Farfar bestämmer allt!

Ska även tilläggas att något som är ännu mer frustrerande är att ingenting blir gjort här på gården just för att det "skall göras på hans sätt" och han orkar inte allt som 80+ men har ingen självinsikt för detta.

Hjälp mig förstå hur en sådan person fungerar.

Exempelvis:

"Den stugan målar vi inte om för där ska vi byta hela fasaden"

Vem fan ska ha tid och ork att byta en hel fasad jämfört med att slänga på lite färg vilket hade gjort den byggnaden så mycket finare efter 80år utan ommålning.

Tråden handlade ju dock inte om att söka nytt landställe vilket jag såklart tänkt på tidigare och som inte heller hade varit ett problem utan tips på hur jag kan hantera situationen som den är utan att lämna gården.

Gubben kommer ju trots allt inte leva jättemånga år till och då är problemen över.

Och därmed totalt ta död på min egen motivation då.

Och den andra lösningen då? 
Att åka hit är han inte är här och göra precis som jag vill ändå?

Någon som har liknande erfarenheter som jag?

*när

Förstår att flera saker behöver klargöras. 

1. Jag lever själv och åker till stugan på gården som jag bor i endast för att pyssla på gården. Det är så att säga hela syftet med att jag överhuvudtaget åker upp och inte stannar kvar i lyan i stan.

2. Nej, det går ej att resonera. Endast principer som gäller. Så diplomatiska lösningar är ej aktuella.

3. Det är en släktgård där främst jag, min pappa och farfar/farmor hänger och bor i var sina stugor. Han äger hela skiten
Pappa har köpt en av stugorna av farfar och jag hyr.