Det låter verkligen tufft! Just att känna att man inte kan få det jobb man vill, men samtidigt inte har råd att utbilda sig vidare. Att känna att man inte passar in socialt är inte heller lätt. Men skönt att du skrev att det finns ljusglimtar i tillvaron där på slutet. Att du har vänner och tränar regelbundet är en bra grund att stå på! Jag måste jobba nu, men kikar in och skriver mer senare 😊
När jag läser det du har skrivit så tänker jag att det finns mycket som borde gå att förbättra. Du skriver till exempel om en kvinna som du hade en nära relation med, men som du aldrig vågade satsa på. Går det inte att ta upp den vänskapen igen? Om hon tyckte om dig då så är hon kanske beredd att ge det en ny chans? Sedan tänker jag att du borde försöka skilja på arbete och privatliv. Jag förstår hur du tänker när du vill att livet ska ordna upp sig ekonomiskt innan du vågade satsa på den här kvinnan, men då får ju dina problem inom det ena området förstöra för dig inom det andra området. Om man inte vågar chansa utan att allt stämmer, då blir det mycket svårare att ta några steg alls i livet. Det känns också som att du lägger för mycket av ditt egenvärde i ditt jobb och att din usla självkänsla kan bero på det. Om man värderar sig själv utifrån sina prestationer, då blir ofta självkänslan lidande. Jag är uppfostrad så, att man är det man gör, och att kärlek på så vis är villkorad. Det tog jag tidigt avstånd från och jag tycker att du ska försöka hitta andra sätt att bygga upp din självkänsla. Finns det saker som du tycker om att göra och människor som får dig att må bra, försök att få in mer av det/dem i ditt liv.