Kan någon känna igen sig? Eller har jag blivit knäpp...
Tror du att du skulle kunna prata med ditt livs kärlek på ett sådant sätt? Jag tänker att eftersom tanken uppstod så pass nyligen så har du kanske inte testat om hon kan fylla det tomrummet?
Tror du att du skulle kunna prata med ditt livs kärlek på ett sådant sätt? Jag tänker att eftersom tanken uppstod så pass nyligen så har du kanske inte testat om hon kan fylla det tomrummet?
Det tror jag definitivt, absolut. Jag har aktivt sökt efter sådana i verkliga livet där diskussionerna kan ske på plats. Det närmaste jag har hittat är de spontana tillfällena som framträder på AW efter ett par glas vin när kollegerna inom akademien är mottagliga för att diskutera högt och lågt om livet i stort. Men det är diskussioner som stannar där och inget som jag upplevt är bekvämt för andra fortsätta i "nyktert" tillstånd.
Jag är annars öppen för förslag och tips för att hitta ett sammanhang, det får gärna vara en diskussionsklubb, en studiecirkel (även om en studiecirkel känns något formellt). Jag lever annars i en värld som är ofantligt uppstyrt på det sätt som är vanligt inom den offentliga sektorn - det är det informella, det personliga, det som en vän på samma våglängd kan (och vill) diskutera som jag saknar i livet.