Vi som gjort abort!

Usch, vad jobbigt det måste vara för er. Var ganska rädd för att behöva gå igenom det när jag var yngre och hade första pojkvännen även om vi skyddade oss.

Såg en massa hemska bilder och filmer en dag om hur ingreppet ser ut. Det var hemskt och tankarna började fara omkring om "rätt och fel", men jag skulle inte vilja att det förbjöds heller. Tänk t ex om barnet blir gravt handikappat, har ärvt en hemsk sjukdom, blivit till efter incest eller våldtäkt. Sedan finns det ju en del länder som inte har resurser eller tillåtelse och då blir det så plågsamt och riskabelt för kvinnan. Visserligen vet man ju vad som är utvecklat och inte vid ett visst stadium och olika länder har väl olika gränser för olika ingrepp om det är medicinsk abort eller vad det finns mer.

Det är en så stor press på kvinnor och kommer alltid vara det i de sammanhangen.. Det måste vara en tyngd att man antingen behåller det och det inte blir helt bra eller så tar man bort det och ångrar sig, men är samtidigt lättad på ett sätt. Det kan ju ske även om man skyddar sig så man ska inte klandra kvinnor när allt kan hända.

Det jag ser som väldigt synd är när en del använder det som "preventivmedel" och inte skyddar sig ordentligt. Slarvar gång på gång, men det kan också vara bristande info (från skolan t ex till ungdomar) om risker mm. Man tänker kanske inte på det under samlaget precis. Sedan får tjejen ta konsekvenserna oftast.

Det kommer alltid finnas även om det skulle bli olagligt t ex.