Hur ska min dotter bemöta sin kompis med Aspbergers?

Jag har själv en tolvåring snart 13 med autism, adhd, panikångest och i perioder även tvångssyndrom.

Så som din dotters kompis är mot din dotter, det är den relationen jag har med min son. Han vänder sig främst till mig, och min man och jag är de som stöttar honom, kommer med lösningar osv. Och detta är enormt tungt och krävande, trots att det är mitt eget barn och jag är vuxen.

Hade jag varit kompisens föräldrar hade jag velat veta detta. Det är deras jobb att skapa en lösning för sin dotter där din dotter inte behövs för att lösa dessa problem.

Det är väldigt dåligt för kompisen om din dotter plötsligt nu bryter av alla "stödinsatser" utan förvarning. Det kan utlösa problem som varar i veckor eller månader.

Min son har fått svåra tvång vid plötsliga händelser som utlöst stress.

Förvarna föräldrarna; vår dotter kommer börja åka med sena bussen från o med den dagen. Osv.

Jag hade personligen skjutsat dottern till skolan om hon inte klarar av bussen. Det är sååå onödigt med moment som skapar extra stress hos barn som redan har tufft att orka med skola osv.

Hur som helst. Detta är föräldrarnas problem. Din dotter ska inte vara assistent och lägga sig platt för att underlätta för ett annat barn med funktionsnedsättningar. Det är helt galet. Den pressen ska hon inte ha.