Hade ni bott i hop med ert barns andre förälder trots att ni inte är ihop?
Varför isåfall?
Ekonomiska skäl?
För att hjälpas åt med barnet?
Dela på ansvaret?
Trygghet?
Annat?
Varför isåfall?
Ekonomiska skäl?
För att hjälpas åt med barnet?
Dela på ansvaret?
Trygghet?
Annat?
Jag skulle kunna dela en gård eller liknande med vänner, bara vi hade egna ytor och tydlig ansvarsfördelning. Och visst skulle det funka med ett ex också. Men just nu bor jag i lägenhet med barnen och då säger jag nej.
Nej, det hade jag inte.
Nej, av omsorg om barnet och dess utveckling till en fungerande vuxen. Att inse att ens föräldrar lever tillsammans enbart för min skull. De avstår från kärlek för min skull. Vilken fruktansvärd börda för barnet att bära med sig ut i livet. Barn förstår och inser hur saker ligger till från mycket tidig ålder.
Varför isåfall?
Ekonomiska skäl?
För att hjälpas åt med barnet?
Dela på ansvaret?
Trygghet?
Annat?
Jag har gjort det, periodvis. Det var lite sorglustigt, för barnen var alltid så glada när det var vi alla fyra tillsammans igen under samma tak. Då fick jag så dåligt samvete för skilsmässan (som dock var nödvändig, för jag ville inte längre dela säng med exmannen).
Nu är mina barn vuxna. Min exman och jag har har pratat om att bo ihop igen och poola resurser om kriget skulle komma. Det är tryggare och säkrare så.
Nej, av omsorg om barnet och dess utveckling till en fungerande vuxen. Att inse att ens föräldrar lever tillsammans enbart för min skull. De avstår från kärlek för min skull. Vilken fruktansvärd börda för barnet att bära med sig ut i livet. Barn förstår och inser hur saker ligger till från mycket tidig ålder.
Varför isåfall?
Ekonomiska skäl?
För att hjälpas åt med barnet?
Dela på ansvaret?
Trygghet?
Annat?
Jag hade kunnat göra det om barnet var väldigt litet. Jag tänker att det skulle vara det nedt praktiska under föräldraledigheten, i synnerhet när det pappan är ledig. Det skulle vara lättare att etablera anknytning om barnet och föräldern träffas jämt än några timmar om dan eller i veckan. Undet småbarnsåren skulle det nog också vara bra. Därefter skulle jag nog föredra att bo grannar eller i parhus, som någon nämnde, så att barnet har båda föräldrarna tillgängliga men de vuxna får mer privatliv från varandra.
Jag har gjort det. Vi hade vår dotter i livets slutskede och vårdade henne hemma tii hon tog sitt sista andetag.