Jag behöver råd....

Jag tror att den man har sina barn med på ETT plan alltid kommer att vara viktigare än alla andra partners. Dels för att man s.a.s. delar huvudintresse. Ingen annan KAN vara så intresserad av ens barn som han/hon. Så vare sig det går bra eller dåligt för barnen, så är det i första hand deras andra förälder man vill dela detta med. Alla de stora minnena - när man berättade för honom att man var med barn, ultraljudet, förlossningen, dopet, barnets första steg, skolstarten, alla familjesemestrar o.s.v.. - delar man också. Inga andra minnen kan bli riktigt lika stora. 

Och dels för att man helt enkelt VET att det bandet är för livet. p.g.a. det indirekta blodsbandet. Precis som bandet till ett syskon är för livet, p.g.a. det direkta blodsbandet. Med en partner som man inte har barn med, finns det inga garantier för en livslång kontakt. Kontakten kan ta slut i princip vilken dag som helst - personen har packat allt och stuckit och (om man är gifta) lämnat sin advokats visitkort på en synlig plats.

Just för att man VET att man har det livslånga bandet med sina barns andra förälder, så kan man vila i den relationen på ett annat sätt, än med någon som man inte har barn med och som därför kan bli bara en temporär bekantskap. Hur hett det än känns för stunden.