Knyta an till barnet

jag är gravid för första gången i livet. tidigt i vecka 8. vi har kämpat med att bli gravida i 1,5 år och skulle göra vårt första äggplock för ivf v 5 i år. Då blev jag gravid, helt sjukt med andra ord! 

efter all denna kamp kan man ju tro att jag går på nålar nu. Men nej, jag känner inget speciellt. jag är inte rädd för missfall eller rädd för något egentligen. Tiden går och jag är hur lugn som helst. jag känner inte alls att jag kan knyta an till det som är i magen. jag känner mest oro inför framtiden med ett barn med allt vad det innebär för förändringar i livet. 

det är svårt att greppa att vi ens ska få ett barn. Jag börjar liksom bli rädd att jag inte kan känna allt det där för barnet som andra gör. Mycket skuldkänslor för det saefter allt vi gjort för att komma hit. 

hur känner ni andra som är tidigt gravida? kan ni knyta an till barnet redan nu?