Besviken på regeringen

Att väljarnas förtroende för regeringen och dess politik har rasat är inte konstigt.

Normalt brukar iofs en nytillträdd regering ha en smekmånad med väljarna - men den här regeringen har ju ingen egen politik. M, KD och L har valt regeringsposter medan man i utbyte har gett SD den politiska vetorätten.

Politiken skulle ha blivit mindre populistisk, mindre SD-betonad om SD hade ingått i regeringen

Ja, även Trump ansåg sig vara förföljd av medierna - men som jag ser det är det medias uppgift att granska makten.

Det jag minns främst från valrörelsen i år är det höga tonläget, de många vallöftena från högerpartierna och påståendena om att de som tänkt sig rösta på S inte vet vad de är för politik de får. Det sistnämnda var ju också något Magdalena Andersson erkände - hon sa att hon inte ville ge några vallöften.

Det vore ett fruktansvärt underbetyg till svenska medier om de valde att särbehandla den här regeringen och underlät att rapportera om alla svikna vallöften eller till exempel den kritik som riktats mot regeringens miljö- och energipolitik.

Vad gäller elpriserna i Sverige så är de nästan uteslutande beroende av att vi är en del av en gemensam europeisk elmarknad, vore vi inte det så skulle vi inte ha olika elområden och det skulle märkas mycket tydligt på elräkningarna att Sverige producerar mer el än vi gör av med.

Det är iofs beklagligt att vi avvecklat ett antal kärnkraftverk, men om jag minns rätt så blev detta konsekvensen av en partigemensam överenskommelse som åtminstone M och KD var en del av.

I Finland håller man nu på att färdigställa ett kärnkraftverk - byggtiden överskrider 20 år. Vi har inte tid att vänta så länge och näringslivet vill dessutom vill se att det finns en bred politisk majoritet bakom energipolitiken för att de ska våga satsa.

Jag förstår inte hur Sverige ska kunna få en hållbar och realistisk energipolitik mot bakgrund av att det snarare är regel än undantag att högerpartierna sviker löften eller bryter ingångna avtal.

Är jag besviken på den här regeringen? Ja, de har hittills lyckats sämre än jag trodde var möjligt.

Nej, nu utgår du nog från ditt eget synsätt.

Jag skulle mycket väl kunna vara allt annat än besviken, utan närmast skadeglad, i och med att jag anser att den här regeringen är mer inkompetent handlingsförlamad än jag trodde var möjligt.

Och visst kan jag skratta år eländet.

Men skrattet fastnar åtminstone delvis i halsen när jag tänker på hur mycket skada regeringen kommer att åsamka vårt land innan vi blir av med den.

Så jag är besviken. Jag hade hellre sett en borgerligt styrd regering där SD hade ingått än en SD-styrd där SD inte ingår.

Min förhoppning är att det inte ska behöva dröja nästan fyra år innan moderaterna besinnar sig och ser till att Sveriges väl går före Ulf Kristerssons revanschbehov. Men det är klart - det är en from förhoppning.

Jag tycker det går att sammanfatta den krympande skaran regimtrognas synpunkter till:

Det är inget fel på regeringen. Felet ligger hos medierna som motarbetar regeringen - och om någon gulblå politiker ljugit så är det faktiskt så att alla politiker ljuger.

Själv kommer jag osökt att tänka på någon unge som ertappats med något oförsvarligt och där föräldrarna försöker skylla ungens beteende på att alla de andra ungarna gör likadant.

Det kanske värsta med Åkessons och hans hantlangarstabs lögnaktighet är inte lögnerna i sig, att det inte blev någon bensinprissänkning, att det inte blev någon leverans av Archer till Ukraina, att det inte blev något slopat amorteringskrav på bolån, att det inte blev... nej, det värsta är att lögnhalsarnas beteende riskerar att urholka demokratin.

Det påstås att folket i Ryssland vet att regimen ljuger men att detta i sig inte skadar regimen eftersom man tror att även andra länders politiska ledningar ljuger lika friskt som Kreml.

Och det är väl också det dubbla budskapet från dem som försvarar Åkesson och hans nickedockor - att de inte ljuger, men om de så skulle vara att de ljuger så ljuger alla andra också.

Det är liksom essensen av lögnen som politiskt medel, att den är sann men om den inte är det så är den åtminstone inte osannare än någon annan lögn.

Det finns folk som är väldigt angelägna om att andra ska ha respekt för våra lagar men av födsel och ohejdad vana anser sig själva ha rätten att välja vilka lagar som gäller för dem.

Inte sällan blir de väldigt upprörda när de möter likasinnade - men med en annan uppfattning om vilka lagar de har rätt att bryta mot.

Jag är besviken på regeringen bland annat för att ministrarna fjäskar för Erdogan i stället för att kräva att Turkiet utlämnar de "terrorister" som sitter trygga i Turkiet och organiserar bombattentaten i Stockholm.

Man skulle ju nästan kunna tro att Ulf tror att bomberna är en del av fyrverkeriet till den nya regeringens ära i stället för ett allvarligt hot mot oss svenskar.

Jag hoppas att Ulfs chef Jimmie Åkesson läser lusen av honom snart.

Hmm, det är skillnad på folk och folk.
 
Skulle någon av forumets pojksoldater meka med sin epatraktor så att den går att köra fortare än vad lagen tillåter så är det väl inte hela världen - om hen håller sig på gårdsplan vid dynghögen, det vill säga. Annars kan hen skada såväl sig själv som andra.

Ålen däremot - den är utrotningshotad - och där kan jag definitivt tycka att PM Nilssons ålfiske och hans lögner är kännetecknande för hur vissa beter sig.

Ålen som art har kanske funnits i 100 miljoner år. Hmm, mitt förakt för SD-kramande Bolsonarowannabees är gränslöst.

Jag är övertygad om att det blåbruna regeringsunderlaget verkligen skulle vilja komma till rätta med gängkriminaliteten - men att vilja och kunna är två vitt skilda storheter. Dessutom är det ju tydligt att behovet att fjäska för Erdogan står i  vägen för lösningar som innebär att man kräver att Turkiet utlämnar de brottslingar som därifrån beställer bombattentaten.

Jag hoppas att Jimmie Åkesson kallar till sig Ulf och Tobias för ett ordentligt utvecklingssamtal. Åkesson har ju trots allt kallat Erdogan för "islamistisk diktator" så man kan tycka att han borde läxa upp fjäskduon.

Hursomhelst - jag har själv vaknat en natt till ljudet av konsekvensen av regeringens ovilja att komma till rätta med bombattentaten. Det var en ganska obehaglig upplevelse även om vi och lägenheten förblev oskadda den gången.

Man kan tycka att alla de som fortfarande vurmar för det blåbruna samarbetet borde överväga dess konsekvenser. Och lyckligtvis tycks många göra det. KD och L har knappt några anhängare kvar medan de två stora blåbruna partierna tillsammans inte är större än S i väljaropinionen.

Precis, utan stödröster hade vi förskonats från den blåbruna regeringens fjäskande underdånighet inför en islamistisk diktator. Kd och L hade förpassats bort från riksdagen och i stället hade vi haft en S-regering.

Med lite tur kanske det inte dröjer nästan fyra år innan vi åter har en regering som står upp för svenska demokratiska grundvärderingar.

Det är ju direkt pinsamt att se hur Ulf och Tobias kryper inför Erdogan - som sverigevän skäms man verkligen..

Man kan ju tycka att Åkesson borde ta Ulf i örat och förklara för Ulf att han borde fokusera på att de som sitter i Turkiet och beställer bombattentat i Sverige borde utlämnas hit i stället för att fjäska.

23 procent av oss svenskar  har förtroende för regeringen - enligt Novus.

Helt obegripligt i så fall - nästan var fjärde väljare påstås ha förtroende för Sveriges i särklass mest inkompetenta regering genom tiderna.

Jag gissar att de har räknat fel och att det egentligen ska vara 0,23 procent.