Gravid och lämnad - vet inte vad jag ska göra

Hej!

jag har gått igenom samma dilemma ( för 15 år sedan) och den liknar din i många delar som att vi hade ett väldigt kärleksfullt förhållande men också turbulent emellanåt då han velade kring oss och han var livrädd för att satsa på oss till 100% dvs flytta ihop och allt som förväntas därefter. Han hade några misslyckanden bakom sig och var rädd för att hamna där igen.
Vi var särbos i 7 år.

Sedan plussade jag och han reagerade exakt som din kille. Det tog hårt.
Skillnaden mellan dig och mig var att jag var tvärsäker på vad jag ville. Jag ville behålla. Jag var inte längre purung, kanske rent av min sista chans att få uppleva att bli mamma.

För att göra en lång historia kort gick allt bra, hade ett fint stöd av familj, vänner och arbetskamrater som fanns för mig. Graviditeten och det lilla knytet i magen gav mig en enorm styrka. Jag gick in med inställningen att detta skulle jag klara och det gjorde jag!

Jag kan ärligt säga att detta var det bästa beslut jag har tagit och mitt barn har fått en fantastisk uppväxt och säger det själv också.

Pappan finns inte med i bilden men har inte lagt någon tanke på det då han lämnade mig så brutalt. Min kärlek till honom försvann på en gång när han uttalade orden att han inte var beredd på oss. Styrkan och motivationen att se framåt var det lilla knytet som växte i magen, som gav mig oanad styrka. 

Hur du ska göra måste vara ditt beslut, du måste känna inåt och vara ärlig med vad du innerst inne vill. Var inte rädd för vad andra tycker utan följ din magkänsla. 
Vad du än bestämmer dig för så blir det rätt. 

Man klarar mer än vad man tror.