Snöoväder skrev 2022-02-09 20:29:40 följande:
Tack, vi kanske inte får barn 2022, men vi kan ju hoppas att vi blir gravida!!!
Ja tyvärr så är det ju bara det, bryta ihop och sen hitta tillbaka till det där hoppet.
Du som också har ett barn, är du väldigt överbeskyddande eller vad man ska säga?
Jag kan uppleva att jag är det och oroar mig i onödan ofta för att saker ska hända. Inte så att jag visar det utåt, men min känsla och inre oro. Tänker att det är för att man har sån lång väg till att få barn, eller så är jag bara sån...
Jag förstår ju att det tillkommer en oro för alla föräldrar, än hur man får barn. Men tänker att man kanske har större oro om onödiga småsaker, när man bara har ett barn och kanske inte får fler.
Åh, vad jag känner igen mig. Hade kunnat vara jag som skrivit det. Och oron har bara blivit värre under den här perioden med misslyckade syskonförsök. Insikten att barnet vi har är en gåva som vi aldrig någonsin ska ta för givet bara växer. Och därmed oron.
Och på tal om syskon så oroar jag mig även för långt fram i tiden. När vi föräldrar förhoppningsvis blir gamla eller när vi inte finns mer, att vår son inte har familj kvar. Ett syskon är fint att dela sånna saker med också. När dessa tankar drar igång är det lätt att bli nere och uppgiven.
Men då vill jag bara ibland strunta i allt det här. Boka en resa, leva livet och njuta av allt fint vi har. Vi har ju det bra vi tre!
Men samtidigt är längtan enorm... Några försök till.. Några tårar till.. Kanske går det ändå till slut.
