Eventuell autism, känner mig ensammast i världen..

Skillnaden med en diagnos är att du får tillgång till de verktyg och den behandling som finns.

Läkemedel för att påverka beteende är lite av ett tveeggat svärd men det finns de som blir klarare och lugnare i hjärnan med rätt medicinering. Jag känner två, varav en inte fick diagnos förrän runt 45, men numera mår mycket bättre.

Samt att din partner kanske kan få höra från en läkare att hans inställning att detta handlar om uppfostran inte är korrekt.

Vad har du att förlora?