Katt3rna

Tue 22 Oct 2024 08:55

163 svar

Jag vill ha barn men han vill vänta

Vet att det finns massor av såna här trådar och jag har nog läst allihop. Men jag behöver verkligen skriva av mig och få råd.

Han har 2 barn sen innan och jag har inga. När vi började träffas ville han inte ha fler och det höll på att ta slut redan i starten av förhållandet. Men han sa att han kanske skulle ändra sig och vi bokade till hos parterapeut på hans bevåg.

Tiden gick och vi har gått hos parterapeuten några gånger under 1 års tid. Han har gått från att inte vilja alls, till att vilja men inte veta när. Till att ge mig ett löfte om att vi ska börja försöka i november. Till att nu, inte längre vara säker på november och vilja skjuta på det nu.

Jag harställt ultimatum nu, försöka i november eller göra slut. Han säger göra slut, för att han inte kan ge mig förhoppningar mer. Samtidigt har han bokat in tid själv hos terapeuten och säger att november inte är uteslutet.

Vi mår båda såklart pissdåligt. Vi älskar varandra mycket och vill inte det här. Men han kan inte lova mig en dag då vi börjar försöka och jag fyller snart 31 år.
Vad ska jag göra. Håller på att gå sönder.

Anonym (M)

Tue 29 Oct 2024 06:46

#151

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-10-23 14:17:51 följande:

Jag tycker att du och jag är överens i det mesta.

Men det är också uppenbart för mig, förhoppningsvis lika uppenbart för dig, att vi utgår från två väsentligt olika utgångspunkter.
Du utgår från din utgångspunkt, som grundar sig i ditt kvinnliga sätt att se på saken och i dina kvinnliga erfarenheter.
Medan jag utgår från min utgångspunkt, mitt manliga sätt och erfarenheter.

Min åsikt är både stark och väl grundad, det finns avgörande skillnader mellan könen och de två olika könen ser väsentligt olika på vad som är viktigast att prioritera i livet.
Detta har sina fullt naturliga förklaringar.

T ex att det ena könet har både förmåga och en medfödd drivkraft att ta hand om avkomman medan det andra könet saknar denna förmåga, och generellt saknar lika stark drivkraft för att ta hand om avkomman, detta är en så väsentlig skillnad så den går inte att förneka och den går inte att förminska.
Denna skillnad är bara att konstatera och att förhålla sig till.

Därmed har jag inte sagt något om någon värdering, inget om bra eller dåligt, inget om att det ena skulle vara mer rätt, mer eller mindre viktigt, än det andra.
Jag konstaterar bara rent faktabaserat att denna skillnad är betydande, den har betydelse, och den är viktig att acceptera att den faktiskt finns och är verklig.

För mänsklighetens fortlevnad är det självfallet extremt viktigt att ha förmåga att få avkomman att överleva, alltså att amma och ta hand om avkomman.
Vilket tyvärr i det moderna samhället inte alls framhålls som lika viktigt, inte belönas tillräckligt bra, så som det uppenbarligen har varit tidigare i evolutionen.

Men om det för mänskligheten är viktigt att ta få avkomman att överleva så är det självfallet en förutsättning att man först parar sig så att det blir någon avkomma...

Där finns ett annat problem i vårt moderna samhälle.
När kvinnan av naturliga skäl, t ex att redan hon är gravid, eller att hon är fullt upptagen med att få redan befintlig avkomma att överleva, så försvinner ofta och rent generellt kvinnlig lust att para sig med mannen, vilket ställer till ett onaturligt förhållande, en tydlig obalans, när samhället i dag av främst religiösa skäl, med giftermål etc (och en del andra moderna påfund...) har skapat att man och kvinna ska leva i tvåsamhet och vara varandra trogna.
Mannens lust är mycket stark, inte att vara otrogen, utan att para sig. Detta är ett naturligt och mänskligt behov.
När kvinnan inte längre har lust till detta så uppstår ofta allvarliga slitningar i de flesta äktenskap, som alltså har fullt naturliga förklaringar, som hänger samman med de mycket avgörande skillnaderna, nedärvda och djupt liggande, i manliga respektive kvinnliga prioriteringar.

Som kvinna kanske det är lätt att konstatera att det viktigaste är att föda barn och ta hand om avkomman. Detta är det viktigaste och rätt prioritering.
Detta är självfallet av största vikt för mänsklighetens överlevnad.

Men som man är det också lätt konstatera att om det ska bli någon avkomma att ta hand om så behöver man para sig. Detta är också en förutsättning för mänsklighetens överlevnad, och därför är denna lust, drift och behov så starkt. Därför är just detta, att para sig, det viktigaste och rätt prioritering för att mänskligheten ska kunna överleva.

Det skiljer generellt högst väsentligt mellan kvinnliga respektive manliga prioriteringar i livet. Inte bara lite och delvis, utan av naturliga orsaker finns väsentliga skillnader.

Nej, jag tycker inte att det finns bevis för att många män generellt vill ha barn. Jag tycker bevisen mer pekar på att många män får barn tillsammans med kvinnan för att mannen vill vara älskad, och för att han vill para sig (i dagens samhälle säger religion och annat att den mänskliga hannen enbart ska para sig med en kvinna). För att få vara älskad av den enda kvinnan, och få ligga, så måste mannen gå med på hennes ultimativa krav, att få barn tillsammans.

Ja, de individuella skillnaderna är stora. Inte enbart det biologiska styr.
Men min åsikt är att evolutionen och biologin har större betydelse än vad som ofta anses vara pk att erkänna i det moderna samhället, större betydelse än vad religionen vill erkänna. Och större betydelse än vad många av dagens kvinnor verkar vilja tro.

Jag vill inte påskina att ts inte tillräckligt mycket älskar sin man. Jag noterar bara att hon själv skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen. Jag anser detta konstaterande kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv. Delar du inte den åsikten?
Om du tycker detta konstaterande är fult så får det stå för dig. Jag tycker att det mer handlar om omtanke.

Ts har steppat upp mer, prioriterat, gällande att vara tydlig.
Mannen har steppat upp mer, prioriterat, sin kärlek till henne.
Vilket sätt att steppa upp är rätt?
Vilken av dessa två olika prioriteringar är rätt och viktigast?

Min erfarenhet är att kvinnor ofta och generellt brukar prata om att kärleken är viktigast...

Men som sagt,
Jag tycker att du och jag är överens i det mesta.

Jag tror att du har vissa poänger, samtidigt är det klokt att inte dra alltför långtgående slutsatser från biologi och evolution eftersom vi faktiskt inte vet allt om den. Evolutionspsykologi får ibland kritik för att man med rätt glasögon kan motivera det mesta av möjliga beteenden. Exempelvis handlar överlevnad för spädbarn inte enbart om att få mat utan också beskydd från t ex rovdjur. Människor bygger utan tvivel starka band i parrelationer, där mannen kanske behövs lika mycket som modern för det lilla barnet för att maximera överlevnadschanserna, vilket alltså skulle innebära att föräldrainstinkter inte är SÅ orättvist fördelade till kvinnans fördel som du menar.

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön)

Tue 29 Oct 2024 10:43

#152

Anonym (M) skrev 2024-10-29 06:46:08 följande:

Jag tror att du har vissa poänger, samtidigt är det klokt att inte dra alltför långtgående slutsatser från biologi och evolution eftersom vi faktiskt inte vet allt om den. Evolutionspsykologi får ibland kritik för att man med rätt glasögon kan motivera det mesta av möjliga beteenden. Exempelvis handlar överlevnad för spädbarn inte enbart om att få mat utan också beskydd från t ex rovdjur. Människor bygger utan tvivel starka band i parrelationer, där mannen kanske behövs lika mycket som modern för det lilla barnet för att maximera överlevnadschanserna, vilket alltså skulle innebära att föräldrainstinkter inte är SÅ orättvist fördelade till kvinnans fördel som du menar.

Återigen konstaterar jag att vi är helt eller delvis överens i de flesta stycken.
Men självfallet finns nyanser i skalan gällande hur mycket eller lite det stämmer.

I förra inlägget kommenterade du en sak som jag förtydligade och frågade om din åsikt:
Jag vill inte påskina att ts inte tillräckligt mycket älskar sin man.
Jag noterar bara att hon själv skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen.
Jag anser detta konstaterande kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv, särskilt när/om hon föder ett barn.
Delar du inte den åsikten?

Du har rätt i att vi inte vet allt om evolutionen. Lika lite som att vi inte vet allt om något här i livet...

Jag håller helt med dig om att vissa ibland försöker finna bortförklaringar för alla möjliga och omöjliga beteenden. Men detta tycker jag inte har något samband med något av det jag har skrivit.

Jag kan ha uttryckt mig otydligt så jag vill förtydliga att jag absolut inte tycker att föräldrainstinkter eller något liknande skulle vara orättvist fördelade mellan könen. Män och kvinnor, likväl som olika individer oavsett kön, kan ha olika förmågor, likväl som olika prioriteringar, utan att det på något sätt därför uppstår en orättvisa.

Det allra mest tydliga faktabaserade exemplet på att det skiljer i förmåga, som eliminerar grunderna i många olika konstruerade värderingar, som eliminerar många religiösa uppfattningar, som eliminerar massor av moderna påfund i dagens samhälle, är att människor av manligt kön faktiskt saknar naturlig förmåga att få avkomman att ens överleva.
Människor av manligt kön saknar rent faktabaserat förmåga att amma sin avkomma.

Detta är självfallet inget misstag eller något som bara har råkat hända av en tillfällighet i den mänskliga evolutionen. Detta är naturligt och det är naturens gång och det har massor med olika samband till en mängd olika förmågor som skiljer mellan könen. Naturen och evolutionen har självfallet en mycket viktig mening med att skillnaderna mellan könen är till för att vi ska komplettera varandra för att vi tillsammans ska ha bättre förutsättningar att sörja för mänsklighetens överlevnad och fortsatta evolution.
Att skillnaderna mellan könen har ett naturligt syfte, att skillnaderna sammantaget är till fördel och något positivt för mänskligheten borde egentligen vara uppenbart för alla, oavsett kön (och faktiskt också oavsett sexuell läggning).

Självfallet kan vi i dagens moderna samhälle försöka möta detta hinder att män saknar förmåga att amma sin avkomma, jag tycker att vi ska sträva efter att bättre anpassa oss, vi bör försöka sträva efter att anpassa oss till detta naturliga på ett sätt som bättre passar in i dagens samhälle, vi kan sträva efter att finna vägar för att minska denna skillnad, och kanske andra skillnader, mellan manligt och kvinnligt.
Men detta bör självfallet inte göras i ett motsatsförhållande till det som är fullkomligt naturligt.
Om vi ärligt önskar ett gott utfall så bör vi självfallet inte jobba mot det naturliga. Vi bör inte jobba på så sätt att vi försöker förneka eller förminska de helt naturliga skillnader som finns och som sammantaget är positiva.
Vi bör hellre försöka förstå och acceptera att skillnaderna finns av många naturliga orsaker och vi bör givetvis anstränga oss vårt bästa för att samverka med det naturliga.

Att det ena könet t ex saknar förmåga att amma sin avkomma är självfallet inte enbart en instinkt.
Om detta tror jag att du och jag är helt överens?

Det är bara att acceptera att betydande skillnader mellan könen finns och att det är helt i enlighet med naturen.
Hur gärna vissa än önskar så klarar t ex inte vi människor att ändra naturen på så sätt att män skulle få förmåga att amma sin avkomma, åtminstone inte inom överskådlig tid.

Vi bör förstå och acceptera att skillnaderna finns av fullkomligt naturliga orsaker,
i det naturliga finns inget som är orättvist eller rättvist,
och att skillnaderna sammantaget är till fördel för mänskligheten.
Sannolikt och faktiskt är skillnaderna mellan manligt och kvinnligt en förutsättning för mänsklighetens fortsatta överlevnad och utveckling.

Anonym (M)

Tue 29 Oct 2024 11:09

#153

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-10-29 10:43:36 följande:

Återigen konstaterar jag att vi är helt eller delvis överens i de flesta stycken.
Men självfallet finns nyanser i skalan gällande hur mycket eller lite det stämmer.

I förra inlägget kommenterade du en sak som jag förtydligade och frågade om din åsikt:
Jag vill inte påskina att ts inte tillräckligt mycket älskar sin man.
Jag noterar bara att hon själv skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen.
Jag anser detta konstaterande kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv, särskilt när/om hon föder ett barn.
Delar du inte den åsikten?

Du har rätt i att vi inte vet allt om evolutionen. Lika lite som att vi inte vet allt om något här i livet...

Jag håller helt med dig om att vissa ibland försöker finna bortförklaringar för alla möjliga och omöjliga beteenden. Men detta tycker jag inte har något samband med något av det jag har skrivit.

Jag kan ha uttryckt mig otydligt så jag vill förtydliga att jag absolut inte tycker att föräldrainstinkter eller något liknande skulle vara orättvist fördelade mellan könen. Män och kvinnor, likväl som olika individer oavsett kön, kan ha olika förmågor, likväl som olika prioriteringar, utan att det på något sätt därför uppstår en orättvisa.

Det allra mest tydliga faktabaserade exemplet på att det skiljer i förmåga, som eliminerar grunderna i många olika konstruerade värderingar, som eliminerar många religiösa uppfattningar, som eliminerar massor av moderna påfund i dagens samhälle, är att människor av manligt kön faktiskt saknar naturlig förmåga att få avkomman att ens överleva.
Människor av manligt kön saknar rent faktabaserat förmåga att amma sin avkomma.

Detta är självfallet inget misstag eller något som bara har råkat hända av en tillfällighet i den mänskliga evolutionen. Detta är naturligt och det är naturens gång och det har massor med olika samband till en mängd olika förmågor som skiljer mellan könen. Naturen och evolutionen har självfallet en mycket viktig mening med att skillnaderna mellan könen är till för att vi ska komplettera varandra för att vi tillsammans ska ha bättre förutsättningar att sörja för mänsklighetens överlevnad och fortsatta evolution.
Att skillnaderna mellan könen har ett naturligt syfte, att skillnaderna sammantaget är till fördel och något positivt för mänskligheten borde egentligen vara uppenbart för alla, oavsett kön (och faktiskt också oavsett sexuell läggning).

Självfallet kan vi i dagens moderna samhälle försöka möta detta hinder att män saknar förmåga att amma sin avkomma, jag tycker att vi ska sträva efter att bättre anpassa oss, vi bör försöka sträva efter att anpassa oss till detta naturliga på ett sätt som bättre passar in i dagens samhälle, vi kan sträva efter att finna vägar för att minska denna skillnad, och kanske andra skillnader, mellan manligt och kvinnligt.
Men detta bör självfallet inte göras i ett motsatsförhållande till det som är fullkomligt naturligt.
Om vi ärligt önskar ett gott utfall så bör vi självfallet inte jobba mot det naturliga. Vi bör inte jobba på så sätt att vi försöker förneka eller förminska de helt naturliga skillnader som finns och som sammantaget är positiva.
Vi bör hellre försöka förstå och acceptera att skillnaderna finns av många naturliga orsaker och vi bör givetvis anstränga oss vårt bästa för att samverka med det naturliga.

Att det ena könet t ex saknar förmåga att amma sin avkomma är självfallet inte enbart en instinkt.
Om detta tror jag att du och jag är helt överens?

Det är bara att acceptera att betydande skillnader mellan könen finns och att det är helt i enlighet med naturen.
Hur gärna vissa än önskar så klarar t ex inte vi människor att ändra naturen på så sätt att män skulle få förmåga att amma sin avkomma, åtminstone inte inom överskådlig tid.

Vi bör förstå och acceptera att skillnaderna finns av fullkomligt naturliga orsaker,
i det naturliga finns inget som är orättvist eller rättvist,
och att skillnaderna sammantaget är till fördel för mänskligheten.
Sannolikt och faktiskt är skillnaderna mellan manligt och kvinnligt en förutsättning för mänsklighetens fortsatta överlevnad och utveckling.

Jag är inte personen du har skrivit med tidigare, mitt inlägg var det första jag skrivit i tråden, så vad ni diskuterat får du ta med den personen. Ja, jag är också övertygad om att det på gruppnivå finns skillnader mellan män och kvinnor, jag tycker bara man ska vara försiktig med att påstå saker om vad som är naturligt, eftersom det knappast går att säga för en varelse som är både natur och kultur.

Ordet orättvist var inte heller menat att tolkas som orättvist i betydelsen att det är fel, mer att du verkade mena att kvinnor har betydligt mer av den, och att män av naturen skulle ha mindre intresse av att få sin avkomma att överleva. Det var det jag ville visa, att man kan argumentera för att männen är lika viktiga som kvinnorna för att barnen ska överleva. Vad är det för värderingar och moderna påfund du menar elimineras av att enbart kvinnor kan amma?

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön)

Tue 29 Oct 2024 12:14

#154

Anonym (M) skrev 2024-10-29 11:09:14 följande:

Jag är inte personen du har skrivit med tidigare, mitt inlägg var det första jag skrivit i tråden, så vad ni diskuterat får du ta med den personen. Ja, jag är också övertygad om att det på gruppnivå finns skillnader mellan män och kvinnor, jag tycker bara man ska vara försiktig med att påstå saker om vad som är naturligt, eftersom det knappast går att säga för en varelse som är både natur och kultur.

Ordet orättvist var inte heller menat att tolkas som orättvist i betydelsen att det är fel, mer att du verkade mena att kvinnor har betydligt mer av den, och att män av naturen skulle ha mindre intresse av att få sin avkomma att överleva. Det var det jag ville visa, att man kan argumentera för att männen är lika viktiga som kvinnorna för att barnen ska överleva. Vad är det för värderingar och moderna påfund du menar elimineras av att enbart kvinnor kan amma?

Jag ber uppriktigt om ursäkt för att jag inte var uppmärksam och för att jag blandade ihop saker. Det var mitt fel och det var klantigt av mig.

Jag kan modifiera min inledning så blir det rätt, eller åtminstone tillräckligt rätt för att förhoppningsvis vara ok?

Modifierad inledning:
Återigen konstaterar jag att jag och en annan medlem är helt eller delvis överens i de flesta stycken.

Gällande åsikten jag efterlyste från en annan medlem så skulle jag även uppskatta din åsikt i den delen.

Jag anser att jag är relativt försiktig i det mesta jag skriver.
Och jag anser det vara fullkomligt naturligt att människor av manligt kön saknar förmåga att amma.
Om du inte delar den uppfattningen, på vilket sätt är detta onaturligt? På vilket sätt menar du att kultur avgör om manligt kön har eller saknar den förmågan?

Jag har inte skrivit något specifikt om intresset.
Utan det jag skrivit är att det finns nedärvda skillnader både såväl gällande egenskaper som biologiska skillnader, jag anser det inte vara fel att säga naturliga skillnader, som rent generellt gör att människor av manligt respektive kvinnligt kön, på gruppnivå, har olika prioriteringar i livet. Inte i allt men delvis olika prioriteringar och i vissa delar betydande skillnader i prioriteringar.

Min uppfattning är att dessa skillnader i prioriteringar är helt naturliga.
Vilket tydliggörs i exemplet att män saknar förmåga att få sin avkomma att överleva genom amning. Människor av manligt kön är av naturliga orsaker tvingade att prioritera annat än att direkt genom amning få sin avkomma att överleva.
Jag finner detta ha fullkomligt naturliga orsaker och förklaringar.

Dessa naturliga skillnader i prioriteringar tycker jag tydligt hör till trådens ämne.

Tyvärr kan jag inte hålla med dig om att männen och kvinnorna är lika viktiga för att avkomman ska överleva.
Kvinnan har en naturlig förmåga att få den nyfödda avkomman att överleva genom amning.
Detta klarar hon utan mannen (på kortare eller längre sikt, beroende på omständigheterna).
Kvinnan är alltså utomordentligt viktig, hon är i princip en förutsättning, för att den nyfödda avkomman ska överleva.
Till skillnad från mannen.
Mannen saknar naturlig förmåga att få den nyfödda avkomman att överleva. Mannan har inte möjlighet att själv få den nyfödda avkomman att överleva utan kvinnan.
Det skiljer alltså högst väsentligt.
Kvinnan är en direkt förutsättning för att avkomman ska överleva, men det är inte mannen.
I mina ögon är det tydligt att kvinnan utan tvekan är viktigare för just detta.

(Det sista får vi ta i en annan diskussion. Möjligen har jag varit otydligt? Jag får kolla en gång till vid tillfälle. Eller så får du vara mer specifik och gärna ge uttryck för din egen åsikt?)

Anonym (Linda)

Mon 11 Nov 2024 12:45

#155

Uppdatering?

Anonym (M)

Thu 14 Nov 2024 12:16

#156

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-10-29 12:14:31 följande:

Jag ber uppriktigt om ursäkt för att jag inte var uppmärksam och för att jag blandade ihop saker. Det var mitt fel och det var klantigt av mig.

Jag kan modifiera min inledning så blir det rätt, eller åtminstone tillräckligt rätt för att förhoppningsvis vara ok?

Modifierad inledning:
Återigen konstaterar jag att jag och en annan medlem är helt eller delvis överens i de flesta stycken.

Gällande åsikten jag efterlyste från en annan medlem så skulle jag även uppskatta din åsikt i den delen.

Jag anser att jag är relativt försiktig i det mesta jag skriver.
Och jag anser det vara fullkomligt naturligt att människor av manligt kön saknar förmåga att amma.
Om du inte delar den uppfattningen, på vilket sätt är detta onaturligt? På vilket sätt menar du att kultur avgör om manligt kön har eller saknar den förmågan?

Jag har inte skrivit något specifikt om intresset.
Utan det jag skrivit är att det finns nedärvda skillnader både såväl gällande egenskaper som biologiska skillnader, jag anser det inte vara fel att säga naturliga skillnader, som rent generellt gör att människor av manligt respektive kvinnligt kön, på gruppnivå, har olika prioriteringar i livet. Inte i allt men delvis olika prioriteringar och i vissa delar betydande skillnader i prioriteringar.

Min uppfattning är att dessa skillnader i prioriteringar är helt naturliga.
Vilket tydliggörs i exemplet att män saknar förmåga att få sin avkomma att överleva genom amning. Människor av manligt kön är av naturliga orsaker tvingade att prioritera annat än att direkt genom amning få sin avkomma att överleva.
Jag finner detta ha fullkomligt naturliga orsaker och förklaringar.

Dessa naturliga skillnader i prioriteringar tycker jag tydligt hör till trådens ämne.

Tyvärr kan jag inte hålla med dig om att männen och kvinnorna är lika viktiga för att avkomman ska överleva.
Kvinnan har en naturlig förmåga att få den nyfödda avkomman att överleva genom amning.
Detta klarar hon utan mannen (på kortare eller längre sikt, beroende på omständigheterna).
Kvinnan är alltså utomordentligt viktig, hon är i princip en förutsättning, för att den nyfödda avkomman ska överleva.
Till skillnad från mannen.
Mannen saknar naturlig förmåga att få den nyfödda avkomman att överleva. Mannan har inte möjlighet att själv få den nyfödda avkomman att överleva utan kvinnan.
Det skiljer alltså högst väsentligt.
Kvinnan är en direkt förutsättning för att avkomman ska överleva, men det är inte mannen.
I mina ögon är det tydligt att kvinnan utan tvekan är viktigare för just detta.

(Det sista får vi ta i en annan diskussion. Möjligen har jag varit otydligt? Jag får kolla en gång till vid tillfälle. Eller så får du vara mer specifik och gärna ge uttryck för din egen åsikt?)

Sent svar, men:

Du syftar alltså till det här? "Jag noterar bara att hon själv skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen.
Jag anser detta konstaterande kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv, särskilt när/om hon föder ett barn.
Delar du inte den åsikten?" Jo, det kan säkerligen påverka deras liv. Det måste vara otroligt jobbigt för alla parter att ha olika åsikter och prioriteringar när det gäller barnaskaffande och omhändertagande av dem.

nej, jag ser det som helt naturligt att män inte kan amma. Ja, på det sättet är kvinnan viktigare för att barnet ska få näring. Men det är också av ganska stor vikt för barnets överlevnad att det inte blir attackerat och uppätet av rovdjur, varför man skulle kunna argumentera för att även männen är väldigt viktiga för barnens överlevnad, och skulle kunna prioritera den.

Vilka värderingar och moderna påfund menar du elimineras av att enbart kvinnor kan amma?

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön)

Fri 15 Nov 2024 08:52

#157

Anonym (M) skrev 2024-11-14 12:16:10 följande:

Sent svar, men:

Du syftar alltså till det här? "Jag noterar bara att hon själv skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen.
Jag anser detta konstaterande kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv, särskilt när/om hon föder ett barn.
Delar du inte den åsikten?" Jo, det kan säkerligen påverka deras liv. Det måste vara otroligt jobbigt för alla parter att ha olika åsikter och prioriteringar när det gäller barnaskaffande och omhändertagande av dem.

nej, jag ser det som helt naturligt att män inte kan amma. Ja, på det sättet är kvinnan viktigare för att barnet ska få näring. Men det är också av ganska stor vikt för barnets överlevnad att det inte blir attackerat och uppätet av rovdjur, varför man skulle kunna argumentera för att även männen är väldigt viktiga för barnens överlevnad, och skulle kunna prioritera den.

Vilka värderingar och moderna påfund menar du elimineras av att enbart kvinnor kan amma?

Angående min fråga om du delar min åsikt om skillnader i kärleken:
(Väljer du att medvetet missförstå eller försöker du göra dig lustig?)
Jag skriver om kärleken och skillnaderna gällande känslor.
Du skriver om barnskaffande och omhändertagandet.
Visst klarar du se att detta är helt olika saker?
Jag uppfattar att du inte vill svara på min fråga om skillnaderna gällande kärleken.

Du säger att skydda barnet mot rovdjur också är viktigt. Om detta är vi överens och jag har aldrig sagt något annat.

Men du verkar inte vilja förstå det bakomliggande.
För att det ska finnas ett barn att skydda så krävs först att mannen har parat sig med kvinnan och sedan måste kvinnan amma barnet för att det ska överleva.
Om detta inte har skett, om detta inte har prioriterats först, så finns inget barn att skydda.
Denna ordning i prioriteringar måste du väl klara att acceptera?

Den sista raden tycker jag inte stämmer med något jag har skrivit. Jag väljer avstå från att starta en ny diskussion om det där.

Anonym (M)

Fri 15 Nov 2024 10:16

#158

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-11-15 08:52:38 följande:

Angående min fråga om du delar min åsikt om skillnader i kärleken:
(Väljer du att medvetet missförstå eller försöker du göra dig lustig?)
Jag skriver om kärleken och skillnaderna gällande känslor.
Du skriver om barnskaffande och omhändertagandet.
Visst klarar du se att detta är helt olika saker?
Jag uppfattar att du inte vill svara på min fråga om skillnaderna gällande kärleken.

Du säger att skydda barnet mot rovdjur också är viktigt. Om detta är vi överens och jag har aldrig sagt något annat.

Men du verkar inte vilja förstå det bakomliggande.
För att det ska finnas ett barn att skydda så krävs först att mannen har parat sig med kvinnan och sedan måste kvinnan amma barnet för att det ska överleva.
Om detta inte har skett, om detta inte har prioriterats först, så finns inget barn att skydda.
Denna ordning i prioriteringar måste du väl klara att acceptera?

Den sista raden tycker jag inte stämmer med något jag har skrivit. Jag väljer avstå från att starta en ny diskussion om det där.

Nej, jag försöker inte göra mig lustig på något sätt. Jag svarade ju: "Jo, det kan säkert påverka deras liv." Jag förstår nog inte vart du vill komma med den frågan, så om du förklarar det kan jag kanske ge ett utförligare svar.

Och ja, ditt andra stycke är ju tämligen självklart. Först sker parning, därefter föds ett barn, som behöver föda och skydd. Det är vi överens om.

Här är citatet min egen fråga utgår från. Det här är alltså vad du skrev: "Det allra mest tydliga faktabaserade exemplet på att det skiljer i förmåga, som eliminerar grunderna i många olika konstruerade värderingar, som eliminerar många religiösa uppfattningar, som eliminerar massor av moderna påfund i dagens samhälle, är att människor av manligt kön faktiskt saknar naturlig förmåga att få avkomman att ens överleva."

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön)

Fri 15 Nov 2024 12:00

#159

Anonym (M) skrev 2024-11-15 10:16:14 följande:

Nej, jag försöker inte göra mig lustig på något sätt. Jag svarade ju: "Jo, det kan säkert påverka deras liv." Jag förstår nog inte vart du vill komma med den frågan, så om du förklarar det kan jag kanske ge ett utförligare svar.

Och ja, ditt andra stycke är ju tämligen självklart. Först sker parning, därefter föds ett barn, som behöver föda och skydd. Det är vi överens om.

Här är citatet min egen fråga utgår från. Det här är alltså vad du skrev: "Det allra mest tydliga faktabaserade exemplet på att det skiljer i förmåga, som eliminerar grunderna i många olika konstruerade värderingar, som eliminerar många religiösa uppfattningar, som eliminerar massor av moderna påfund i dagens samhälle, är att människor av manligt kön faktiskt saknar naturlig förmåga att få avkomman att ens överleva."

Ja, jag skriver om kärleken och skillnaderna gällande känslor.
(Men du valde att skriva om något helt annat, om barnskaffande och omhändertagandet.)

Ja. Kontentan är att män helt naturligt saknar förmåga att amma och därmed saknar naturligt förmåga att få avkomman att överleva.

Ja, ditt citat är korrekt.

Om jag uppfattar dig rätt så har du nu bättre förstått och du har inte längre i sak några invändningar, du känner inte längre att du har en annan uppfattning gällande det jag tidigare har skrivit. Jag tycker det är bra att du har ändrat dig, eller om det är så att eventuella missuppfattningar nu är utredda, och att vi numera är överens.

Olsdotter

Fri 15 Nov 2024 12:03

#160

Katt3rna skrev 2024-10-22 08:55:39 följande:

Jag vill ha barn men han vill vänta

Vet att det finns massor av såna här trådar och jag har nog läst allihop. Men jag behöver verkligen skriva av mig och få råd.

Han har 2 barn sen innan och jag har inga. När vi började träffas ville han inte ha fler och det höll på att ta slut redan i starten av förhållandet. Men han sa att han kanske skulle ändra sig och vi bokade till hos parterapeut på hans bevåg.

Tiden gick och vi har gått hos parterapeuten några gånger under 1 års tid. Han har gått från att inte vilja alls, till att vilja men inte veta när. Till att ge mig ett löfte om att vi ska börja försöka i november. Till att nu, inte längre vara säker på november och vilja skjuta på det nu.

Jag harställt ultimatum nu, försöka i november eller göra slut. Han säger göra slut, för att han inte kan ge mig förhoppningar mer. Samtidigt har han bokat in tid själv hos terapeuten och säger att november inte är uteslutet.

Vi mår båda såklart pissdåligt. Vi älskar varandra mycket och vill inte det här. Men han kan inte lova mig en dag då vi börjar försöka och jag fyller snart 31 år.
Vad ska jag göra. Håller på att gå sönder.

Du har bara denna chansen. Ta den med eller utan honom!

Din deadline har du redan satt. Håll fast vid den!

Anonym (M)

Fri 15 Nov 2024 12:35

#161

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-11-15 12:00:55 följande:

Ja, jag skriver om kärleken och skillnaderna gällande känslor.
(Men du valde att skriva om något helt annat, om barnskaffande och omhändertagandet.)

Ja. Kontentan är att män helt naturligt saknar förmåga att amma och därmed saknar naturligt förmåga att få avkomman att överleva.

Ja, ditt citat är korrekt.

Om jag uppfattar dig rätt så har du nu bättre förstått och du har inte längre i sak några invändningar, du känner inte längre att du har en annan uppfattning gällande det jag tidigare har skrivit. Jag tycker det är bra att du har ändrat dig, eller om det är så att eventuella missuppfattningar nu är utredda, och att vi numera är överens.

Du vill alltså inte förklara närmare vad du menar med frågan om kärleken och skillnaderna gällande känslor?

Ja, män saknar förmågan att amma och att på det sättet ge barn näring.

Du behöver givetvis inte diskutera det du skrev i ditt citat, men då uppfattar jag dig som att du i alla fall förstår varför jag ställde frågan om vilka värderingar och moderna påfund som du menar elimineras av att enbart kvinnor kan amma.

Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön)

Fri 15 Nov 2024 13:49

#162

Anonym (M) skrev 2024-11-15 12:35:11 följande:

Du vill alltså inte förklara närmare vad du menar med frågan om kärleken och skillnaderna gällande känslor?

Ja, män saknar förmågan att amma och att på det sättet ge barn näring.

Du behöver givetvis inte diskutera det du skrev i ditt citat, men då uppfattar jag dig som att du i alla fall förstår varför jag ställde frågan om vilka värderingar och moderna påfund som du menar elimineras av att enbart kvinnor kan amma.

Jag förstår inte vad det i så fall är som du vill att jag ska förklara närmare?

Jag noterade att ts skriver att kärleken till barnlängtan är större än kärleken till mannen.
Ts har alltså berättat att hennes kärlek till en tanke, en längtan, är större än hennes kärlek till mannen.
Min åsikt är att denna prioritetsordning gällande hennes kärlek, alltså hennes känslor, kan komma ha betydelse i deras framtida gemensamma liv, särskilt när/om hon föder ett barn.
Jag frågade dig: Delar du inte den åsikten?

Jag har inte sett att du svarade på denna fråga som avser hur ts känslor är prioriterade,
utan du valde i stället att svara på något helt annat.

Det förvånar mig fortfarande om du inte klarar se skillnaden gällande vad jag frågade om kontra det du i stället svarade.

Jag hade inte uppfattat att du önskade någon mera förklaring gällande detta och jag förstår inte hur eller varför detta skulle behöva förklaras närmare?

Känner du osäkerhet gällande om barnet behöver näring eller inte för att överleva?

Jag har inte kunnat finna forskning eller undersökningar som skulle visa att ett barn skulle klara att överleva utan näring.
Dessutom, i mänsklighetens naturliga början, och under följande många många tusen år, finns sannolikt ingen forskning som kan visa på något annat naturligt alternativ än amning, för att få det nyfödda barnet att överleva.
Det är därför mycket enkelt konstatera, det råder ingen tvekan om sanning och verkligheten, att kvinnan helt naturligt har förmåga att få avkomman att överleva medan mannen saknar denna förmåga, vilket också är helt naturligt.
För mänsklighetens utveckling, i evolutionen, är denna uppenbara skillnad något helt naturligt.
Skillnaden har självfallet inte uppstått av en slump!
Skillnaden är helt enkelt och fullkomligt självklart en förutsättning för evolutionen, för mänsklighetens överlevnad och utveckling.

Sedan om detta inte anses pk i vissa kretsar i dagens samhälle saknar självfallet betydelse i ett större perspektiv. Hur gärna vissa än vill så går det inte ändra på sanningen och verkligheten.

Om du känner ett behov av att välja att uppfatta det jag skriver på ditt eget sätt så står det dig fritt.
Som du förstår så delar jag inte din uppfattning, även om det för mig är oklart vad du egentligen vill eller menar. Om du vill diskutera något i detta, eller vill ha ett mer underbyggt svar från mig, så måste du i så fall vara mycket mer specifik.

Katt3rna

Sun 15 Dec 2024 23:16

#163

Anonym (Linda) skrev 2024-11-11 12:45:48 följande:

Uppdatering?

Jag är kvar. Kom överens om att låta honom känna och tänka "Ifred" utan press och att han måste ta upp ämnet ifall han ändrar sig till att inte alls vilja.

Jag har en inre tidsgräns som jag satt upp, som inte han vet om, för att det inte ska bli tidspress. Stor del av tiden lever vi som vanligt och har det väldigt bra och jag lever i acceptans över mitt beslut och tar inte upp ämnet.

Ibland brister det för mig när jag är själv. Jag älskar honom så mycket och tanken på att snart kanske behöva göra slut på riktigt är en stor sorg som jag aldrig tidigare i mitt liv känt. Det känns knappt som att min kropp eller sinne kommer överleva det. Men det vet jag ju inte stämmer. Tillslut går det över.

Men en liten strimma hopp finns. När jag säger att jag vill vara med honom alltid säger han att det kommer bli så. När vi såg en söt bebis häromdagen blev han glad och gullig och sa att han bara ville ta den i famnen.

Jag hoppas och jag förbereder mig samtidigt mentalt på det värsta.

Jag vill ha barn men han vill vänta

INNEHÅLL