glockenbach skrev 2023-08-20 20:46:59 följande:
Tack, vilka bra svar. Jag skulle kanske kunna prata med föräldrarna, vi har bra kontakt (för att vara klassföräldrar, inte jättenära.) Och att lära min dotter att sätta gränser har vi slitit med hela hennes liv, hon vill att alla ska vara sams och hatar dålig stämning och låter mycket hellre andra köra över henne än skapa konflikt. (Hon har tex en rätt envis lillasyster och vi har alltid försökt uppmuntra storasyster att stå på sig, men hon tycker liksom sällan det är värt det.)
Klaras föräldrar är nog jättebekymrade och Klara går till psykolog, fick jag precis veta av Elin, så hon får nog en del stöd. Däremot är de väldig glada över att Elin är en sån fin och stöttande kompis utan att kanske ifrågasätta om Elin kanske får lite mycket ansvar, helt begripligt att de inte gör det så klart.
Men hur ska Elin säga till Klara? Jag tänker att hon måste vara tydlig och lägga fram det ur Jag-perspektiv: "För mig blir det för tidigt att gå upp så tidigt som du vill, så jag vill gärna ta en senare buss för då kommer vi ändå i tid." Och att det inte ska bli hennes "fel" att det då blir jobbigt för Klara som inte kan vara på skolan en halvtimme innan som hon vill. Andra tips på hur Elin ska uttrycka sig så Klara fattar?
Jag tycker det du tog upp är bra. Att hon säger att det blir för tidigt för henne att gå upp så tidigt, att hon är trött på morgonen och hellre vill sova så det är bättre att de ses i skolan.
Förklara för din dotter att kompisens problematik är de vuxnas ansvar, din dotter har tagit sin del av ansvaret när hon berättat för er nu är det upp till Klaras föräldrar att lösa situationen.
