Otrogen - känslan efteråt

När min man ändrade sin personlighet från trevlig och mysig till att vara trist, gnällig och helt ointresserad av mig som kvinna tröttnade jag. Han la dessutom på sig 25 kilo och vägrade göra något åt det. Vi hade några samtal om detta men inget hände. Jag väntade ut honom, inget hände. 

Jag saknade sex och bekräftelse och föll för en (mycket) yngre kollega som verkligen visade att han ville ha mig. Jag gillar honom som person och vi har haft fantastiskt sex i drygt två år och det blir bara bättre och bättre. Dock ingen risk för att ta det vidare, det handlar om ren vänskap och sex. 
Inget dåligt samvete alls. 

Den saken öppnade dock upp mig och jag träffade en jämnårig man där jag utvecklat känslor jag inte var beredd på. Han är också gift men säger sig ha en ointresserad fru (tror han talar sanning då jag träffat de tillsammans några gånger). Nu har det gått så långt att han har sagt att han vill leva med mig "på riktigt", och att han är kär i mig. Han vill lämna sin fru och skapa ett gemensamt liv med mig. 
Detta har fått mitt samvete att vakna till liv.

Rent sex där man visste att det inte ledde till mer var en sak men känslor man inte kan (vill!) stoppa är en annan sak.

Det där är inte pragmatism utan en väldigt patetisk ursäkt för det man säger är i stort sett att min partner måste minsann göra mig nöjd 24/7 året runt för annars är det helt ok för mig att ljuga och svika. 

Det är inte ett moget sätt att resonera. Så resonerar möjligen en bortskämd 5-åring. Som vuxen borde man kunna hantera motgångar i sin relation på ett vuxet och värdigt sätt utan att bete sig som en röv och sen dessutom skylla det på sin partner.

Skillnaden mellan den som vägrar ha sex och den som går bakom ryggen på den andra är att den första gör det öppet och ger den andra en chans att förhålla sig till det och göra sina val vilket den som smyger runt bakom ryggen inte gör så det är bara löjligt att likställa dem som om de vore samma sak. Att gå bakom ryggen på andra, ljuga och smussla när saker inte blir som man vill är sånt som omogna, svaga och fega människor gör. Och att sen dessutom skylla sin egen omognad, svaghet och feghet på sin partner är ju bara patetiskt.

Och du menar då att gå bakom ryggen på någon så att personen INTE ska kunna förhålla sig till det och göra ett val är samma sak som att göra något öppet och ge personen en chans att förhålla sig till det och göra ett val?

Japp båda agerar själviskt men bara den ena är feg och falsk. Så nej det är absolut inte samma sak.

Om du inte gillar att din partner förvägrar dig sex varför är du kvar i relationen?
Du har ju möjlighet att lämna först och ha sex med någon annan sen, eller?

Att knulla andra bakom ryggen på din partner är väl inget måste för att du ska kunna få sex? Det är ett måste om för att du ska kunna få behålla din partner OCH ha sex. Men om din partner nu är så hemskt egoistisk varför vill du ha både och?