Ska jag lägga mig i?

Och att du försöker döma pappan utan att veta något alls om honom (typ ingen information om pappan framgår i tråden) säger en hel del om dig.

Hon valde att bryta kontakten, hon kanske blockade och tog avstånd på alla sätt och vis. Vad ska han göra då? Stalka henne, leta upp henne? Böna och be? Göra sig själv till åtlöje för en bortklemad 23 åring som går i taket så fort hon inte får mer pengar av sina föräldrar?

Nej, om jag väljer att säga upp kontakten med någon (varesig det är min förälder eller nån annan) så förväntar jag mig inte att de ska springa efter mig. Hon valde att lämna, bollen ligger då hos henne. Hade hon varit ett barn/tonåring hade det varit en annan sak men hon är en fullvuxen människa och får själv ta eget ansvar för sina relationer. 

Det är inte pappans ansvar att försöka återuppta kontakten bara för att han är hennes pappa. Hon är trots allt vuxen nu, hade hon varit ett barn hade det varit en annan sak. Hur vet du om det var lättvindigt eller ej? Du vet ju inte vad han försökte under konflikten.

Håller inte med om att föräldern alltid har det största ansvaret, när det handlar om barn och tonåringar ja, men inte nödvändigtvis när barnet har vuxit upp till en vuxen människa vilket dottern är. 

Jag kallar dottern bortklemad eftersom jag läser ts beskrivning och utgår ifrån det. Vad ska man annars utgå ifrån? Påhittade tänk-om scenarier som du gör?