Kommer det bli något

Tja, det kommer ju aldrig bli något om ingen av er vågar ta första steget och eftersom du inte kan förändra honom utan bara dig själv så får du själv avgöra hur du ska göra. 

Det är upp till den som är intresserad att ta tag i saken, om man nu vill att det ska kunna bli något. Du har därför två alternativ:

1. Ta initiativ. Försök få saker att hända. Våga, även fast du är blyg. Det värsta som kan hända är att du får ett nej och världen går inte under på grund av det.

2. Du gör ingenting alls, fortsätt på samma sätt som du gör nu, men med risk för att han inte heller tar något initiativ och det aldrig blir något. 

Tack för era svar..Men om nu jag skulle våga ta första steget och om jag skulle ha tur att det inte finns andra personal när jag ser honom, funkar det om jag frågar ?har du lust att hitta på nåt efter jobbet någon gång?? Eller ska jag fråga honom om vad han heter på social media för att sedan chatta med honom(det här är mycket svårt för jag kan inte bara hälsa och fråga om socialmedia). Finns det andra alternativ?

Tja, det kommer ju aldrig bli något om ingen av er vågar ta första steget och eftersom du inte kan förändra honom utan bara dig själv så får du själv avgöra hur du ska göra. 

Det är upp till den som är intresserad att ta tag i saken, om man nu vill att det ska kunna bli något. Du har därför två alternativ:

Gillar jag någon hade jag försökt. Jag har lärt mig det. Man skall INTE vänta, särskilt inte om han är skild. Jag tror många kvinnor gör så, vi väntar på att han skall göra något själv eller på någon tid där det är "lämpligt" efter en skilsmässa men så tar nån skata honom istället och vi vet att hade jag vart den där skatan som inte väntade hade han vart tillsammans med mig nu istället för henne.

Jag tycker att du ska våga ta första steget! Prova! Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända? 

Jag var väldigt intresserad av en kille, vet inte om han var intresserad av mig men jag tror det. Väntade på att han skulle ta intiativ eftersom jag själv var ung och inte vågade. Men han tog aldrig något intiativ så det blev aldrig något eftersom jag inte heller gjorde det. Det rann ut i sanden och sen hittade vi båda andra partners. 

Tja, det kommer ju aldrig bli något om ingen av er vågar ta första steget och eftersom du inte kan förändra honom utan bara dig själv så får du själv avgöra hur du ska göra. 

Det är upp till den som är intresserad att ta tag i saken, om man nu vill att det ska kunna bli något. Du har därför två alternativ:

1. Ta initiativ. Försök få saker att hända. Våga, även fast du är blyg. Det värsta som kan hända är att du får ett nej och världen går inte under på grund av det.

2. Du gör ingenting alls, fortsätt på samma sätt som du gör nu, men med risk för att han inte heller tar något initiativ och det aldrig blir något. 

Ta ett råd från en som varit med om det: don't go there. 

Hör ni tack så hemskt mycket för uppmuntran och tråd! Nu har jag samlat mod för att bjuda ut honom och det gick jättebra. Resten löser sig nog.

Det gick jättedåligt när vi träffades. Bara snack om barn och aldrig liksom lära känna varandra. Var också nervös och kunde inte styra samtalet. Hur som helst, messade honom senare (dumt gjort av mig) Han svarade kort. 

Så jävla oschysst.

Jag kanske borde ha väntat tills jag formulerar mina känslor och tankar på ett sätt som öppnar diskussion. Men ville inte kritisera och tänkte om jag tackar kanske kommer han tacka tillbaka och vi får ta ett nytt tag, men han verkar inte villig.