Fosterdöd 27+6

Är inte exakt i samma situation men skriver ändå till dig. 

Jag är också på förlossningen just nu för att föda fram mitt döda barn. Det upptäcktes att han hade en kromosomavvikelse förra veckan. Känns jobbigt och helt för jäkligt. Är inte lika långt gången som dig. 

Skriv gärna om du vill 

Hej, åh fy. Det är så orättvist, men känns det skönt att i alla fall veta varför det har skett? Eller tolkar jag det fel?  Det är en så isolerande situation eftersom inget runt omkring en är anpassat för det som sker. Även om man har människor runt sig känner jag mig ensam. Idag har jag fått insatt ett pessar som ska sätta igång värkarna men det har hittills inte gett nåt alls 5 timmar in. Ska sitta upp till 24 timmar så nu har jag bara väntan med maken utan några som helst kontroller eller planer på fortsatt handläggning innan lunchtid imorgon, det känns frustrerande. 
 
Hur går det för dig?

Stackars dig och din man!
Vilken fruktansvärd upplevelse ni går igenom, jag kan inte föreställa mig detta trauma! 

Ta hand om varandra!

Fruktansvärt. Hur har det gått? Jag är i vecka 21 och rekommenderas verkar det som att avbryta pga sparsamt med fostervatten. Kom väldigt sent och plötsligt och undrar också över om det kan sluta bra, nu eller i framtiden.

Jag lider med dig. Hade inte önskat liknande för någon i hela världen. Vår fina fina son föddes dagen innan julafton. Själva förlossningen gick bra. Det var superfint att få hålla honom men saknaden och sorgen började slå till på riktigt först dagarna efteråt. Det känns själviskt men det som får mig att gå framåt är tankarna på att snabbt försöka bli gravid igen. Väntar såklart spänt på om obduktionen kommer ge några svar.

Jag håller med. Detta önskar jag inte någon. Låter väldigt svårt, och så före julafton? Vet du hur lång tid en obduktion kan tänkas ta? Jag hoppas på ett mirakel även om jag förstår att det blir svårt. Också svårt att känna den och veta att den till synes är perfekt men har för lite fostervatten. Och att vi behöver göra ivf med allt vad det innebär känns tufft. Förstår dock precis vad du menar med att vilja försöka snabbt igen.

Ja, nej men usch. Jag håller tummarna för er. Man håller ju i hoppet tills sista sekund och det är väl det enda rimliga. Låter extra jobbigt med ivf. Men det kommer vara värt det när det blir en levande bebis i slutändan!

Vet inte när själva obduktionen är klar men läkaren sa att de flesta svaren borde vara klara efter ca 8 veckor. Vi har dock uppföljningsbesök inbokat i mitten av januari så man hoppas ju på snabbare.

Vi kan väl hålla kontakten?

Absolut, gärna! Känns som en lång resa framöver 

Ja, tyvärr, och en oklar sådan men som förhoppningsvis kan sluta ljust i framtiden. Jag har messat dig nu.