Någon som nyligen genomgått ett missfall och vill följas åt?

Hej och hå. Man kanske kunde tro att jag skulle bli lugnare efter lyckat ultraljud! Gråter varje dag över att jag inte är illamående. Har varit det ytterst lite, diffust. Öht inte i närheten av att kräkas.. Känner inte så många som varit gravida men dom jag känner har alla mått väldigt illa och behövt äta medicin eller läggas in, så det hjälper inte direkt att dom frågar mig var och varannan dag om jag mår illa. Nej!!! Mår inte illa alls!! Snälla nån det enda jag vill är att ligga och kräkas! och nej kommer inte ångra det om det väl blir så, för den här oron över att livet stannat av inne i mig är MyCkeT värre än allt illamående på jorden. Varför ska jag ha en så försiktig liten symptomfri graviditet?? Blir faktiskt sur. Inget nytt ultraljud fören om en vecka..

Hej! Tack för uppmuntran om folk med lätta eller i alla fall inget illamående under graviditeten, det hjälper verkligen att höra. Jag försöker att bara vara glad över det nu faktiskt, får gå på ultraljud en gång i veckan hos min underbara gyn och se att allt går som det ska, och det gör det hittills! 10+3 idag. Nu är det bara ett ultraljud till hos gyn och sen KUB veckan efter det, sen får jag klara mig själv utan en massa specialbehandling. Blir både skönt och läskigt. Mina symptom är egentligen mest trötthet, om jag gör något liksom extra en dag, är uppe sent eller så så är jag helt död dagen efter, som en baksmälla. Och så kissar jag ca 30 ggr per dygn känns det som. Och så fick jag äntligen kräkas en gång!! På midsommarafton! Annars lugnt. Framförallt är JAG mer lugn. Det känns så naturligt och bra allting nu, oron är fortfarande där men jag agerar inte på den lika vilt. Inget tyder på att det ska gå dåligt nu så jag ska inte behöva förbereda mig på någon katastrof. Kommer den så kommer den ändå. Om 2 veckor har jag haft kub och passerat magiska vecka 12! Det kommer gå fort.

Hoppas ni andra mår okej vart ni än befinner er i era resor. Kringlans bebis borde typ komma när som helst? Hejja dig, berätta gärna när hon är här!!

Hej hörrni!Grattis kringlan till flickan!! Så underbara nyheter, tänk nu är du på andra sidan av graviditeten? Hur sjukt. NJUT av din bebis nu! Och tack för allt ditt stöd till oss i tråden.

och grattis börjaompånykula till nya graviditeten! underbart med progesteronet! Jag tror ju stenhårt på att det var det som hjälpte mig. Tog det ända tills vecka 12+6. 

Är i vecka 16 nu! KUB gick jättebra! Har en liten mage och så men känner mig väldigt normal annars. 1 trimester symptomen borta och dom så kallade spökveckorna är här. Förstår inte riktigt att det ska bli en bebis av det här, vågar inte 100 procent vara där ännu. Längtar tålmodigt till att få känna lite rörelser.. vore otroligt säkrande! Men det kommer väl. Magen växer ju och kroppen vill göra liv, det är det den håller på med nu. Lita på processen!!

Hur har det gått börjaompånykula? Jag testade med digitalt en gång, i vecka 5+1 tror jag just för att jag liksom du ville se ett 3+. Det betyder ju just ingenting men man har sina små strategier för att lugna sig..

Vilken jobbig situation , beklagar verkligen att du ska behöva gå igenom det här och vänta på svar och inte veta.. hoppas såklart på att det är något där som växt till sig till ultraljudet! 
Aldrig hört talas om TPO antikroppar.. har hört talas om folk här från familjeliv som alla haft upprepade missfall och åkt till Grekland för att få nån slags immunförsvars behandling. Som jag förstår det är deras immunförsvar för starka eller nått sånt och attackerar alla sina graviditeter. Läste mycket i den tråden efter mina 2 missfall och såg framför mig hur jag också åkte till Grekland. Menar inte att du ska göra det men kanske kolla upp den tråden? Finns om inte annat oerhört mycket erfarenhet av skarpa kvinnor som blivit experter på alla möjliga orsaker till missfall som kanske vet nått om TPO antikroppar! Tror tråden heter typ nått med ?vi som åkt till Aten för missfallsutredning?. 

Med det sagt är det så jävla trist att dessa kvinnor och du ska behöva känna att man behöver göra så mycket själv. Läsa på och bli typ vetenskapsman innan nån lyssnar på en. Men det bra är ju att när jag läst på i olika trådar så verkar det ju faktiskt som att dom flesta med upprepade missfall faktiskt lyckas få ett barn tillslut! Med olika behandlingar. Men mycket tjat och kämpande kan behövas innan dess :(

För mig går det bra, tack att du frågar. Är i vecka 19 nu och känner små rörelser varje dag! Har haft lite sammandragningar redan, det var inte kul, ringde 1177 men dom sa att det är vanligt från mitten av graviditeten.. så mina var väl bara lite tidiga då. Det är alltså inte smärtsamma sammandragningar utan bara som att typ hela nedre delen av buken blir hård och det känns obehagligt. Livmodern som tränar för förlossningen. Känns jobbigt att den gör det redan och är ju överkönslig för minsta lilla avvikelse men försöker hålla mig lugn! Rutinultraljud om 2,5 veckor!

Hur går det börjaompånykula? Har ultraljudet varit än? Tänker på dig!

fyfan! lider verkligen med dig! hade kunnat vara jag, det är ett sånt helvetiskt lotteri. bra med trombyl! så nästa gång kör du med progesteron och trombyl? så skönt att få göra något litet annorlunda varje gång. av vad jag har läst på om och av egen erfarenhet så vill jag bara säga.. kör på! vänta inte på nästa mens utan boosta kommande ägglossning när du slutat blöda med d vitamin tillskott och kör på. sen trombyl och progesteron. har hört om flera som lyckats få en graviditet att stanna med hjälp av dom höga hormonerna ifrån senaste cykelns ma eller mf. och d vitaminen funkade för mig för att bli gravid två gånger, den gången i december som blev missfall och denna graviditeten. går det dåligt igen nästa gång, så tycker jag det låter bra att söka vidare hjälp. men jag tror på dig och din kropp!! det är ett elakt mysterium, varför det funkar ibland och ibland inte. min mamma har en kompis som fick missfall 6 gånger innan det plötsligt gick, hon gjorde ingenting annorlunda. hoppas innerligt att du slipper fler missfall, men, med risk för att vara toxiskt positiv så är ju varje missfall ett steg närmare din lyckade graviditet. för den kommer!! 

Hur går det börjaompånykula? Tänker på dig!
och kringlan och er andra som skrivit här! 

Tänker också på för ett år sedan, då jag precis hittat det här forumet och var så fruktansvärt ledsen, precis som mitt namn här i tråden lyder. Vad hemskt det var och vad man gått igenom. Är i vecka 27 nu och det sparkas dygnet runt. Har hittills haft en väldigt enkel graviditet om man snackar om det fysiska. Ingen foglossning, nästan inget illamående och rätt bra med energi. Kommer ofta på mig själv med att tänka att jaha när kommer det då? Straffet? Det måste ju hända nått eftersom det går så bra nu? Men så minns jag att nej jag har straffats nog!! I tidigare graviditeter. Sen vet jag att livet inte fungerar så att det balanseras upp goda och onda händelser. Livet är jätteorättvist! Men det kan inte hjälpas. Oro är ju sällan logiskt grundad.. Väldigt tacksam i alla fall.

Hej kringlan!! Tänker på er med! Det går bra för mig. Är i vecka 35, var hos bm nyss och bebisen väger ca 2,4 kilo. Skulle det sätta igång nu skulle dom inte göra något för att stoppa det, eftersom hon är så färdig nu, sa bm. Vilken milstolpe ändå! Så nu är det bara att vänta och ta det lugnt.. Har det rätt tungt och bökigt och sparkigt nu. Försöker ta in vad som ska ske? svårt att förstå. Bara lite jul och nyårsfirande sen är det typ dags? 

Mår ni bra du och bebis-tjejen?? Hur gammal är hon nu?

undrar så hur det går för alla!!❤️

verkligen tråkigt att höra. jag hoppas i alla fall åt dig även om du inte orkar!! finns ingen annan strategi än att bara försöka igen? något nytt att testa? 

och grattis mou och detlillamolnet!! underbart!