställningar osv tills jag var ca 6 cm öppen. Vattnet hade precis gått då och jag inte visste var jag skulle ta vägen när smärtan eskalerade och värkarna blev längre. Jag hade då kämpat i 11 timmar med värkarna och bad om epidrualen som jag sen fick 2 timmar senare. (Tips - be om den i tid!). Sen efter jag fått epidrualen tog det ytterligare 7 timmar tills jag var helt öppen och retraherad, sen ytterligare 4 timmar tills vår tjej var ute. 

    Det blev ett förlopp, där kroppen inte mådde så bra då jag kräktes massa, skakade, fick feber osv men jag är ändå nöjd och hade världens bästa stöd från min man och jag känner verkligen att vi är närmre än någonsin.

    Lycka till alla ni som har förlossningen och första dygnet med bebis kvar! 


    Fan vad grym du är!! Kvinnor och kvinnokroppen är fucking amazing! Starkt kämpat! Och tack för att du delar med dig av din förlossning :) <3

    Och grattis till er lilla dotter <3 <3

    Skönt att höra att ni mår bra nu och hoppas ni får en underbar bebistid framöver !<3
  • Försiktigoptimistisk
    TheSwedishKiwi skrev 2022-06-24 11:01:18 följande:

    Imorgon är mitt BF. Verkar mer och mer som att jag kommer gå över tiden, hade snarare hoppats på tvärtom, att hon skulle komma något tidigare. Men det är väl bara att acceptera läget antar jag.  // Tungan ute Jag måste säga att jag är rejält trött på att vara gravid nu. Jag vet att det kommer vara en tuff period efter hon kommit ut också eftersom det tar ett bra tag att läka igen, men jag ser fram emot att sedan vara återhämtad så att man kan börja röra på sig lite som vanligt igen. Nu sitter jag mest hemma och gör ingenting eftersom jag har ont överallt i och med foglossning. Känner mig som en börda för sambon.

    Hur går det för er övriga som inte fött ännu?


    Jag känner väldigt mycket som dig! Var på Liseberg igår 5 timmar och promenerade för att kanske sätta igång saker. Fick bara jävligt ont i svanken inatten som resultat hahahaha. I övrigt drar jag mig för promenader av samma anledning, får för ont i rygg och mage av sammandragningar. Vi var hos BM igår och hon sa att min livmodertappen var 1,5 cm och den var mjuk. Jag vet egentligen inte vad det betyder och om det ens kopplas till att det är "nära". 

    Idag är det BF+1 och jag sitter och scrollar genom allt jag kan läsa om planerad igångsättning. Eftersom jag föder på Östra har jag fått informationen om att de sätter igång i vecka 41+3 men att de effektiviserat genom att skippa undersökningsbesöket i v 41+0. Känns sådär helt ärligt. Har någon erfarenhet av igångsättning och hur man ska tänka? Vill ju inte riskera något genom att vänta, men vill ju helst få föda naturligt.. 
Svar på tråden BF juni 2022