Tw rasistiska uttryck från anhöriga

Tyvärr finns det lite överallt. När du tagit upp detta har du uppbackning av övrig familj och släkt eller de bara låtsas som det regnar och att detta är ditt problem? Jag tänker om det är mer än du som markerar att det kanske har större effekt? Du ska inte behöva känna dig helt ensam i detta. 
Tänker också av hänsynen till barnets pappa, även om ni är ett par eller inte. Om pappan är med i bilden hamnar han i en konstig sits. Tycker det är helt rätt av dig att du står upp. 

Frågan är också om du eller ni kan undgå om ni träffas i större sammanhang den här släktingen bara. Vissa som är rasistiska de verkar "bara" hata "de där" som de inte känner, men de som de har i sin närhet, till exempel då barnets pappa eller ert barn eller nån annan ser de som goda. Ett alternativ om ni ses i stora sammanhang och det trots allt händer är att du eller ni rent fysiskt visar att det här inte är okej, att ni reser er upp och lämnar rummet eller rent av festen. Då kan det bli en synlig protest och förhoppningsvis så kanske det gör att släktingen fattar lite mer vad den ställer till med. Det andra är att man försöker ta ett djupt andetag, svarar lugnt och säkert och håller ögonkontakt med släktingen när man i närvaro av barnet, säger sin egen åsikt och att man inte håller med. Ditt barn kommer se upp till dig och vad du säger, vad den där släktingen än säger tror jag inte kommer påverka även om man inte vill ta den risken. Du kan också före eller efter säga till barnet (nu är det ju så ungt men senare om ni fortfarande ses) att den släktingen "inte vet bättre", men att det är fel. Berätta din syn.

Det är kanske just förhållningssättet ni måste hitta en balans väg in i. Går det rent för långt och ni känner att det här är ohållbart hade jag sagt att vi har verkligen försökt från vår sida men priset är för högt och därför måste vi då klippa banden. Att du måste se om din egen familj, din man och ditt barn och de förtjänar samma respekt som alla andra i familjen och ska få känna sig som en likvärdig del i den, annars får det vara. 

Ursäkta, du skrev klart och tydligt din man. Miss av mig. 

Det var så lite så. De som inte kan förstå tror du de kan förstå om du ger exemplet om du skulle bli behandlad på samma sätt av din mans familj, släkt, hur hade de känt det då? Hade de tyckt det var rätt? Om du försöker ge konkreta exempel på vad då  vad din mans familj, släkt skulle kunna säga som var illa om dig då som infödd svensk och då också ditt barn (som är halva). Då kanske de hajar? Då kanske de borrar upp sig? Sen är det skillnad mellan politik och rasism eller ska vara i alla fall och jag håller med dig att det ska inte vara en ursäkt att man låtsas tala om politik när man faktiskt gör rasistiska påhopp till höger och vänster.  

Man ska känna sig välkomnad in i en familj, släkt. Vet inte om släktingen gör det med (ill)vilje för att hen tror sig göra bort din man, utnyttja det faktum att han sitter på sätt och vis bakbund, då det är hans frus familj, släkt. Tycker detta är fult gjort. Om hen har de åsikter han har kan hen vädra dem nån annanstans. Det andra är att hen inte ser din man som nån "ond invandrare" och inte ert barn heller, inte förstår bättre, ser inte sambanden, men hur som så är det skadligt det som hen gör och de som bara följer med i detta är inte bättre dem.

:) hoppas det går bra. 

Lite andra saker jag tänkt på är (nu kommer jag bara kasta fram lite förslag här):
Ni är ju fler än du, ni som tycker så här. De som du, ni vet är med er på samma tåg, ni kan alla stå beredda på en sådan högtid att när släktingen börjar med rasistiska uttalanden att alla ger sig verbalt på denne på en och samma gång. Den kommer nog få sig en chock och kanske inte säga något alls då? 

Det andra är att ni kan påpeka att "det finns barn här", "tänk på..." och så barnet eller barnens namn. Det är inte allting som är lämpligt för barn att höra och lämpligt att diskutera vid högtider, familjesammankomster. Det gäller inte bara rasism utan kan vara annat så som grova svordomar eller kriget i  Ukraina, ja, ni vet.  Jag tänker att ert barn är 6 månader gammal. Om det är första barnet i familjen, släkten, så kan där vara en vänjningsperiod att vissa vuxna (släktingen särskilt i åtanke här) inte bara kan bräka på hur som om allting. Att man får påminna om och om igen. Hoppas då på att ljuset går upp för släktingen att den kanske inte är lämplig att ha runt släktens barn om den håller på så.

Tredje är att jag har tänkt på om de här högtiderna om de alltid firas i någons hem eller om ni varierar att ha dessa. Det kan vara så då att den eller de som håller i festligheterna i sitt hem, värdparet, är de som bestämmer reglerna. De kan förvarna i så fall släktingen och säga att bara så du vet inget sånt snack. Då vet släktingen och kanske om släktingen har en fru/make osv om detta i förväg. Passar det inte får de inte komma. Om släktingen ändå inte kan hålla sig ifrån ämnet så kan den i så fall bli ombedd att gå. Detta krävs såklart mod. 

Fjärde är att familjen, släktingarna behöver bli medvetna om hur barn funkar i detta. Barn går efter hur man ser ut. De kan inte alla komplicerade termer osv. Om de hajar att vuxna finns i deras släkt, familj, som tycker de ser sämre ut, kommer från sämre, är sämre, så blir såklart detta väldigt fel. Ditt barn får då sämre status än sin kusin eller kusiner i släkten och kan känna sig utanför. Jag kan höra ifall barn har föräldrar som har rasistiska åsikter på hur de pratar om var är du ifrån? Inget barn har detta i sig naturligt utan det är något de snappat upp från förälder, föräldrar eller någon annan. Barn föds inte att hata. De lär sig. 

Femte är att jag försökt räkna ut vilken belöningssystem släktingen går efter eftersom den gång på gång fortsätter med detta trots att du sagt till. Är det att den får uppmärksamhet den aldrig fått tidigare? Älskar den drama och bråk? Vad är det? (jag förstår om du inte kan skriva det men vill bara väcka en tanke. Om det är uppmärksamhet och att du tappar humöret, så gör precis tvärtom. Ignorera den, hälsa på alla andra först och krama om, håll ditt lugn vid konfrontation) Om det är en äldre generation så behöver den då bli påmind om att ni nu har blivit vuxna och ni ska mötas på vuxna, lika villkor. Ni kan inte ha det så här. Den respekten som släktingen tror sig ha rätt att få det ska den ge er med. Den ska inte sitta där på tronen och tro sig bestämma över alla er andra, och lägga an tonen, den tiden är i så fall förbi. 

Ett förslag till 

Om du kan lägga fram att jag tänker på hur de här rasistiska uttalanden gjord av (och så släktingens namn) kan påverka mitt barn att detta är ett VERKLIGT PROBLEM som jag ska ta upp med (och så ditt barns namn)s BVC-sköterska, för att veta hur vi ska förhålla oss, för barnets bästa. 

Du behöver kanske inte ens säga det direkt till släktingen . Vet inte hur din familj, släktingar är, men om du vet att det du säger går djungeltrafiken eller om du säger det direkt till släktingen, så kanske, hoppas jag på, att släktingen då tar steg tillbaka och håller tyst. 

Jag har märkt att ifall man tänker, funderar på eller tar upp saker med offentliga myndigheter, vårdcentral, vad det nu än är, så kan det ha en effekt på den eller de som håller på att de försöker skruva på sig, "menade ju inte så...", "Det är helt befängt! (försvar)" med mera. Hur som så lägger de av. (Jag menar inte att du faktiskt ska ta upp det med BVC, såvida du inte vill förstås). 

Hoppas det löser sig :)