Vi har för olika syn på uppfostran att det påverkar vårt förhållande

Du får gärna berätta för honom att det han gör, skriker, kallas för psykisk misshandel och gör lika stor skada som fysisk misshandel. Det ger inte blåmärken, men det ger lika djupa "sår" i hjärnan hos den som blir utsatt! Du kan också fråga hur han själv skulle reagera att bli skriken åt så pass att han blir rädd och gråter.

Barnet är ett år och pappan utsätter honom redan för sådan omild behandling! Om jag vore du skulle jag sätta hårt mot hårt, att antingen ser han till att använda mjukare metoder eller så får ni gå isär. Ett barn ska inte behöva stå ut med att i så ung ålder bli utsatt för misshandel!

Och, det DU gör är helt enligt barnpsykologins riktlinjer för hur man visar barn vad som är rätt och fel!

Du måste förstå att för barnet upplevs det som skrikande. Pappan är alldeles för brysk mot pojken.

Du kommer aldrig att nå honom. I hans ögon är han expert och du har noll erfarenhet. Det spelar ingen roll hur många psykologer eller forskare du har i ryggen. Han behöver ha någon slags auktoritet som talar om för honom vad som är rätt och fel, Familjerätten, soc eller vem som helst som han kanske tar på allvar. Det finns också föräldrakurser att gå, prata med kommunen.