Dumt att ta billån??

Om du behöver en bil så är det helt ok att ta ett lån till den. Helst så tar du lånet via huset om det är möjligt. Att köpa en gammal begagnad behöver inte bli billigare då en tumregel säger att man väljer mellan reparera eller amortera. 

Människor som är helt ointresserade av sin ekonomi, alternativt passiva och dåliga på att hantera den, de skryter inte sällan med att de minsann köpt sin bil kontant, vilket för egen del skulle vara helt idiotiskt då jag har bättre avkastning på mitt kapital än vad jag har ränta på mitt billån. 

Och visst, generellt sjunker en bils värde med ca en halvering vart tredje år, men det finns en post att bokföra detta på som många glömmer, nämligen;

Kostnad för kvalitet och livsglädje. 

Min melodi vid bilköp är att köpa en treårsvagn. Då är det ofta mycket nybilskänsla kvar och den har tagit värsta värdetappet. Många leasingbilar har avtal på tre år, så det finns gott om dessa på marknaden, oftast fullservade och välskötta f.d firmabilar, som sålts via fleet och därmed också är mer välutrustade. Amortera i samma takt som bilen tappar i värde, så kan du alltid göra en bra exit om livet svänger.

Löp och köp, bil och hus är absolut ok att köpa för lånade pengar.

Instämmer. Sen är också inflationen en faktor. Det är vid inflation bättre att betala saker vid ett senare tillfälle.

Men det Här gäller ju för dem som he pengar. För de som saknar pengar så ska man nog köpa billig bil kontant eller åka kollektivt.

Nja alla har väl samma möjligheter.

Nja alla har väl samma möjligheter. Sen går det så klart upp och ner.

Men visst nu går räntan upp så nu blir det tajtare marginaler. Men de sista åren har det ju varit galet att inte låna med räntorna som varit. Nästan så man kunnat räkna hem det bara genom inflationen.

Men OM man tar hänsyn till alla varningsflaggor TS beskrivit, så skulle jag säga att gör absolut INTE ett kontrakt om privatlån med denna partner. TS kommer ALDRIG att se de pengarna igen och när hon tröttnar på att betala absolut allt annat för sin partner och lämnar kommer det att ta jättelång tid innan det går att kräva honom på de pengarna (jag har förstått det som att kronofogden prioriterar privatlån sist men rätta mig om jag har fel).

TS, se noga över vilken typ av relation du lever i. Inget du beskriver låter varken kul eller jämnställt. Låna INGA pengar till en sån här (allra allra minst är han ju jättejättesnål) människa och skriv inte på några lån tillsammans. 

Att anse att barnet ska ha billigast möjliga, ärva trasiga kläder etc är att snylta på den andre föräldern enligt mig eftersom ingen vettig förälder anser att barnet ska ha billigast möjliga och trasiga saker. 

Man behöver inte ha en stor bil. Ja, det underlättar om en vagn går in men många bebisar trivs minst lika bra eller bättre i sele eller sjal. Är din lilla bil hyfsat ny så är den säker (om det inte är en moppebil). 

Man behöver självklart inte ha helt gemensam ekonomi, men man behöver ha hyfsat samma ekonomiska synsätt annars kommer det urarta. Du är ju redan trött på att tjata om att han ska betala sin del. 

Men det är ju bra att han står själv på sin bil så slipper du en massa tjafs. Lägg i så fall dina pengar på en lite större bil så du får plats med en vagn i bagaget. Behöver inte vara något stort och flådigt. 

Egentligen hade du kanske behövt en bättre bil och han hade kunnat ta över den du har, men han verkar ju vara fixerad vid att just han ska ha en ny bil. Gör klart för honom att du inte tänker vara med och betala en krona på vare sig billån, bensin, bilskatt osv utan det är hans problem. 
Å andra sidan, är han verkligen den du vill bo ihop med? och nu när ni ska ha barn dessutom, han verkar ju inte fatta att tex bilstol köper man inte första bästa billiga. Jag skulle ta en allvarlig funderare på om du och barnet inte skulle ha det bättre själva förutom att han har umgängesrätt då. Är ni inte gifta får du ju egen vårdnad om du inte skriver på för gemensam, du kan dessutom flytta innan barnet är fött och barnet skrivs på den adressen. 

Du har varit duktig och sparat och investerat. Kom ihåg att om du använder dessa pengar för ett gemensamt boende så ska du skriva papper på att du gått in med x antal kronor som du ska få ut innan ni beräknar vinstdelningen vid en eventuell försäljning/separation. 

Jag kånner mig så ledsen nu. Gråter i smyg på toaletten samtidigt som det känns som jag kommer få ett bryt på honom snart. 

i helgen gick vi på stan o jag kikade På baby saker. Varje sak jag höll upp sa han: ja köp du den om du vill. Hittade en sak för 250 som vart slut tidigare o blev glad att den kom in. Tog den o sa den här kan du betala. Jag märkte på direkten hur han vred sig o verkligen inte ville samtidigt som han inte sa nej direlt. Tog tog den från han o sa jag tar den varav han svarade ok. Därefter blev jag sur på riktigt o sa till honom att jag har lagt 5000 kr redan på barngrejer, min familj har köpt saker för ca 3000 k till VÅRT barn för att de vill. Du har inte lagt en enda krona. Ska jag betala för allt kommande 18 åren eller vad tänker du??? 

han svarade att han får väl betala restkommande saker då isf. I nästa affär köpte han saker till den för 200 kr. 

men det som gör mig mest ledsen är att han ska ALLTID köpa presenter o grejer till sin kompis barn! Där ska det handlas julklappar, födelsedagspresenter o dylikt utan några problem. 
har han inte insett att han ska få eget barn? Kommer det ändra sig sen? Jag vet snart inte va jag ska göra mer. Funderar på riktigt att ta ett snack med honom hur jag känner med vet inte om det hjölper?.

Nej snack nu är väl onödigt. Men det som återstår handlar om runt 1000 kr. viset Han kanske köper det, men i fortsättningen med alla kläder då barnet växer. Ska det bli samma problematik där? Jag kommer ju bli ruinerad om jag ska försörja ett barn själv