Hade ni bott i hop med ert barns andre förälder trots att ni inte är ihop?

ALDRIG!! Inte för allt smör i Småland och verkligen inte för de saker du räknar upp! Inte ens hur goda vänner man än är!

Jag hade gjort det tillfälligt av ekonomiska skäl. Men det kräver att båda har jobb. Annars är det sällan lönsamt för för den som arbetar men det beror också på upplägget. 

Nej, av omsorg om barnet och dess utveckling till en fungerande vuxen. Att inse att ens föräldrar lever tillsammans enbart för min skull. De avstår från kärlek för min skull. Vilken fruktansvärd börda för barnet att bära med sig ut i livet. Barn förstår och inser hur saker ligger till från mycket tidig ålder.

Har separerat en gång från mina stora barns pappa och innan det skulle jag ha svarat ABSOLUT INTE på din fråga och så skulle jag nog ha tyckt att folk som svarade ja var lite veka. Jag valde att skilja mig från honom och det är det absolut jobbigaste jag gjort på så många sätt som jag absolut inte fattade innan. Jag ångrar mig inte men jag hade inte fattat hur sjukt jobbigt det skulle vara.

Nu, 10 år senare och med två yngre barn i en ny relation så svarar jag istället att det beror på. Ja, jag skulle nog kunna göra det en tid så länge som vi var någorlunda vänner och hade en gemensam syn hur vi skulle ha det under den tiden. T ex inte ta hem någon ny partner, kunna umgås med barnen tillsammans på ett trevligt sätt utan dålig stämning eller bråk. Av vilka skäl? Ja, t ex ekonomi, låta barnen bo kvar i ett visst boende några år. Inte som permanent lösning men jag skulle inte känna samma hets att separera. 

Har varit i den situationen. Mina barns pappa och jag skiljdes efter över 20 år tillsammans. Barnen var 10 och 16. Vi fortsatte bo ihop pga min kassa ekonomi (låg lön), trygghet, hjälp med barnen ett. Han köpte ut mig från huset, men jag fick pengarna först när jag flyttade ut. Allt upprättat av advokat. Vi levde så här I 4 år ca. Den utlösande faktorn till att jag flyttade var att han träffade en ny kvinna. Ett halvår in i deras förhållande köpte jag lägenhet och flyttade ut. Det funkade så länge ingen av oss hade någon ny. 

Det beror nog på varför man inte är ihop. Alla svar hittills har utgått från att den andra föräldern är ett ex. Det är så klart det vanligaste. Men skaffar man barn ihop med någon utan att någonsin ha varit ihop hamnar saken i en annan dager. 

Jag skaffade barn tillsammans med min bästa vän, vi var aldrig ett par. Vi bodde ihop under barnets första tre år, sedan flyttade vi in i ett parhus, så vi kan ha öppet om vi vill eller dela av. 

Jag har väl gjort det. Minns inte hur länge dock innan hon till sist slängde ut mig. Gz så fick jag sagt det eller vadå.. Nä, men vi resonerade väl sådär ganska spontant mer för att hjälpas åt med barnen men mest för att dela på ansvaret lite grann.

Nu i efterhand kunde man ändå såklart med facit i hand och "att man fick lära sig mer hemska saker där efter" så hade man igen velat ha skött det betydligt snyggare än vad man gjorde' och ångrar många dåliga beslut man gjorde igen så i efterhand.