Jag skäms så mycket att jag vill kräkas.
Hej,Gör ett desperat försök att få lite kloka åsikter och kommenterar om en händelse jag var med om för några dagar sedan. Har ältat och ältat och håller på att gå under av att jag inte kan dela det här med någon annan. Och nu är jag så trött på mina egna tankar.
Såhär är det. Jag har under ca fem års tid bott granne med en man som vi kan kalla för "G". Han är äldre än jag, ganska mycket äldre än jag. Typ, han skulle kunna vara min pappa plus några år till. MEN han är den trevligaste och charmigaste mannen jag någonsin har träffat i mitt liv. Under de här åren som jag och "G" har bott grannar har vi kommit varandra ganska nära och stämningen mellan oss har alltid varit ganska så flirtig, från båda håll. Vi kan prata om allt och har exakt samma jargong. Vi trivs i varandras sällskap helt enkelt och har delat mycket med varandra, positivt och negativt. För några helger hade jag och några andra grannar, "G" inräknad, en spontan tillställning där vi träffades, åt och drack gott och bara umgicks. Kvällen blev ganska sen och det dracks en del. Jag själv blev ganska full och som vanligt när jag dricker för mycket går det över styr. Det slutade med att jag klängde på "G" större delen av kvällen. Han bad mig att sluta vilket störde mig då han har flirtat helt ogenerat med mig flertalet gånger och antytt både det ena och det andra. Kvällen fick ett abrupt slut då jag kysste honom. Och han blev förbannad på mig och gick. Alltså jag dör skämsdöden! Jag vet inte vad jag ska göra nu, vad fan jag ska ta mig till? Jag har låst in mig i min lägenhet, livrädd för att träffa honom för jag vet inte vad jag ska göra när det händer. Jag kan bara inte tro att jag har tolkat det så fel under alla dessa år. Jag kan skriva ner hur mycket som helst, saker som han har sagt och gjort och som sagt, antydningar om både det ena och det tredje. Jag är så förvirrad, så generad och jag vill bara gömma mig under en filt resten av året. Jag vågar inte se honom i ögonen, samtidigt som jag sååå otroligt gärna vill veta vad han tänker och hur han ser på det som hände den kvällen. Vad kan jag göra? Ska jag fortsätta undvika honom eller bara konfrontera honom och fråga vad fan det var som hände?
//Förvirrad tjej full med ångest.